Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Vad gör en virkesmätare?
- Vi mäter och registrerar skogsprodukter efter ett fastställt regelverk. Träslag, kvalitet, volym och längd bedöms och sorteras i olika klasser. Vi finns över hela Sverige och är opartiska gentemot köpare och säljare.
- De första skogsmaskinerna kom i mitten av sjuttiotalet, före dess hade bönderna mindre manuell avverkning och vi åkte runt i byarna och mätte och värderade virke. Numera åker vi sällan ut. Fast ett tag efter stormen Gudrun 2005 var vi tillbaka till den tid då mätningen skedde längs vägarna.
Hur kom det sig att du blev virkesmätare?
- Jag hade gått ut handelsskolan för att arbeta på kontor eller bank när jag vintern 1970 blev tillfrågad om att börja. Det hade varit en omfattande storm 1969 och vi var väldigt många som nyanställdes då. Jag var ung och jobbet lockade för att det verkade så självständigt. Och man fick lön under internutbildningen. Det värdesatte man.
Är det ett drömjobb?
- Jag har inte funderat i de banorna, men hade jag inte trivts hade jag inte stannat.
Vilka egenskaper ska man ha för att passa?
- Man ska vara noggrann och besjälad av att göra ett korrekt arbete, att det blir rättvist. Man måste också ha lite känsla för skog.
Var det för arbetstider?
- En del jobbar skift, men normalt arbetar jag dagtid. Från måndag till torsdag jobbar jag som virkesmätare och på fredagarna arbetar jag fackligt.
Vilka fackliga frågor är viktigast för en virkesmätare?
- Arbetstiden är den viktigaste frågan. Det kan bli panik i skogen och då måste vi kämpa emot annars skulle vi bli tvingade att jobba natt och dag.
Är du nöjd med lönen?
- Nej, det är jag inte. Skogen hör inte till de branscher som har vettiga löner.
Berätta om en bra dag på jobbet.
- Ja, vad ska man säga? (skrattar gott och länge) En bra dag på jobbet... är väl när allt löper på.
Hur ser en dålig dag ut?
- När man har fått in virke som är dåligt. Vi kan bara tala om vad vi anser om kvaliteten, det är andra som får ta ställning till om det är acceptabelt att ta in.
Är det ett ensamt jobb?
- Ja, i huvudsak. Måste man ha någon att snacka med då passar inte detta. Jag trivs med att vara ensam men det är kanske en vanesak, jag vet inte. När jag är facklig företrädare däremot då får jag snacka.
Vilket träslag är bäst?
- Tall är bäst och ekstock är den dyraste. Sverige domineras av barrskog och vi har ingen tradition av att förädla till exempel björk som man har i Finland. Där har de satsat mycket på att skapa kvalitet i björken så att den kan användas i möbelindustrin.
Är kvaliteten sämre i dag än förr?
- Snabbväxande plantor försämrar kvaliteten. Likaså träd som har blåst omkull, då finns risk för sprickor. På sextiotalet, när man trodde att det skulle bli virkesbrist, planterade man rumänska granplantor som skulle växa snabbare. Men virket hade många skador och passade inte i sågverken. Det fick kokas i bruken i stället och bli massaved. Men vi har en natur som kan skapa bra kvalitet både när det gäller gran och tall och jämfört med Sydeuropa ligger vi bra till.
Kan du koppla av jobbet på fritiden?
- Ibland kan det hända att jag ringer någon på kvällen för att kolla upp något. Men jag har inga grubblerier och jag kan sova gott.
Gillar du att gå i skogen?
- Ja, det kan du tro. Det är mycket jakt. Det är en fröjd att gå i en kvalitetsskog, det är trots allt trevligare att se den när den står upp än när den kommer i upparbetat skick.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden