Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Hudhungrig? Så lindrar du bristen på beröring

Vi är många som lider av hudhunger nu, när vi länge har behövt hålla avstånd. Men det finns faktiskt en del man kan göra själv för att lindra bristen på den livsviktiga beröringen.
Anita Täpp Publicerad
Shutterstock
Ett bad kan dämpa hudhunger, när vattnet rör sig mot huden så aktiveras belöningssystemet. Shutterstock

Att kunna krama vem man vill är något vi länge tog för givet och mådde bra av.

Men också den sorts beröring som man ofta inte ens tänkt på, som den lätta, flyktiga beröringen på ens arm när kollegan vill understryka poängen i en historia eller att ens hand snuddar vid någon annans vid kaffemaskinen, spelar roll för hur vi mår och fungerar socialt.

Beröring minskar stress

För all beröring påverkar kroppen på så vis att den sänker pulsen och blodtrycket. Det samtidigt som våra stresshormoner reduceras så att vi blir avspända och känner lugn och ro. Samtidigt aktiverar beröring hjärnans belöningssystem, så att må-bra-hormonet oxytocin frigörs.

Och om vi i stället lider brist på beröring, eller har hudhunger som det kallas, kan vi i bli deprimerade och sjuka.

Men beröring är också ett viktigt socialt kitt.

– När vi berör andra människor på ett bra sätt, i konsensus och i överenskommen ordning, så ökar också chansen att vi vill hjälpas åt, att vi vill vara generösa och bygga bättre relationer, säger Helena Wasling, hjärnforskare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, som är expert på beröring.

– På jobbet kan det betyda att man kan bygga bättre team, öka medarbetarskapet och samarbetet kollegorna emellan. Och man exempelvis kort lägger handen på en kollegas arm och frågar om den kan kika på en sak som man jobbar med så ökar beröringen kollegans vilja att hjälpa dig.

"Livsfarligt med ensamhet"

Att länge sakna möjlighet till beröring och att ingå i ett socialt sammanhang, på jobbet och privat, kan vara livsfarligt, påpekar Helena Wasling.

– Flera stora studier har visat att det är en konkret hälsorisk att leva i ensamhet, utan beröring, vilket ju hör ihop. Risken att dö ökar då lika mycket som om du röker 15 till 20 cigaretter om dagen eller har en kraftig övervikt, säger hon.

Att försöka kompensera bristen på beröring genom självberöring, som att man smörjer in sin kropp med en lotion efter duschen, fungerar bara till en liten del.

– Då går visserligen signaler fram till hjärnan så att det kan ha en viss lugnande effekt. Men hjärnan bryr sig inte lika mycket om det du själv åstadkommer. Dessutom innebär ju inte heller självberöring att du är med i ett socialt sammanhang, där du känner att du är med i ett vi, vilket ju också är viktigt för vårt välmående, säger Helena Wasling.

Titta på när andra kramas

Lite bättre effekt ger ett bad. För när vattnet rör sig mot huden så aktiveras troligtvis också det emotionella belöningssystemet. Men det bästa sättet att lura hjärnan, så att man får nästan samma hälsoeffekter som riktig beröring ger, är att titta på när andra människor kramas exempelvis på film.

– Forskning har visat att då reagerar vår hjärna som om vi fått den kramen själva. Det ger inte en helt identisk effekt men är ändå likt. Och i teorin skulle det kunna fungera på samma sätt om vi nu, på coronasäkert avstånd, ser varandra i ögonen samtidigt som vi kramar om oss själva när vi skiljs åt efter ett möte, säger Helena Wasling.

Läs mer: 7 tips för att undvika stressmage

5 tips för minskad hudhunger

  • Se på när andra kramas, i verkligheten eller på film.
  • Ta ett bad. Vattnet skapar känslan av lätt beröring.
  • Lyssna på din favoritmusik, gör att oxytocin frigörs.
  • När du skiljs från en vän: Se varandra i ögonen samtidigt som ni kramar om er själva.
  • Gosa med eget eller lånat husdjur. När du klappar det frigörs lugnande oxytocin.

 

3 CM PER SEKUND

Vi har två beröringssystem i huden. Ett är beskrivande beröring, där en typ av nervceller i handen via banor i ryggmärgen ger information till hjärnan som är viktig för vår motorik, så att vi exempelvis kan äta med bestick.

Det andra systemet triggas igång av en annan slags nervcell som når andra delar av hjärnan där de bearbetas i ett emotionellt centra så att vi blir lugnare och gladare.

I sin forskning har Helena Wasling funnit att den beröring av huden som upplevs vara mest positiv är en lätt, kroppsvarm strykning med en hastighet på en till tre centimeter per sekund, där det optimala är tre centimeter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.