Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Trafiklärare

Trafikläraren Maria Rudolfsson säger om sitt yrkesval att hon halkade in på det.
Eva Karlsson Publicerad
Lägstlönen för trafiklärare är 18 955 kronor.

- Jag var i USA i drygt ett år efter gymnasiet, kom hem till Tranemo och gick till arbetsförmedlingen för att söka jobb. På anslagstavlan fanns en lapp där de tyckte att man skulle söka till trafiklärare. Det gjorde jag, både till Örebro och till Lycksele. Jag kom in på reservplats till Lycksele och fick två veckor på mig att hitta en lägenhet och flytta dit.

Hur lång är utbildningen?

- Den är ett och ett halvt år. Två terminer på skolan och en termin förlagd till en trafikskola. Lärarna var jättebra och vi elever hade mycket roligt tillsammans. Jag blev färdig och fick min anställning 1999. Från 2005 har jag varit föräldraledig. Förra året blev jag uppsagd på grund av arbetsbrist men jag hoppas att jag får jobb som trafiklärare igen när det är dags att börja.

Vad har du för arbetsuppgifter?

- Jag utbildar på B-körkort och teorilektioner. Jag har också varit lärare på halkbanan och haft utbildning på gymnasieskola.

Trafikärare måste hela tiden fylla på med ny kunskap.
- Från 1 april i år kommer en utbildning om alkohol, droger och trötthet som alla, oavsett om de tar körkort privat eller på trafikskola, ska genomgå.

Vad var du för arbetstider?

- Från klockan 7.30 till 17.30 måndag-torsdag. På fredagarna slutar vi efter lunch. Teorilektionerna ligger på kvällarna, en eller flera i veckan. Lektionen börjar omkring 16.30 och slutar cirka 18.30.

Vilka egenskaper bör man ha?

- Man måste tycka att det är roligt att lära ut. Ibland får man vara lite halvpsykolog, vissa elever kommer man väldigt nära. Man ska vara innovativ och ha fingertoppskänsla, så att varje elev får det den behöver. En trafiklärare måste också vara flexibel och kunna agera snabbt.

Har du varit med om någon farlig incident?

- Ja, man är ju med om en del spännande saker. Det kan vara bilar som ligger väldigt nära bakom eller att man på en smal landsväg möter två lastbilar i bredd, där den ena försöker köra om den andra.

- Oftast är det andra som gör fel. Påkörning bakifrån är ganska vanligt. Jag och många av mina kollegor har fått whiplashskador.

Hur fick du den och hur yttrar sig din skada?

- Står jag och hänger tvätt eller bär tunga kassar så vet jag att jag nästa dag får ont i nacken och i axlarna. Jag får också huvudvärk och känner mig trött, alla de klassiska symptomen. Men min whiplash är ändå ganska lindrig jämfört med hur andra har det.

- Olyckan hände när jag var höggravid med mitt första barn. Det var nästsista dagen på jobbet innan jag skulle vara ledig, fem veckor fram till förlossningen. Jag och min elev väntade vid väjningsplikt på att få köra ut på en väg när en buss körde in i bakdelen på vår bil. Det var ganska halt ute och jag kände hur det drog till i nacken på en gång. Vi åkte till akuten och senare samma dag gick vattnet. Jag fick ligga på förlossningsavdelningen i fyra dagar, sedan gjorde de akut kejsarsnitt.

Retar du dig på trafikanter som kör dåligt?

- Nej, det gör jag inte. Jag har blivit van och har sett det mesta även om jag ibland ändå förundras över hur folk tänker. Men vi brukar se situationen innan den händer.

- Många trafikanter ser oss som poliser som kommer med stora pekpinnen. Om vi sitter i bilkö och föraren jämte oss inte har bältet på sig och upptäcker att det står Borås trafikskola på hela vår bil kan man se hur han eller hon smyger med att sätta på sig det.

Hur ser drömeleven ut?

- Den som ger mig något att bita i och som får mig att utöva mina kunskaper på rätt sätt. Elever som frågar mycket och som är intresserade av att lära sig är roligare än dem som har blivit ditpushade av mamma och pappa och inte alls vill lägga tid och energi på körkort. Allra

roligast är att jobba med dem som har haft det svårt men som ändå klarar det. Känslan att se lyckan i deras ögon när de äntligen får sitt körkort är obeskrivlig.

