Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Redan den 24 februari, samma dag som Ryssland invaderade Ukraina, la it-företaget Consid upp ett pressmeddelande på sin webbplats. Budskapet var skarpt, kort och koncist. Företaget tog inte bara ett tydligt avstånd från attacken, de erbjöd också ukrainska systemutvecklare transport till Sverige samt hjälp med arbete, bostad, kontakt med Migrationsverket och andra praktiska frågor.
– Vi försökte vara kvicka och slängde oss in i detta. Det var många som ville hjälpa till i början och vi sprang åt alla håll. Men egentligen är det ju ett långsiktigt arbete och nu är vi mer synkade.
Erik Zetterström knappar in en ”Brain coffee” på den lokalt och skämtsamt omprogrammerade kaffemaskinen. Som konsultchef på Consid i Ljungby har han dagligen kontakt med andra länder.
– Det är en kompakt bransch utan gränser. Har vi inte folk på vårt eget kontor så kan vi plocka ihop team från olika delar av världen, berättar han.
Att ge dem möjlighet att arbeta är en bra lösning.
Consid har drygt 30 kontor över hela Sverige och cirka 1 500 medarbetare, varav ett 50-tal finns i Ljungby. Samhällsengagemang är en viktig del av företagets hållbarhetsarbete, exempelvis genom sitt samarbete med organisationen War Child.
Sedan två år tillbaka erbjuder Consid tekniska lösningar, pro bono, på War Childs utbildningsprogram som de driver i flyktingläger runt om i världen. Med anledning av kriget i Ukraina har medarbetarna och företaget skänkt pengar och de stöttar även War Childs partnerorganisationer med teknik. Sex av företagets konsulter står till förfogande där det behövs, till exempel med att uppdatera webbsidor.
Att det blev just Ljungbykontoret som tog täten i engagemanget för att hjälpa ukrainska flyktingar till Sverige har flera orsaker. Kommunen satsar på att växa och är öppen för samarbeten av olika slag och det gick snabbt att bygga en liten pool av fastighetsvärdar, representanter från kommunen, Consid och andra inom det lokala näringslivet.
– Vi har sagt att vi ska hjälpa så många som möjligt. En del som kommer från Ukraina har släkt och vänner som de vill bosätta sig i närheten av och då kanske vi har ett kontor på orten. Har inte vi någon möjlighet så kan vi ta deras namn och cv:n vidare till våra samarbetspartners, säger Frida Eklund som är lokalt HR-stöd på Ljungby-kontoret.
– Vi ser att vi har stora möjligheter att bidra med de kontakter vi har och då ska vi göra det. Vi vill göra vårt bästa för att hjälpa till.
Budskapet att Consid var villiga att hjälpa ukrainska systemutvecklare, ja, egentligen alla med kopplingar till it-branschen – projektledare, designer, testare, support – fick fart via sociala medier.
– Det blev en fantastisk spridning! Vi har kommit i kontakt med otroligt många ukrainare. En del kan eller får inte lämna landet, men vi har sagt att vi håller fortsatt kontakt och ser hur saker förändras, säger Frida Eklund.
Det blir väldigt jobbiga intervjuer, man lider med dem.
Hittills har Consid fått in ett 60-tal ansökningar och hunnit intervjua ett 20-tal. Frida Eklund och Erik Zetterström har skött intervjuerna.
– Det är tufft. Vi kan ju inte sitta och sälja in vårt företag som vi brukar och berätta hur bra vi är som arbetsgivare, när de vi pratar med just har flytt sitt land och bara vill hitta trygghet. Det har mer blivit ett samtal om deras situation, var de befinner sig och vad vi kan göra för att hjälpa dem. Det har varit väldigt speciella möten, berättar Frida Eklund.
Erik Zetterström instämmer.
– Jag pratade med en man som sa: ”Häromdagen gick jag med min dotter i barnvagn, på väg till förskolan. I dag lever jag i en surrealistisk film.”
– Det är så svårt att föreställa sig vad de går igenom. Det blir väldigt jobbiga intervjuer, man lider med dem, säger han.
