Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Många företag har insett värdet att erbjuda sina anställda regelbundna hälsokontroller. Om du inte har den förmånen kan du nu själv se till att få en sådan, genom att be om att få göra en hälsokontroll på din vårdcentral.
Och det till samma kostnad som ett vanligt läkarbesök.
I hälsokontrollen ska utöver provtagning, som exempelvis visar hur det är med ditt blodsocker och dina blodfetter, även ingå uppföljande hälsosamtal med en kunnig och intresserad läkare eller sjuksköterska.
– Eftersom vi i dag vet vilka positiva effekter hälsokontroller kan ha så erbjuder nu ett tiotal landsting hela befolkningen att göra en sådan. De har redan startat arbetet genom att kalla alla som exempelvis fyller 40, 50 och 60 år till en vårdcentral, säger Mai-Lis Hellénius, professor i preventiv kardiologi och överläkare vid Karolinska sjukhuset, som är expert på hjärt- och kärlsjukdomar liksom livsstilsförändringar.
– De långtidsuppföljningar som nu har kommit från några landsting som började med sådana här hälsokontroller redan för tjugo till trettio år sedan visar att det har haft en väldigt god effekt både vad gäller hjärt- och kärlsjukdomar och risken för att bli sjuk överhuvudtaget. Så nu satsar allt fler landsting på förebyggande hälsovård.
I de uppföljande hälsosamtalen ska man få råd både utifrån provresultaten och den livsstil man har, exempelvis vad gäller sömnvanor och hur mycket man rör på sig liksom hur man har det när det gäller stress och trivsel på jobbet.
– Då kan du få de råd som har störst effekt för dig. Och det görs i en dialog med dig så att råden anpassas utifrån vad du själv är mest intresserad av att börja med när det gäller livsstilsförändringar, säger Mai-Lis Hellénius.
Även om ens eget landsting inte tillhör dem som redan har bestämt sig för att satsa på hälsokontroller kan man ändå gå till sin vårdcentral och be om en hälsokontroll.
– Har man otur kan det ju vara en vårdcentral som inte riktigt hinner med. Men fler och fler gör det. Och nu kommer också uppdaterade riktlinjer från Socialstyrelsen som säger att svensk hälso- och sjukvård ska kunna erbjuda råd och stöd om levnadsvanor till alla som behöver det. Det är bra att veta när man går till sin vårdcentral, att det här faktiskt är vårdens uppgift i dag, säger Mai-Lis Hellénius.
Ungefär hälften av de tjugo landstingen i Sverige har redan beslutat att erbjuda hela befolkningen hälsokontroller, däribland Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Östergötland, Jönköping, Gävleborg, Sörmland, Kronoberg och Västmanland.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
