Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Ta tempen på din hälsa!

Får du ingen hälsokontroll genom din arbetsgivare? Nu kan du själv ordna med en sådan, via din vårdcentral.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Colourbox

Många företag har insett värdet att erbjuda sina anställda regelbundna hälsokontroller. Om du inte har den förmånen kan du nu själv se till att få en sådan, genom att be om att få göra en hälsokontroll på din vårdcentral.
Och det till samma kostnad som ett vanligt läkarbesök.

I hälsokontrollen ska utöver provtagning, som exempelvis visar hur det är med ditt blodsocker och dina blodfetter, även ingå uppföljande hälsosamtal med en kunnig och intresserad läkare eller sjuksköterska.

– Eftersom vi i dag vet vilka positiva effekter hälsokontroller kan ha så erbjuder nu ett tiotal landsting hela befolkningen att göra en sådan. De har redan startat arbetet genom att kalla alla som exempelvis fyller 40, 50 och 60 år till en vårdcentral, säger Mai-Lis Hellénius, professor i preventiv kardiologi och överläkare vid Karolinska sjukhuset, som är expert på hjärt- och kärlsjukdomar liksom livsstilsförändringar.

– De långtidsuppföljningar som nu har kommit från några landsting som började med sådana här hälsokontroller redan för tjugo till trettio år sedan visar att det har haft en väldigt god effekt både vad gäller hjärt- och kärlsjukdomar och risken för att bli sjuk överhuvudtaget. Så nu satsar allt fler landsting på förebyggande hälsovård.

I de uppföljande hälsosamtalen ska man få råd både utifrån provresultaten och den livsstil man har, exempelvis vad gäller sömnvanor och hur mycket man rör på sig liksom hur man har det när det gäller stress och trivsel på jobbet.

– Då kan du få de råd som har störst effekt för dig. Och det görs i en dialog med dig så att råden anpassas utifrån vad du själv är mest intresserad av att börja med när det gäller livsstilsförändringar, säger Mai-Lis Hellénius.

Även om ens eget landsting inte tillhör dem som redan har bestämt sig för att satsa på hälsokontroller kan man ändå gå till sin vårdcentral och be om en hälsokontroll.

– Har man otur kan det ju vara en vårdcentral som inte riktigt hinner med. Men fler och fler gör det. Och nu kommer också uppdaterade riktlinjer från Socialstyrelsen som säger att svensk hälso- och sjukvård ska kunna erbjuda råd och stöd om levnadsvanor till alla som behöver det. Det är bra att veta när man går till sin vårdcentral, att det här faktiskt är vårdens uppgift i dag, säger Mai-Lis Hellénius.

 

Här görs hälsokontroller

Ungefär hälften av de tjugo landstingen i Sverige har redan beslutat att erbjuda hela befolkningen hälsokontroller, däribland Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Östergötland, Jönköping, Gävleborg, Sörmland, Kronoberg och Västmanland.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
  • Man känner sig tröttare.
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar.
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
  • Vi blir mer lätt distraherade.
  • Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.