FNPR, Rysslands största fackliga centralorganisation, kommenterade invasionen av Ukraina samma dag som den inleddes. I ett uttalande skrev organisationen att de stöttar Vladimir Putins ambition att ”avnazifiera” Ukraina och jämförde Volodymyr Zelenskyj med Adolf Hitler. Dagen därpå publicerades ett längre uttalande om vikten av att skydda de utbrytarrepubliker som har utropats i östra Ukraina.

De svenska fackliga centralorganisationerna, däribland tjänstemännens TCO, reagerade snabbt. Drygt en vecka efter invasionen krävde de att FNPR skulle uteslutas ur världsfacket (på engelska förkortat ITUC – se faktaruta). Det ryska förbundet valde att självmant dra sig ur. I maj 2022 bekräftades suspenderingen av världsfackets högsta ledning. Om FNPR ska tillåtas delta igen krävs att en majoritet av världsfackets medlemsorganisationer röstar ja till det.

Föreslås representera alla världens arbetstagare

Trots det står nu en FNPR-representant på världsfackets kandidatlista till styrelsen i FN:s internationella arbetsorgan, ILO. Det visar ett protestbrev från 13 nordiska fackföreningsledare, som Kollega har tagit del av.

I brevet, som är adresserat direkt till världsfackets generalsekreterare, kallar de nordiska fackföreningsledarna situationen för ”oacceptabel”. De skriver att de ”kräver att ITUC inte stöttar FNPR som kandidat”. Brevet är undertecknat av bland andra TCO:s ordförande Therese Svanström, LO:s ordförande Susanna Gideonsson och Sacos vd Göran Arrius.

Tora Heckscher, presschef på TCO, bekräftar att brevet är äkta och att Therese Svanström har skrivit under. Övriga frågor – om vad TCO kommer göra nu, hur det kan komma sig att detta har hänt och vad TCO tycker om världsfackets nomineringsprocess – ber hon att få återkomma om.

Norden sticker ut

Antti Palola, ordförande för de finska tjänstemännens centralorganisation STTK, är en av de övriga undertecknarna.

– Det är ganska vitt och brett känt att den här kandidaten står på listan och kandiderar om den här platsen, säger han till Kollega.

Han berättar att de nordiska fackens hållning sticker ut inom ITUC. 

– Det är många som till exempel i Mellanamerika, Sydafrika, Afrika och till och med Asien har rätt så vänliga förhållanden med Ryssland och FNPR. Det är en stor grej för oss, och rätt så besvärligt hela kriget i Ukraina, men de anser att kriget i Ukraina är en regional konflikt.

Världsfackets kandidater lär få jobbet

Kandidatlistan diskuteras just nu internt inom ITUC. Palola säger att han inte vet när den slutgiltigt ska slås fast.

– När vi hade ett nordiskt möte tillsammans med Luc Triangle (ITUC:s ordförande, reds. anm.) för några veckor sedan konstaterade han att det är i den närmaste framtiden som mötet ska hållas.

Valet till ILO:s högsta organ sker sedan på en internationell konferens i juni (se faktaruta). Enligt statsvetarprofessorn Marieke Louis, som är knuten till Sciences Po-universitetet i Paris och har forskat om beslutsfattandet inom ILO, är den omröstningen normalt sett en formalitet. De kandidater som finns på ITUC:s nomineringslista blir som regel valda. Antti Palola delar den bilden.

Hur kommer ni agera om det slutgiltiga beslutet blir att FNPR:s kandidat står på ITUC:s lista?

– Den enda möjligheten att agera är att protestera, säger han och fortsätter:

– Desto längre vidtagande av åtgärder har vi inte diskuterat om. Det är närmast att vi bestämt och ständigt markerar att vi inte kan godkänna den här kandidaturen. Om det efteråt blir debatt eller frågor från till exempel våra medlemsorganisationer så kan vi säga att vi motstått det.

Fortsätter stötta ryska soldater

FNPR har en särskild avdelning på sin ryskspråkiga hemsida där organisationen berättar om sitt löpande stöd till den ryska krigsinsatsen. Under april månad publicerades nio inlägg. I dem finns bland annat gruppbilder framför Z-symbolen som kommit att symbolisera den ryska krigsföringen. Det finns även uppmaningar att samla in mat, vatten och utrustning till soldaterna.

