Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Att kunna krama vem man vill är något vi länge tog för givet och mådde bra av.
Men också den sorts beröring som man ofta inte ens tänkt på, som den lätta, flyktiga beröringen på ens arm när kollegan vill understryka poängen i en historia eller att ens hand snuddar vid någon annans vid kaffemaskinen, spelar roll för hur vi mår och fungerar socialt.
För all beröring påverkar kroppen på så vis att den sänker pulsen och blodtrycket. Det samtidigt som våra stresshormoner reduceras så att vi blir avspända och känner lugn och ro. Samtidigt aktiverar beröring hjärnans belöningssystem, så att må-bra-hormonet oxytocin frigörs.
Och om vi i stället lider brist på beröring, eller har hudhunger som det kallas, kan vi i bli deprimerade och sjuka.
Men beröring är också ett viktigt socialt kitt.
– När vi berör andra människor på ett bra sätt, i konsensus och i överenskommen ordning, så ökar också chansen att vi vill hjälpas åt, att vi vill vara generösa och bygga bättre relationer, säger Helena Wasling, hjärnforskare vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, som är expert på beröring.
– På jobbet kan det betyda att man kan bygga bättre team, öka medarbetarskapet och samarbetet kollegorna emellan. Och man exempelvis kort lägger handen på en kollegas arm och frågar om den kan kika på en sak som man jobbar med så ökar beröringen kollegans vilja att hjälpa dig.
Att länge sakna möjlighet till beröring och att ingå i ett socialt sammanhang, på jobbet och privat, kan vara livsfarligt, påpekar Helena Wasling.
– Flera stora studier har visat att det är en konkret hälsorisk att leva i ensamhet, utan beröring, vilket ju hör ihop. Risken att dö ökar då lika mycket som om du röker 15 till 20 cigaretter om dagen eller har en kraftig övervikt, säger hon.
Att försöka kompensera bristen på beröring genom självberöring, som att man smörjer in sin kropp med en lotion efter duschen, fungerar bara till en liten del.
– Då går visserligen signaler fram till hjärnan så att det kan ha en viss lugnande effekt. Men hjärnan bryr sig inte lika mycket om det du själv åstadkommer. Dessutom innebär ju inte heller självberöring att du är med i ett socialt sammanhang, där du känner att du är med i ett vi, vilket ju också är viktigt för vårt välmående, säger Helena Wasling.
Lite bättre effekt ger ett bad. För när vattnet rör sig mot huden så aktiveras troligtvis också det emotionella belöningssystemet. Men det bästa sättet att lura hjärnan, så att man får nästan samma hälsoeffekter som riktig beröring ger, är att titta på när andra människor kramas exempelvis på film.
– Forskning har visat att då reagerar vår hjärna som om vi fått den kramen själva. Det ger inte en helt identisk effekt men är ändå likt. Och i teorin skulle det kunna fungera på samma sätt om vi nu, på coronasäkert avstånd, ser varandra i ögonen samtidigt som vi kramar om oss själva när vi skiljs åt efter ett möte, säger Helena Wasling.
Läs mer: 7 tips för att undvika stressmage
3 CM PER SEKUND
Vi har två beröringssystem i huden. Ett är beskrivande beröring, där en typ av nervceller i handen via banor i ryggmärgen ger information till hjärnan som är viktig för vår motorik, så att vi exempelvis kan äta med bestick.
Det andra systemet triggas igång av en annan slags nervcell som når andra delar av hjärnan där de bearbetas i ett emotionellt centra så att vi blir lugnare och gladare.
I sin forskning har Helena Wasling funnit att den beröring av huden som upplevs vara mest positiv är en lätt, kroppsvarm strykning med en hastighet på en till tre centimeter per sekund, där det optimala är tre centimeter.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.