Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
”Ikea är ett känt och respekterat företag runt om i världen. Respekten bottnar i affärsmässiga framgångar, men också i en hög moral och etik. Tyvärr agerar företaget inte i enlighet med sina löften till kunder och anställda”, så skriver Unionen i ett pressmeddelande där man uppmanar företaget att omedelbart upphöra med ”metoder som inte hör hemma i seriösa företag”.
Bakgrunden är att anställda på ett Ikea-varuhus i Stoughton, Massachusetts, försöker organisera sig fackligt, vilket de dessutom har rätt till enligt Ikeas egen uppförandekod. Unionen menar dock att det svenska företaget inte lever som de lär då man valt att inte erkänna fackförbundet United Food and Commercial Workers (UFCW), vilket anställda på varuhuset sagt sig vilja företrädas av. Ikea har krävt att en omröstning bland de anställda ska genomföras vilket UFCW accepterat.
Josefin Thorell, talesperson för Ikea-gruppen, anser inte att det är något konstigt att rösta om vilket fack de anställda ska företrädas av.
– I USA blir antingen alla medarbetare på en arbetsplats eller ingen medlemmar i facket och därför vill vi att det alltid ska avgöras genom omröstning på arbetsplatsen. Det är också i enlighet med arbetslagstiftningen i USA. Om resultatet av omröstningen blir att medarbetarna vill ansluta sig är vi fullt committade till att föra en dialog med facket och att acceptera det som representant för medarbetarna, säger Josefin Thorell till TT.
Unionen hävdar dock att Ikea, inför valet, har satt upp anslag där man påstår att den fackliga organisationen inte arbetar i medlemmarnas intresse samt att Ikea har sammankallat alla anställda till timslånga möten där man gett ensidig och negativ information om konsekvenserna av att företrädas av ett fackförbund. Företaget har även nekat UFCW att närvara vid dessa möten och dessutom förvägrat fackförbundet att ha egna möten på arbetsplatsen.
Enligt Josefin Thorell handlar det om att man inte lämnar företräde för en fackförening framför en annan, utan ”behandlar alla lika”. Hon delar inte heller bilden av innehållet på mötena.
– Det har varit möten, men att de skulle vara ensidiga – den bilden delar vi inte.
Det är dock inte första gången Ikea kritiseras för sitt agerande mot fackförbund och fackmedlemmar. Såväl i USA, som i Ryssland och Turkiet, har företaget bland annat stoppat fackliga företrädare att komma in på arbetsplatsen och i vissa fall påstås företaget även ha förföljt fackligt förtroendevalda.
Läs mer: ”Det är ren union busting”
Läs mer: Ikea i Turkiet förföljer anställda
Läs mer: Ikea stoppar facket vid grinden i USA
Unionen anser att Ikeas agerande är i strid med den egna uppförandekoden och värderingar och ska ses som klassisk ”unionen busting”.
”Det är ovärdigt företag som säger sig stå för svenska värderingar att motarbeta anställdas rätt att tillhöra en fackförening. Denna typ av agerande skulle Ikea aldrig tillåta i Sverige. Varför är det då tillåtet i USA?”, frågar Unionen i sitt pressmeddelande.
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