Hur många av de personer som Consid har intervjuat som i slutändan kommer att bli medarbetare i Sverige är ännu oklart. Det förs dialoger och flera kontraktsförslag är skickade. Tre av Consids storkunder har också kommit en bit i processen av att anställa några av de ukrainare som Consid förmedlat kontakt med.
Men utmaningarna är många, inte minst kring bristfälligt internet, och det är många pusselbitar som ska falla på plats. En del befinner sig i andra länder och behöver ta ställning till om de ska stanna eller fly vidare.
Hittills är ett kontrakt klart med en kvinna som vi kan kalla Nadja. Hon har avböjt att låta sig intervjuas, då hon vill koncentrera sig på att komma i ordning inför att börja arbeta på Ljungbykontoret. Många av Nadjas blivande kollegor har anmält sig för att hjälpa henne och hennes barn att finna sig tillrätta.
Martin Rydell, projektledare på Consid i Ljungby, råkade ha en möblerad lägenhet efter sin mormor, som han lånar ut tills den permanenta lägenheten står klar.
– Engagemanget är stort, det är många som vill hjälpa till med sängar, stekpannor och allt möjligt. Det är fint. Finns det något vi kan göra så gör vi det, säger han.
Innan Nadja flyttade in fyllde han kylskåpet med lördagsgodis och hans föräldrar åkte förbi med nybakat bröd.
– Jag känner att jag kunde göra mer, för mig är det ju inga problem att ställa upp, men man får också hejda sig. Vi behöver respektera att de behöver tid att landa och komma i ordning, säger Martin Rydell.
Just här i de småländska skogarna har man bra erfarenhet av att anställa folk från andra länder och det är ytterligare en anledning till att det föll sig naturligt att stödarbetet utgår härifrån.
Företaget har växt kraftigt de senaste tio åren. I början var det svårt att hitta folk i Sverige som var villiga att flytta till en liten kommun. En av lösningarna blev att söka bredare. I dag är kontoret en smältdegel av medarbetare från bland annat Ungern, Rumänien, Nederländerna, Indien, Pakistan och Argentina.
I takt med tillväxten har Consid hyrt in sig på fler och fler våningsplan i Ljungbys högsta kontorshus. Men snart börjar bygget av en egen kontorsfastighet, mitt i centrum.
I väntan på större lokaler har Frida Eklund sitt skrivbord inklämt under trappan. Härifrån sköter hon det praktiska arbetet och kontakten med Ukraina. Men även om hon är van att anlita och anställa folk från andra länder är det här något helt annat, menar hon.
– Det är en helt ny situation. Massflyktsdirektivet har gjort det enklare men jag har haft mycket kontakt med Migrationsverket och jag får lära mig under tiden, säger hon.
Matija Samac från Kroatien kom till Ljungby och Consid för lite mer än två år sedan, tillsammans med fru och barn. Han har en master i elektroteknik och har jobbat med it sedan han tog examen.
– Jag tycker att det är fint att Consid hjälper till nu. Vi hade krig på 1990-talet så jag vet vad de går igenom. Min fru är från Bosnia Herzegovina, från Mostar. Hon var barn då de tvingades fly. De kom tillbaka till Mostar men de kunde aldrig återvända till sin lägenhet eftersom staden delades. Det hon upplevde är inget vi önskar ska hända någon, berättar han.
Matija Samac minns själv den stora flyktingströmmen som barn.
– Det var många flyktingar i Kroatien under kriget, både från Bosnien Herzegovina och internflyktingar, upp mot 700 000 i ett land med fyra miljoner invånare, säger han och skakar på huvudet åt minnet.
På frågan vad enskilda företag har för ansvar att hjälpa till vid krig svarar Matija Samac att det hänger på deras egen vilja. Men han tycker generellt att Sverige tillsammans med samtliga länder i EU ska – och har stora möjligheter – att agera.
– Lösningen är inte att ge folk pengar, men att ge dem möjlighet att arbeta det är en bra lösning, säger han.
* Oegennyttig handling för samhällets bästa.
