Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Dubbelt så många mammor som pappor går ner i arbetstid

Fyra av tio kvinnor har gått ner i arbetstid för att ta hand om sina barn men bara knappt hälften så många män har gjort samma sak, det visar Unionens Novusundersökning bland privatanställda tjänstemän med barn upp till 11 år.
Sofia Broomé Publicerad 15 maj 2019, kl 13:07
Hasse Holmberg/TT
Hasse Holmberg/TT

Andra som i hög grad går ner i arbetstid för att ta hand om sina barn är de om inte kan jobba på distans och de som aldrig jobbar när de är hemma med barn. Förutom män är det chefer, de som kan arbeta på distans och de som alltid vobbar som sällan går ner i arbetstid för att ta hand om sina barn.

Enligt undersökningen tyckte 58 procent att de hade en föräldravänlig arbetsplats och 38 procent av de tillfrågade tyckte att det bedrevs ett aktivt arbete för ett föräldravänligt arbetsliv på deras arbetsplats.

– På föräldravänliga arbetsplatser är det möjligt för både kvinnor och män att jobba heltid och samtidigt vara förälder, säger Unionens ordförande Martin Linder, i ett pressmeddelande.

Att dubbelt så många kvinnor som män går ner i arbetstid får stora konsekvenser för deras lön, karriärutveckling och pension. Att kunna jobba hemifrån, ha flexibla arbetstider och möjligheter att organisera arbetet så att det är möjligt att vara borta för att ta hand om sjuka ban är exempel på ett mer flexibelt arbetsliv, som enligt Martin Linder är nyckeln till ett mer jämställt föräldraskap.

Flexibiliteten kan dock bli en fälla för den som väljer att jobba deltid. Drygt en tredjedel av dem som har gått ner i arbetstid för att ta hand om sina barn har inte fått sin arbetsbörda anpassad visar undersökningen.

– Man väljer att jobba deltid för att jobba mindre oavsett om det sker på arbetsplatsen eller någon annanstans. Arbetsgivaren måste anpassa arbetsbördan efter arbetstiden, säger Martin Linder.

81 procent av de tillfrågade tyckte att inflytande över arbetstiden var den allra viktigaste frågan i arbetslivet.

Karriärmöjligheterna begränsas av föräldraledigheten menar runt en femtedel av de tillfrågade och 14 procent menar att möjligheterna till kompetensutveckling påverkas negativt.

Undersökningen, ”Föräldravänligt arbetsliv 2019”, 1 560 privatanställda tjänstemän med barn upp till 11 år intervjuades i slutet av förra året.

Jämställdhet

Hon lockar kvinnor till techbranschen

Programmering är inte bara kul och kreativt, det påverkar även samhällsutvecklingen − och passar tjejer. Det menar Katarina Thörnqvist, vd på Wolters Kluwer, där hälften av koncernledningen är kvinnor.
Publicerad 1 december 2023, kl 06:00
Till vänster en illustration som föreställer datakod, till vänster Katarina Thörnqvist.
"Generellt sett tror jag att unga tjejer har bättre förutsättningar att ägna sig åt teknik eftersom de är bättre på matematik än killar i skolan", säger Katarina Thörnqvist. Foto: Emelie Asplund.

Att kvinnor vänder techbranschen ryggen har uppmärksammats länge. Vad kan göras åt saken?

− Det finns en missuppfattning hos många tjejer att teknik är svårt, abstrakt och konstigt. Något för nördar som sitter i mörka rum, dricker cola, spelar och hackar. Lärare har en viktig roll för att bryta dessa fördomar, genom att inspirera och konkretisera vad teknik kan innebära i vardagen.

– Programmering borde vara en obligatorisk del av grundskolans matteundervisning. Då skulle fler upptäcka hur roligt det är. Dessutom behövs fler kvinnliga förebilder. Förhoppningsvis kan jag själv uppfattas som en sådan.

Hur peppar du en ung kvinna att specialisera sig på programmering?

− Att programmera är analytiskt, kreativt och ger möjlighet att skapa nytt. Det är så mycket mer än koder. Programmering öppnar också många spännande möjligheter att vara med och påverka samhällsutvecklingen. Generellt sett tror jag att unga tjejer har bättre förutsättningar att ägna sig åt teknik eftersom de är bättre på matematik än killar i skolan.

Hur blev du själv intresserad av teknik?

− En lärare på högstadiet peppade mig att gå teknisk linje i stället för naturvetenskaplig. Då skulle jag dessutom slippa tredjespråket. Efter det sökte jag Chalmers elektroniklinje, men kom inte in och hamnade på datateknik. Då upptäckte jag hur fantastiskt roligt det är att programmera.

Du har haft flera chefsjobb i en mansdominerad teknikbransch. Hur har det påverkat dig?

− Genom åren har jag kommit att inse att olikheter är något som berikar hela företaget. Här på Wolters Kluwer är koncernchefen kvinna och hälften av ledningen kvinnor. För mig som chef är det viktigt att skapa bra förutsättningar och ta till vara mångfalden när det gäller kön, social bakgrund och etnicitet.

– Yngre människor väljer i dag företag efter värderingar och vi måste överlag bli bättre på delaktighet och mångfald. Men jag har insett att vi alla har djupt rotade förutfattade meningar, som vi ofta inte ens är medvetna om. Därför har jag också ändrat uppfattning när det gäller kvotering – det är ett strategiskt sätt att komma över fördomar och öka jämställdheten.

Hur är det med egna fördomar?

− Utöver tre biologiska barn har jag tre afghanska ”döttrar” som bott hos oss. Genom dem har det blivit smärtsamt uppenbart att inte alla är inkluderade i samhället. Det har också gjort att jag tänker annorlunda om vikten av att rekrytera med ett bredare perspektiv än den verklighet man själv lever i. En mångfald av bakgrunder och erfarenheter hos anställda gynnar företaget. 


Text: Gertrud Dahlberg.

KATARINA THÖRNQVIST

GÖR: Avgående Skandinavien-vd på Wolters Kluwer, ett globalt informations- och programvaruföretag inom ekonomi, skatt och juridik.

BOR: I Göteborg.

ÅLDER: 58.

FAMILJ: Man, tre biologiska barn, tre afghanska ” döttrar” samt fyra barnbarn.

INTRESSEN: Idrott. Åker snart till Mount Everest Base Camp i Nepal tillsammans med sin svägerska och svåger.