Kort efter att den finska högerregeringen tillträdde aviserades förslag om stora förändringar av landets strejkrätt, löneförhandlingssystem och regler kring uppsägningar. Regeringen meddelade också att de vill genomföra nedskärningar och sänka ersättningarna i landets välfärdssystem.

Den finska fackföreningsrörelsen reagerade skarpt och har, enligt egen utsago, försökt få till förhandlingar med regeringen utan framgång. Därför har stora delar av fackföreningsrörelsen varslat om politisk strejk under torsdagen och fredagen. Delar av flygtrafiken, skolor, fabriker och restauranger står just nu still.

Unionens systerförbund Pro har tagit ut över 40 000 privatanställda tjänstemän i strejk. På arbetsplatser som ABB, SSAB, Stora Enso och Sandvik har samtliga tjänstemän lagt ned arbetet. Förbundet deltar också i en demonstration på Senatstorget i centrala Helsingfors under torsdagen.
 

Unionen till de strejkandes försvar

Nu rycker Unionens ordförande Peter Hellberg ut till de strejkandes försvar. I ett uttalande som Kollega tagit del av skriver han att konflikten ”har sin grund i en omfattande politisk inblandning i lönebildningen”. Han fortsätter:

”Att genom politiken kraftigt förändra spelplanen utan att samtal och förhandling sker, det skadar förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Det är en dålig politik för Finlands löntagare!”

Hellberg uttrycker också sitt explicita stöd till strejkerna, demonstrationerna och ”de fackförbund i Finland som arbetar stenhårt för en rättvis, trygg och inkluderande arbetsmarknad”. Rubriken på uttalandet lyder ”Finlands sak är vår”.

Demonstrationer i Finland

Andreas Mårtensson är ordförande i riksklubben på Boliden Minerals – ytterligare ett av de företag där finska tjänstemän är i strejk. Han berättar för Kollega att han varit i kontakt med sina finska kollegor genom företagets bolagsstyrelse och Europeiska arbetsråd (EWC). Enligt Mårtensson har arbetsgivaren uttryckt ”neutralitet” inför konflikten och den svenska klubben har därför beslutat att inte göra någon särskild stödaktion. Däremot säger Mårtensson att han själv stöttar sina finska kollegor.

– Vi har ju svårt att göra sympatiåtgärder eller så, säger han och fortsätter:

– Men vi står bakom dem och stödjer dem i deras strid.

Den finska tidningen Huvudstadsbladet rapporterar på torsdagseftermiddagen att demonstrationen i centrala Helsingfors har "stort deltagande och folkmassan bara växer". 

Polen har lovat att pröva den fackliga aktivisten Ala Tsvirkos asylärende, enligt tidningen Arbetsvärlden. 

Beskedet kom i slutet förra veckan, då Ala Tsvirko, som Kollega skrivit om tidigare, deltog på Unionens kongress i Karlstad. Förutom Ala Tsvirko fanns Maksim Pazniakou från den belarusiska fackliga exilorganisationen Salidarnast på plats i Karlstad. Han vittnade bland annat om fackaktiva fångar som riskerar att dö i fängelset. 

– En fackligt aktiv som blivit dömd till nio års fängelse har cancer och behöver behandling. För honom är straffet en enkelbiljett, han kommer troligen aldrig att lämna fängelset, sade Maksim Pazniakou, som själv suttit fängslad två gånger i Belarus. 

Enkelbiljett till fängelse för dödssjuk

Han vittnade också om en 73-åring som blivit dömd till fyra års fängelse och sitter i en liten cell tillsammans sex till åtta andra fångar utan tillgång till frisk luft och solsken. En annan facklig fånge lider av diabetes och får inte någon medicin i fängelset. 

– Alla dessa människor är offer för demokratin i Belarus. Vi måste göra något så att inte deras uppoffring ska ha varit för intet, manade Maksim Pazniakou. 

Under kongressen gjordes ett gemensamt uttalande med krav på att Sverige omedelbart stoppar utvisningar av fackligt engagerade till Belarus och att de 50 fackligt engagerade som sitter fängslade friges. Kongressdeltagarna deltog också i en solidaritetsmanifestation och poserade med krav på att frige fackliga fångar i Belarus.