Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Kräkmöten och gnällfasta

Se där två nya begrepp som kan göra ditt kontor till en bättre plats att vara på!
Publicerad
Man svävar i luften i harmonisk kroppsställning.
Rensa luften och sluta klaga – genvägen till kontorsharmoni! Foto: Shutterstock

För att skapa en tryggare arbetsplats och minska konflikter och oro vid förändringar, eller när man har varit med om något jobbigt, kan kollegorna samlas för att hålla ett kräkmöte.

Det är chefsexperten och författaren Thomas Lundqvist som har myntat begreppet.

– När du är magsjuk bär du på virus eller bakterier som du behöver få ur dig för att kunna bli frisk. Det är först när man får ur sig saker som man irriterar sig på som man kan bli bättre. Låter du folk komma till tals då mår de bättre. Det är som att tända lampan. Då kommer grundorsaken till konflikten fram i ljuset och kan åtgärdas.

Han menar rent av att det är en nyckel till en säker och trygg arbetsgrupp. Det finns de som anser att man inte ska väcka den björn som sover och som därför försöker tysta ner konflikter, negativ kritik och motstånd av rädsla för att problemen ska eskalera okontrollerbart. Thomas Lundqvist menar dock att man inte behöver oroa sig för det.

– Det är bättre att chefen gör det möjligt för medarbetarna att kanalisera sina åsikter än att de går och sväljer tills konflikten är ett faktum. En timme en gång i månaden håller man ett kräkmöte där medarbetarna får häva ur sig allt som de tycker är fel. Det minskar mängden skitsnack, baktaleri och korridorprat.

Det är först när man får ur sig irritationen som man kan bli bättre

Även när man har råkat ut för något jobbigt, till exempel en dålig kundupplevelse, en tröttsam leverantör som aldrig håller tiden eller ett dataprogram som alltid hänger sig – små som stora saker som man inte vill gå och bära på – kan man kalla till ett kräkmöte för att rensa ut det som irriterar och skapar dålig stämning, ge plats för nya tankar och sinnesstämningar och börja tillfriskna.

Och efter ett rejält kräkmöte kan ett annat begrepp, gnällfasta, vara ett lämpligt alternativ. För att släppa fokus på det dåliga och i stället helt ignorera det. Vid en gnällfasta förbinder sig alla att under en överenskommen tid hålla inne med varje form av gnäll.

De som väljer att gnällfasta i grupp kan hjälpas åt att påminna varandra om att fasta pågår och pusha varandra att hålla ut och i stället hitta positiva saker att fokusera på.

Detta är också ett utmärkt tillfälle att analysera det kollektiva gnällandet i gruppen. Under fastan kan man då fundera över i vilka situationer som gruppen gnäller, vem som hakar på vem och varför gruppen väljer att gnälla i stället för att göra någonting åt saker och ting.

Men gnällfasta kan även vara något som man kan ägna sig åt på egen hand. Om man lyckas gnällfasta en månad i sträck kan det få permanenta effekter. Man gnäller mindre, eftersom man blir mer medveten om sitt gnällande, hur mycket man gnäller, när man gör det och grundorsaken till att man gör det.

Att varva gnällfasta med kräkmöten kan vara en konstruktiv väg mot en tryggare, mer kommunikativ och mindre konfliktfylld arbetsplats.

Text: Sofia Broomé

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet. 
Jobbrelationer

Chef: Så hanterar du skitsnack – varningssignalerna

Skitsnack på jobbet kan rasera tillit och ge osäkra medarbetare. Så här upptäcker och stoppar du som ledare och chef negativt skitsnack.
David Österberg Publicerad 15 oktober 2026, kl 06:00
Stopptecken och stopphand
Som chef finns det mycket att göra för att stoppa skitsnack på jobbet. Colourbox

Ofta uppstår skitsnack när folk är osäkra på vad som händer eller gäller, enligt Alexandra Thomas, psykolog och ledarskapsutvecklare. 

Alexandra Thomas
Eva Björklund

– Brist på tydlig information och beslut, orättvis behandling eller favorisering är på olika sätt tecken på brister i ledarskapet. Irritation, hög arbetsbelastning, rädsla och ouppklarade konflikter kan leda till att man hellre pratar om personen i stället för med personen. 

– Vid omorganisationer, uppsägningar eller större förändringar kan det bli särskilt tydligt, säger hon.

Tips och råd för chefer 

Här är några varningssignaler Alexandra Thomas anser att man som ledare och chef ska ta på allvar. Hon ger också råd om hur du hanterar negativt skitsnack.

Tidiga varningssignaler 

  • Medarbetare känner behov av för- och avstämningsmöten där vissa personer inte är involverade.
  • Medarbetare vågar inte ta upp saker direkt på möten.
  • Medarbetare går till chefen för att klaga på en kollega i stället för att kommunicera direkt med kollegan.

Vanliga misstag 

  • Du tar över hela ansvaret och låter inte medarbetarna lära sig att ta hand om problemet på ett konstruktivt sätt.
  • Du faller själv in i skitsnacket och tar parti för en åsikt eller part.

Låt konflikter kommer upp till ytan

  • Undvik tvetydig kommunikation. Kommunicera vad du tycker och var du står i en viss fråga. Det öppnar för att andra kan känna sig trygga att göra likadant.
  • Bestraffa inte misstag. Titta på olika händelseförlopp för att ta reda på vad som fungerat bra respektive mindre bra.

Då bör du ingripa

  • Om du upplever att teammedlemmarna sitter tysta, eller att det bara är några få tongivande personer i gruppen som pratar. Lyft problemet när alla är närvarande.
  • Om skitsnacket gränsar till förtal eller personangrepp.

Så ingriper du

  • Fråga om medarbetaren har tagit upp problemet med personen. Om inte, föreslå att det görs och ställ sedan öppna frågor om vilka lösningar medarbetaren själv ser på problemet.
  • Försök att skapa förståelse för var skavet ligger och vad det faktiskt består av. Handlar det om ett missförstånd eller helt enkelt att man inte gillar sin kollega?