Matilda Eriksson, doktorand vid Företagsekonomiska institutionen på Stockholms universitet, har studerat ett tiotal kvinnor som lever med manliga entreprenörer. I arbetet med att bygga upp sina företag har männen fått ekonomiskt stöd och rådgivning av offentliga aktörer, som exempelvis Almi, en inkubator eller en kommun.

Ojämställt hemarbete

I de intervjuer som Matilda Eriksson har gjort med kvinnorna framgår att dessa ofta har avstått från en egen yrkeskarriär för att stötta mannen i hans företagande. Mannens entreprenörskap har även lett till en ojämställd fördelning både vad gäller det obetalda arbetet i hemmet, familjens ekonomiska resurser och inflytande i relationen.

– Flera berättar till exempel att när bolaget startades så levde familjen löpande på hennes lön medan mannens lön investerades i bolaget. Och med första barnet, när mannen fortfarande var anställd, så kunde de dela lika på föräldraledigheten. Men när nummer två kom så var det inte längre möjligt eftersom det anses vara oförenligt med entreprenörskapet, säger Matilda Eriksson.

Måste anpassa sig 

Hon berättar att kvinnorna också har beskrivit hur de tampas med förhandling i hemmet och om hur det sker medvetna överenskommelser. Av flera skildringar framgår också att de behöver anpassa sig för att få familjeliv och föräldraskap att fungera.

De intervjuade har också påpekat att entreprenörskapet inte är något åtta till fem jobb utan snarare är en livsstil som kräver ett engagemang från partnern. Liksom att företagandet är ett yrke som är svårt att argumentera mot.

– Man kanske har gjort upp om att mannen ska ta hand om barnen en kväll, vilket blir omöjligt att hävda om en kund plötsligt hamnat i en svår knipa och snabbt behöver mannens hjälp, säger Matilda Eriksson.

Rätt ur ett tillväxtperspektiv

Om man ser på kvinnornas berättelse ur ett tillväxtperspektiv så gör de helt rätt, menar hon. Det därför att tidigare forskning har visat att företagets livslängd sjunker ju mer tid entreprenören, kvinna eller man, lägger på barnomsorg. Det samtidigt som företagets resultat och entreprenörens tillfredställelse ökar om partnern tar ett större ansvar för hushållet.

– Men i relation till de jämställdhetspolitiska målen ser det inte lika bra ut. Att det är på det här viset rimmar illa med att vi lever i ett samhälle där både vikten av entreprenörskap och jämställdhet lyfts fram, säger Matilda Eriksson.

De flesta företagare är män

– 70 procent av entreprenörerna i Sverige är män. Och det anmärkningsvärda i min studie är inte att kvinnan intar den traditionella kvinnorollen i ett sådant här förhållande utan att så många män, med hjälp av statligt stöd, kan bygga upp företag där kvinnans insats och villkor är helt osynliggjort.

På vilket sätt blir kvinnan osynliggjord?
– I de reformer som ska främja entreprenörskap och jämställdhet. I dag är dessa ord synonymt med de kvinnor som driver företag. Allt medan kvinnor som delar sitt liv med en man som är entreprenör, med ett företag som byggts upp med hjälp av offentliga medel, inte ryms inom arbetet med att främja entreprenörskap och jämställdhet, säger Matilda Eriksson.

– Ett exempel är att kvinnorna nästan aldrig inkluderas i den rådgivning som officiellt finansierade aktörer erbjuder företagare. Entreprenören kan till exempel uppmanas att göra aktierna till enskild egendom genom äktenskapsord, vilket innebär att partnern inte har någon juridisk rätt till företaget, eller värdet av det vid en eventuell separation. Det trots att företaget alltså har byggt upp med såväl gemensam tid som gemensamt kapital.

Här hittar du avhandlingen: Entreprenörskapets tysta(de) röster