Text: Ulrika Sundström
Massflyktsdirektivet
Fakta: Migrationsverket
Hundratals anställda på det svenska spelbolaget Evolutions kontor i Georgien är ute i strejk, vilket Kollega tidigare har berättat. Under måndagen hölls ett möte mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer, Evolutions vd Martin Carlesund och företagets hr-chef – något som facket tidigare har efterfrågat, men fått nej. Det säger Unionens internationella ombudsman Asgeir Lundblad till Kollega.
Arbetsvärlden var först med att rapportera om mötet. Enligt Asgeir Lundblad ledde inte träffen till några diskussioner om hur konflikten i Georgien kan lösas. I stället ska det ha varit ”en föreläsning om deras bild av situationen”.
– Vd:n gick igenom en lång Powerpoint-presentation för att ”berätta sanningen”. Det var hans syfte med mötet.
Evolution levererar kasinospel till nätkasinon och är ett av Sveriges största techbolag. Bolaget har kontor runt om i Europa, USA, Storbritannien och Afrika. Anläggningen i Georgien har omkring 8000 anställda.
Företagsledningen har tidigare sagt i media att det georgiska fackförbundet sprider desinformation om de anställdas villkor. Bolaget har också anklagat facket för att bryta mot lagen genom att blockera ingången till arbetsplatsen och använda våld mot de som försökt ta sig förbi. Under måndagens möte ska Martin Carlesund ha upprepat de anklagelserna och slagit fast att Evolution inte tänker förhandla med det georgiska facket.
– Han sade att de inte tänker förhandla med fackliga företrädare som har brutit mot lagen, säger Asgeir Lundblad.
Evolution har tidigare anmälts för förhandlingsvägran till Sveriges avdelning vid den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Under mötet med de svenska facken ska vd:n ha sagt att tusen personer deltog i strejken när den inleddes, att 400 personer nu är kvar och att konflikten kommer blåsa över när sommaren är slut.
Nu har anställda på Evolutions huvudkontor i Stockholm börjat engagera sig i det som händer i Georgien. Unionens ombudsmän har sökt kontakt med dem och fått ett positivt gensvar, enligt Asgeir Lundblad. Evolutions anställda i Sverige har varken kollektivavtal eller fackklubb.
– Medlemmarna har visat intresse för hur bolaget hanterar situationen i Georgien och tycker inte om att kollegorna hanteras på det här viset.
Evolutions talesperson, chefen för investerarrelationer Carl Linton, bekräftar att företaget har haft ett möte med de svenska facken. Han skriver i ett mejl att ”mötets innehåll är inte något vi kommenterar i media”. I övrigt vill han inte låta sig intervjuas om händelserna i Georgien eller dialogen med svenska fack.
I förra veckan, före mötet med Unionen, skrev han i ett mejl till Kollega:
”Evolution är stolta över den arbetsplats vi erbjuder där tiotusentals unga georgier fått inträde till arbetsmarknaden. Vi erbjuder i dag löner som motsvarar två gånger så mycket som vad man kan tjäna i jämförbara roller inom exempelvis servicebranschen, hotell, restaurang eller butik. Vidare har vi väl tilltagna förmåner som inkluderar sjukförsäkring, stipendier för studier vid sidan av arbetet, gratis språkundervisning och subventionerad restaurang.”
Och:
”Strejken omfattar ett mindre antal av våra nära 8 000 anställda och föregås av två års dialog med det lokala facket samt en 21 dagar lång medlingsperiod med en av staten utsedd medlare. Vi arbetar för att hitta en lösning på den situation som nu spelas upp i Tbilisi, enligt gällande lokal lagstiftning och etablerade processer. Det lokala facket har dock valt en väg kantad av illegala aktioner såsom bland annat blockering av ingångar för de nära 7 500 av våra anställda som vill fortsätta sitt arbete på en arbetsplats där de trivs, vandalisering samt våldsamt intrång i byggnader som stängts av för att garantera anställdas säkerhet.”
Nätkasinobolaget Evolution är ett av Sveriges största techföretag, med kontor runt om i Europa, USA, Storbritannien och Afrika. En av de största anläggningarna ligger i Georgiens huvudstad Tbilisi. Där pågår sedan i juli en strejk mot vad de anställda anser är låga löner och farliga arbetsvillkor. Hundratals anställda deltar, enligt den globala fackliga federationen Uni.
