Vad kan du om 1 maj?
Välkommen sköna maj, och framförallt, välkommen en ledig dag, så här mellan påsk och Kristi himmelsfärd. Men vet du varför du är ledig? Testa dina kunskaper om den röda dagen 1 maj.
Funktionell dumhet kan gå för långt
Att göra som alla andra utan eftertanke kan vara bra för arbetsgivaren. När ingen ifrågasätter eller analyserar underlättas det dagliga kontorslivet. Men det har ett pris.
Begreppet ”funktionell dumhet” skapades för några år sedan av Mats Alvesson, professor i Lund: ”Goda kunskaper i lallande positivitet är centralt för den karriärmedvetne.”
Mats Alvesson anser att det har gått för långt. Den funktionella dumheten kan ställa till skada genom att den leder till meningslöst och icke-produktivt arbete där ändlösa möten och utvecklingsprojekt tar över. För individen kan det bli en källa till bristande tillfredsställelse och ökande tvivel.
Ett typiskt exempel på funktionell dumhet är företagens värdegrundsarbeten med fluffiga ord utan konkret innebörd som alla förväntas ställa upp på.
– Funktionell dumhet är ofrånkomlig. Arbetslivet kräver entusiasm, disciplin, en viss form av tanklöshet och en viss form av lydnad. Men det är för mycket av detta, med brist på självständighet och integritet, säger Mats Alvesson.
Hur kan då den funktionella dumheten bekämpas? I sin bok Dumhetsparadoxen lyfter Alvesson och kollegan André Spicer fram ett begrepp myntat av poeten John Keats för runt 200 år sedan: negativ kapacitet.
Man måste kunna säga nej utan att ses som bakåtsträvare eller oflexibel
För författarna står det begreppet för förmågan att tänka kritiskt, viljan att ifrågasätta och inte låta sig begränsas av ”falska måsten som skapas av regler, rutiner, kulturer, varumärken och många av organisationslivets mekanismer”.
– En organisation kräver en god form av negativitet, man måste kunna säga nej utan att ses som bakåtsträvare eller oflexibel. Den negativa kapaciteten vänder sig mot lallande positivitet, att man alltid ska vara optimistisk och med på noterna.
För att nå dit rekommenderar Alvesson och Spicer ett antal processer. Exempelvis tävlingar, som bullshitbingo, där anställda uppmuntras att upptäcka klichéer och meningslösa uttalanden. Den som först noterar tio bullshituttryck under en viss dag vinner pris. Genom att använda sig av humor går det att underlätta för folk och göra dem mindre oroliga för att uttrycka sina uppriktiga åsikter.
Är det högt i tak får man acceptera att folk ibland känner sig kränkta
– Visst kan det vara svårt att ställa sig upp och skrika bullshit när chefen svamlar. Men man kan samlas på fredagseftermiddagen och plocka fram de bästa flosklerna man stött på under arbetsveckan. Det gör en medveten och tänkandet skärps.
Lever du i ditt dagliga liv själv enligt detta?
– Absolut. I första hand måste man försöka tänka själv och lite utanför vad som står i befattningsbeskrivningen. Man måste fråga sig om det är rimligt, vad det betyder och vad det leder till.
Mats Alvesson framhåller vikten av att inte hemfalla åt enkla sanningar, ideal eller regler.
– Det är klart att man till exempel kan hålla med om att det ska vara högt i tak och att man inte ska tillåta sexuella trakasserier. Men man får inte heller vara för stelbent med policyer och regler, utan använda sitt omdöme.
En god sak står ofta i en knepig relation till en annan god sak, menar han. Är det exempelvis högt i tak får man acceptera att folk ibland känner sig kränkta. Och om man ska minimera risken för sexuella trakasserier blir folk mycket försiktiga och det blir svårt med spirande romanser på arbetsplatser.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Din skärmhjärna har rättigheter
Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat.
– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet.
Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser.
– Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley.
Finns regler för skärmjobb
Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar:
– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb.
”Den kognitiva belastningen är något man talar mer om”
De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk.
– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén.
Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga.
– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.
”Man har inte tittat på konsekvenserna”
Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.
– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon.
Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.
I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier.
Tips: Se hjärnan som en ”muskel”
– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato.
Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro.
– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande.
Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt?
– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato.
Reglerna vid jobbskärmen
Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på:
- Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
- Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov.
- Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.”
- Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
- Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten.
Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket.
Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen.
