Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Kvinnor bakom företagare ignoreras

Kvinnor som lever med entreprenörer avstår ofta från en egen karriär för att stötta mannens företagande. Men deras insats och villkor blir helt osynliggjorda, enligt en ny avhandling.
Anita Täpp Publicerad
Kvinna vid laptop tillsammans med två barn
Kvinnor som lever med entreprenörer drar ofta ett tungt lass när det gäller barnomsorg och obetalt hemarbete. Foto: Shutterstock

Matilda Eriksson, doktorand vid Företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet, har studerat ett tiotal kvinnor som lever med manliga entreprenörer. I arbetet med att bygga upp sina företag har männen fått ekonomiskt stöd och rådgivning av offentliga aktörer, som exempelvis Almi, en inkubator eller en kommun.

Ojämställt hemarbete

I de intervjuer som Matilda Eriksson har gjort med kvinnorna framgår att dessa ofta har avstått från en egen yrkeskarriär för att stötta mannen i hans företagande. Mannens entreprenörskap har även lett till en ojämställd fördelning både vad gäller det obetalda arbetet i hemmet, familjens ekonomiska resurser och inflytande i relationen.

Matilda Eriksson
Matilda Eriksson. Foto: Pia Norstedt

– Flera berättar till exempel att när bolaget startades så levde familjen löpande på hennes lön medan mannens lön investerades i bolaget. Och med första barnet, när mannen fortfarande var anställd, så kunde de dela lika på föräldraledigheten. Men när nummer två kom så var det inte längre möjligt eftersom det anses vara oförenligt med entreprenörskapet, säger Matilda Eriksson.

Måste anpassa sig 

Hon berättar att kvinnorna också har beskrivit hur de tampas med förhandling i hemmet och om hur det sker medvetna överenskommelser. Av flera skildringar framgår också att de behöver anpassa sig för att få familjeliv och föräldraskap att fungera.

De intervjuade har också påpekat att entreprenörskapet inte är något åtta till fem jobb utan snarare är en livsstil som kräver ett engagemang från partnern. Liksom att företagandet är ett yrke som är svårt att argumentera mot.

– Man kanske har gjort upp om att mannen ska ta hand om barnen en kväll, vilket blir omöjligt att hävda om en kund plötsligt hamnat i en svår knipa och snabbt behöver mannens hjälp, säger Matilda Eriksson.

Rätt ur ett tillväxtperspektiv

Om man ser på kvinnornas berättelse ur ett tillväxtperspektiv så gör de helt rätt, menar hon. Det därför att tidigare forskning har visat att företagets livslängd sjunker ju mer tid entreprenören, kvinna eller man, lägger på barnomsorg. Det samtidigt som företagets resultat och entreprenörens tillfredställelse ökar om partnern tar ett större ansvar för hushållet.

– Men i relation till de jämställdhetspolitiska målen ser det inte lika bra ut. Att det är på det här viset rimmar illa med att vi lever i ett samhälle där både vikten av entreprenörskap och jämställdhet lyfts fram, säger Matilda Eriksson.

De flesta företagare är män

– 70 procent av entreprenörerna i Sverige är män. Och det anmärkningsvärda i min studie är inte att kvinnan intar den traditionella kvinnorollen i ett sådant här förhållande utan att så många män, med hjälp av statligt stöd, kan bygga upp företag där kvinnans insats och villkor är helt osynliggjort.

På vilket sätt blir kvinnan osynliggjord?
– I de reformer som ska främja entreprenörskap och jämställdhet. I dag är dessa ord synonymt med de kvinnor som driver företag. Allt medan kvinnor som delar sitt liv med en man som är entreprenör, med ett företag som byggts upp med hjälp av offentliga medel, inte ryms inom arbetet med att främja entreprenörskap och jämställdhet, säger Matilda Eriksson.

– Ett exempel är att kvinnorna nästan aldrig inkluderas i den rådgivning som officiellt finansierade aktörer erbjuder företagare. Entreprenören kan till exempel uppmanas att göra aktierna till enskild egendom genom äktenskapsord, vilket innebär att partnern inte har någon juridisk rätt till företaget, eller värdet av det vid en eventuell separation. Det trots att företaget alltså har byggt upp med såväl gemensam tid som gemensamt kapital.

Här hittar du avhandlingen: Entreprenörskapets tysta(de) röster

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Kvinnor frågar oftare hur kollegan mår

Var fjärde kvinna frågar hur kollegorna mår varje dag. Motsvarande siffra för män är en tiondel. Det visar en enkät av Novus i samarbete med Make Equal.
Elisabeth Brising Publicerad 6 maj 2024, kl 06:01
Två kvinnor samtalar stående.
Kaffekokare och trevlighetsexpert. Vem är kontorets kurator, festfixare och florist? Känner du igen rollen hos någon eller har du tagit den själv? Foto: Shutterstock

Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal. 

Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent. 

Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad. 

Inte bara ”Tjena – läget?”

Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen. 

Alva Karlsson.jpg
Alva Karlsson. Foto: Make Equal

– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.

Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten. 

Fler kvinnor ökar uppskattningen 

Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas. 

– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson. 

Vad får det här för effekter?

– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar. 

Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?

– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra. 
 
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?

– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal. 

Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata? 

– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning. 

Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?

– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.  

Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?

– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats. 

Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande. 

”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som: 

• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.

• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det. 

• Ofta görs i skymundan. 

• Inte kräver några särskilda specialkunskaper. 

• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt. 

Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår. 

Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work. 

"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.