I slutet av sommaren inledde en handfull anställda också en hungerstrejk. Det rapporterar SvD. En av dem, spelpresentatören Tamar Ansiani, säger till tidningen:
– Jag började skaka den tredje dagen. Det blev tydligt när jag gjorde en livesändning på Facebook, och inte kunde hålla i min telefon normalt.
I en video producerad av det lokala fackförbundet syns hur en person som presenterar sig som anställd syr igen sin mun.
Omkring 8000 personer jobbar på anläggningen i Tbilisi. Av dem har drygt 4000 personer skrivit under ett upprop till stöd för strejken, enligt Uni. Den fackliga federationen bekräftar också uppgifterna om hungerstrejk.
Giedre Lelyte är chef över spelbolagssektionen inom Uni. Hon säger till SvD att det finns akuta risker i arbetsmiljön som Evolution inte tar på allvar.
– Facket berättar att det har varit vattenläckor från badrummen, vilket utgör en fara eftersom det är en spelstudio med mycket teknisk utrustning. Anställda har fått allergiska reaktioner till följd av insektsbett på kontoret. Och förra året fick en anställd en kraftig elektrisk stöt när hon använde passersystemet, och behövde uppsöka vård.
Konflikten handlar också om lön. De anställda säger att de ligger långt under snittlönen för både spelpresentatörer och andra anställda i Georgien. Evolution skriver i stället till SvD att de erbjuder löner motsvarande dubbelt det som anställda kan tjäna i ”jämförbara roller inom exempelvis servicebranschen, hotell, restaurang eller butik”.
De anställda på Evolution började protestera mot villkoren redan i våras. En statlig medlare kallades in, men försöken att nå en överenskommelse misslyckades. Efter det bröt strejken ut.
Nu går Unionen ut till de strejkandes stöd. Ordföranden Peter Hellberg skriver i ett mejl till Kollega:
”Unionen följer och stödjer strejken på svenska spelbolaget Evolution i Georgien. Vi står bakom deras krav på bättre arbetsmiljö och högre löner. Vi på Unionen är övertygade om att en konstruktiv dialog är avgörande för att komma framåt i konflikten.”
Han skriver att både Unionen och Sveriges Ingenjörer har kontaktat Evolutions svenska ledning och försökt få ett möte – utan framgång. Unionen representerar anställda i spelindustrin i Sverige. Peter Hellberg är också ordförande i den europeiska grenen av Uni.
Evolutions georgiska avdelning har hotat om uppsägning av 1000 anställda och skriver på sin facebooksida att det är ett ”direkt resultat” av fackets agerande. Enligt bolaget beror neddragningen framför allt på att anställda ska ha börjat blockera ingången till arbetsplatsen.
Den georgiska människorättsorganisationen The Social Justice Center (SJC) har anmält händelserna på Evolution till Sveriges avdelning vid den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Det skriver nyhetssajten Open Caucasus Media. I sin anmälan skriver SJC att Evolution har undvikit att på allvar förhandla med de anställda och i stället hotat med att lämna landet.
Carl Linton, chef för investerarrelationer på Evolution, skriver i ett mejl till SvD att facket ”aktivt spridit mycket felaktiga uppgifter” och agerat på ett sätt som är farligt för de anställda.
”Att facket dessutom uppmanar unga människor att riskera sin hälsa är djupt beklagligt. Evolution har, och fortsätter att, uppmana såväl arbetande som strejkande medarbetare, att inte delta i aktiviteter som riskerar skada andra eller sig själv”, skriver han till tidningen.
Han skriver vidare:
”Det finns en etablerad process för att hantera konflikter på arbetsmarknaden i Georgien som vi följer.”
Och:
”Vi respekterar fullt ut de anställdas rätt att strejka inom ramen för gällande lagstiftning.”
Kollega söker Evolution.