Har du sagt till en elev att det inte är någon idé?

- Nej, men jag har rekommenderat några att ta körkort för automat i stället för att fortsätta att köra manuellt. En del har svårt med det motoriska. Man måste vara tydlig redan från början med elever som har det svårt, att det kommer att ta tid och det kommer att kosta lite mer. Det är också en moralisk fråga, vem ska man utesluta i så fall? Om de har fått körkortstillstånd av länsstyrelsen ska de ju vara lämpliga... men frågan är om alla verkligen är det?

Fattar man sämre ju äldre man blir?

- Med att ta körkort? Nej, det tycker jag inte. Det är lättare att resonera med en som är femtio år än en som är arton. Femtioåringen har större erfarenhet av bland annat trafik. Man får lägga upp körkortsplanen efter vad man har för elev. Det är där fingertoppskänslan kommer in, att kunna se vad varje elev behöver.

Hur gammal var din äldsta elev?

- Sextiosju år. Hon hade körkort men hade inte kört på tjugo år. Det var alltid hennes man som satt bakom ratten. Han hade gått bort och hon hade en ny fin bil som stod i garaget. Hon tog sex lektioner.

- Jag har också haft sextonåringar, med föräldern i baksätet. De vill lära sig rätt från början.

Vilka fel är vanliga om man lärt sig privat?

- En del kör med kopplingen nere när de svänger och använder för låga växlar generellt sett inne i stan, de kör inte miljövänligt helt enkelt. Många har lite för bråttom eller kör för fort framåt mot till exempel korsningar. Många har svårt för trafikregler, de vet inte vad som gäller i korsningar, vem som åker först och så. De har också svårt med att se riskerna i den trafiksituation de befinner sig i.

Vad är lättast respektive svårast att lära sig?

- Det är individuellt. En del är teoretiska människor, andra tekniskt lagda. Några glider bara igenom och fixar allting jättelätt. Men de allra flesta brukar fastna på något. Det kan vara exempelvis svårt att hitta dragläget eller förstå trafikregler.

Berätta om en bra dag på jobbet.

- Då kommer jag i tid och hinner ta en kopp kaffe och kolla igenom vad jag ska göra under dagen, vilka elever jag har och vad jag ska göra med dem. Eleverna lär sig det de ska och vi klarar oss utan incidenter.

...och en dålig.

- När jag har elever som glömmer bort att de ska köra och jag får ringa och jaga dem. När jag inte hittar någon parkering nära trafikskolan och får köra runt och leta med påföljden att jag kommer för sent in på rasten och inte hinner gå på toaletten för att det är kö. Vi har bara fem minuter mellan körlektionerna. Om allting förskjuts blir lunchrasten kortare.

Vilka dagar överväger?

- Givetvis de bra dagarna, men man måste ha några dåliga så att man kan ta sig i kragen och bli taggad.

Vad ger du för råd till den som vill bli trafiklärare?

- Det är ett jätteroligt yrke, det bästa man kan ha. Det positiva är att man får träffa mycket människor. Gillar man att jobba med personligheter är detta rätt forum. Det är också positivt om man har ett intresse för trafik och gillar att utbilda. Ingen arbetsdag är den andra lik.

- Men lönen är dålig. Den skulle kunna bli mycket bättre med tanke på det jobb vi utför. Annat negativt är att det kan bli stressigt. Arbetsdagarna är långa och allt sittande gör att många får problem med ryggen.

Fakta

En trafiklärare genomför körkortsutbildning, utbildar och instruerar elever i handhavande av och framförande av motorfordon i olika situationer samt teoretiska kunskaper för respektive fordonstyper och förhållningssätt i olika trafiksituationer.
För trafikskolor gäller tarifflöner.
Lägstlöner från 1 maj 2009 beräknas utifrån yrkesvana:
 
- 3 år: 18 955 kr
3-6 år: 19 431 kr
6-9 år: 19 753 kr
9 år- : 20 359 kr

I allmänhet ligger lönerna högre.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.