Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Då ökar risken för skilsmässa

När pappor tar ut längre föräldraledighet än de reserverade månaderna ökar risken för separation. Det visar ny forskning. Risken är dock ännu högre när män inte tar ut någon föräldraledighet alls.
David Österberg Publicerad
Izabelle Nordfjell / TT
Det finns en risk att arbetsgivare ifrågasätter pappaor som tar ut mer föräldraledighet än normen, enligt Ann-Zofie Duvander, professor i demografi. Izabelle Nordfjell / TT

Forskare i Sverige, Norge och Island har undersökt hur pappors uttag av föräldraledighet påverkar risken för separation i heterosexuella par. Forskarna tittade på par där pappan inte var föräldraledig alls, par där pappan använde sina reserverade månader och par där pappan tog ut mer än de reserverade månaderna.

Högst risk för separation fanns i familjer där pappan inte tog ut någon föräldraledighet alls.  

– Vi tror att det kan bero på att dessa familjer kanske redan från början är mindre sammanhållna vilket lett till att papporna inte har investerat i tid med sina barn, säger Ann-Zofie Duvander, professor i demografi vid Stockholms universitet.

Studien visar också att separationsrisken är högre om papporna tar ut mer än sin reserverade del av föräldraledigheten, även om risken inte är lika hög som i par där pappor inte är föräldralediga alls.

– Vi tror att en förklaring till det kan vara att det kan vara slitigt att inte göra som de flesta andra gör. Normen är att papporna tar ut sina reserverade månader. Tar de ut mer ledighet kan det leda till mer diskussioner inom paret om hur ledigheten och om andra uppgifter ska delas. Det finns också en risk att arbetsgivare ifrågasätter de pappor som tar ut mer föräldraledighet än normen, säger Ann-Zofie Duvander.

Tidigare studier har visat att det är bra för kvinnors inkomstutveckling att vara i ett jämställt förhållande. Kan det vara en förklaring till den ökade separationsrisken?
– Det finns två skolor inom samhällsvetenskapen. Enligt den ena minskar separationsrisken när vi är beroende av varandra. Om den ena specialiserar sig på hemarbete och den andra på ekonomiskt arbete blir de beroende av varandra och separationsrisken minskar. Enligt den andra skolan minskar separationsrisken om jämställdheten ökar. Men vi är inte där ännu. Kvinnor arbetar i nästan lika hög utsträckning som männen, men tar fortfarande störst ansvar för hem och barn. Den ojämna fördelningen kan leda till fler separationer. Först när arbetsfördelningen blir jämn kommer separationsrisken att minska.

– Hittills vet vi inte vilken av skolorna som har mest rätt eller om en förklaring kan gälla för alla familjer. Det är inte heller helt lätt att se orsakssambanden och vad som påverkar vad, säger Ann-Zofie Duvander.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jämställdhet

Regeringen stoppar lag om lönetransparens

EU:s nya regler för lönetransparens skulle gälla från juli i år. Sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Nu ändrar sig regeringen igen och vill att EU gör om direktivet.
David Österberg Publicerad 26 mars 2026, kl 09:39
Nina Larsson (L), jämställdhetsminister
Regeringen drar tillbaka lagen om lönetransparens. Regeringen vill att EU ändrar på direktivet och skjuter på införandet. Enligt jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skapar reglerna onödig administrativ börda. Jessica Gow/TT

Män tjänar mer än kvinnor. Det vill EU ändra på genom direktivet om lönetransparens. Direktivet innebär bland annat att arbetsgivare ska redovisa lönespann i jobbannonser, rapportera löneskillnader mellan kvinnor och män till Diskrimineringsombudsmannen och informera anställda om snittlönen på arbetsplatsen. 

Direktivet skulle bli lag i juli, men sedan ändrade regeringen sig och sköt på införandet till januari 2027. Anledningen var att arbetsgivarna ansåg att de behövde mer tid på sig för att förbereda sig för de nya reglerna. 

Kräver att EU ändrar direktivet

Nu meddelar regeringen att direktivet måste göras om innan det kan bli lag i Sverige. Det blir därför ingen proposition om lönetransparens. I stället ska regeringen verka för att EU gör om direktivet och skjuter på när det ska vara infört.

– Syftet med direktivet är bra. Osakliga löneskillnader måste bekämpas och fler verktyg behövs. Det har samtidigt blivit allt tydligare hur stora utmaningarna är med att genomföra direktivet i en nationell kontext, både för oss i Sverige och i andra EU-länder. Därför behövs det ett omtag på EU-nivå och vi tar nu initiativ till det, säger jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande.

Enligt pressmeddelandet har beslutet fattats efter att regeringen haft dialog med arbetsgivare, fackförbund och civilsamhället. Regeringen anser att direktivet inte ger tillräcklig flexibilitet för nationella lösningar och skapar ”onödig administrativ börda”.

Det är oklart hur EU ställer sig till Sveriges krav.