Hryhorii Osovyi är sällan i Sverige. Ordföranden i Ukrainas fackliga centralorganisation FPU – som före krigsutbrottet hade knappt fem miljoner medlemmar inom allt från industri till scenkonst – har nog att göra i sitt hemland. Efter Rysslands fullskaliga invasion har det traditionella fackliga arbetet bytts ut mot att hantera och överleva ett krig.
Samtidigt fortsätter vardagslivet i stora delar av Ukraina. Restauranger, fabriker, kollektivtrafik och konserter är i gång i huvudstaden Kyiv. Under krigsmobiliseringen har landets regering också gjort flera lagförändringar som kraftigt underminerat människors rättigheter på jobbet.
Därför är Osovyi i centrala Stockholm en förmiddag i maj. Tillsammans med svenska Union to Union (se faktaruta) har han tagit initiativ till Ukrainas första landsomfattande möten för facklig återuppbyggnad. De ska hållas någon gång under 2024.
När Kollega möter honom har han just skrivit under kontraktet. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.
– Vi diskuterade det viktigaste vi kan göra tillsammans. Ukrainska fack behöver givetvis stöd från svenska fack, som har erfarenhet och resurser. Men ukrainska förbund vill också dela med sig av erfarenheterna av att verka i krigstid och bemöta alla utmaningar som kommer med det.
De utmaningarna är många. Det lyser igenom när Osovyi berättar om vad uppbyggnadsmötena ska handla om.
– Vi pratade mycket om hur vi ska göra för att hjälpa människor komma tillbaka från fronten och bli samhällsmedborgare. Goda anställda på en arbetsplats. Hur vi ska hjälpa till med traumarehabilitering och psykologstöd, hur vi ska skydda anställda under missilattacker, hur vi ska ge dem möjligheten till hälsa och säkerhet på jobbet.
Om man är en enskild fackförbundsmedlem i Sverige och vill hjälpa till, vad kan man göra då?
– Det vi har skrivit under i dag är ett ramavtal. Det kommer såklart ske saker på övergripande, nationell nivå, säger Osovyi och fortsätter:
– Men under våra strategimöten vi skulle vi också vilja föra samman representanter för enskilda branschfack med sina svenska motsvarigheter. Vanliga medlemmar i exempelvis båda länders lärarfack kan då diskutera om vilka specifika utmaningar man står inför. Hur man ska jobba med organisering, rekrytering och kommunikation. Detta kan göras i alla sektorer: utbildning, sjukvård, bygg, industri. Det är vår plan.
Lana Willebrand, programhandläggare för Östeuropa på Union to Union, säger att enskilda personer kan göra mer än att ge pengar. Hon vill att Sverige och Ukraina ska mötas ”fack till fack, medlem till medlem”.
– Som medlem kan man följa nyheterna, komma på manifestationer där det finns möjlighet att visa sitt stöd och skicka solidaritetshälsningar direkt till ett ukrainskt förbund. Ha mänskliga möten. Det är jättestort.
De ukrainska återuppbyggnadsmötena ska hållas någon gång under sommaren eller hösten, beroende på läget vid fronten.
– Många fackförbund förlorar ju sina medlemmar. Också de som migrerat. Man kan inte samla in medlemsavgifter. Arbetsplatserna har försvunnit, primärorganisationerna har försvunnit. Men det finns fortfarande fack som arbetar och tar upp fackliga frågor. Det är löner, arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö. Människor är ju traumatiserade, med allt de förlorat och fortsätter förlora, avslutar Lana Willebrand.
En biståndsorganisation som ägs och drivs av alla svenska fack som är medlemmar i LO, TCO och Saco. Däribland Unionen. Fackförbunden bidrar med en så kallad egeninsats på 10 procent av finansieringen. Utöver det kommer en stor del av finansieringen från biståndsmyndigheten SIDA.
Under 2024 hålls Ukrainas första stora möte för facklig återuppbyggnad efter krigsutbrottet. Det drivs av den ukrainska fackliga centralorganisationen FPU och finansieras av svenska Union to Union. Tanken är att föra samman både centralorganisationer och enskilda fack från de båda länderna för att bland annat diskutera rekrytering, psykosocialt stöd till exsoldater och arbetsmiljö. Stödet från Sverige är värt omkring en halv miljon kronor.