Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Unionen: Mer jämställdhet 2016

Det är hög tid att trappa upp jämställdhetsarbetet. Det säger Unionens ordförande Cecilia Fahlberg som utlovar större fokus på jämställdhet i den stundande avtalsrörelsen. Hur förbundet kommer att lyfta frågan vet hon dock inte än.
Linnea Andersson Publicerad
Camilla Svensk
Jämställdhet är en komplex fråga som kräver flera åtgärder, säger Cecilia Fahlberg, Unionens förbundsordförande. Camilla Svensk

– Att vi kommer att diskutera mer jämställdhet än i tidigare avtalsrörelser vågar jag nog lova, säger Cecilia Fahlberg.

Vilka specifika jämställdhetskrav Unionen kommer att driva i nästa års avtalsrörelse är oklart eftersom man än så länge bara är i startgroparna med att formulera kraven inför 2016. Och jämställdhet är en komplex fråga som kräver åtgärder på fler olika plan.

Även om jämställdheten är på väg åt rätt håll är det enligt Cecilia Fahlberg dags att trappa upp arbetet. Dels genom att poängtera att det är oacceptabelt att vi inte har en jämställd arbetsmarknad år 2015. Och dels genom att vara tydlig med hur det ser ut i privat sektor, där lönskillnaden mellan könen är allra störst

Många fackförbund är överens om att lönegapet mellan män och kvinnor är ett problem, men vad gäller lösningen går åsikterna isär. I en debattartikel tog Cecilia Fahlberg nyligen upp problemet som hon ser med att offentlig sektor ofta ställs mot privat sektor. På senare tid har det förts fram kritik mot att det lönesättandet märket gör att de branscher som ligger efter lönemässigt, och som ofta är kvinnodominerade, aldrig kommer ikapp. Cecilia Fahlberg menar dock att vår nuvarande lönebildningsmodell är solidarisk på så vis att grupper som jobbar inom sektorer med mindre lönsamhet ändå får ta del av löneökningen.

– Märket gagnar alla, inte minst den offentliga sektorn. Länder med andra lönebildande modeller har ännu större löneskillnader än Sverige.

Unionen har jobbat för ett jämställt arbetsliv i många år. I förra avtalsrörelsen lyckades man förhandla fram en utökad månad med föräldralön, så att den som är föräldraledig får en utfyllnad av inkomsten under sex månader. Ett viktigt steg för jämställdheten enligt Fahlberg.

– Vi vet att kvinnor är tar det största ansvaret hemma och ses som riskarbetskraft. Löneskillnaderna uppstår ofta i den ålder då människor skaffar barn.

Cecilia Fahlberg tror också på att skapa ett system för kompetensutveckling, så att karriären inte avstannar när man befinner sig i en period i livet där man vill prioritera familjen utan möjlighet att komma tillbaka.

Dessutom tror hon att jämställdhetsarbetet skulle bli lättare om fler chefer var kvinnor. Att en person som både vill vara människa och satsa på sin karriär förstår att man inte måste välja bort endera och vet hur mycket det ger när man får ihop alla delar.

– Vi behöver fler kvinnor som är chefer och fler män som är föräldralediga.

Unionen driver kravet på att återinföra årlig lönekartläggning för att komma till rätta med löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Även om man valt att driva frågan lagstiftningsvägen menar Cecilia Fahlberg att det är viktigt att få ett gemensamt åtagande mellan fack och arbetsgivarorganisationer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.