Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Många företag har insett värdet att erbjuda sina anställda regelbundna hälsokontroller. Om du inte har den förmånen kan du nu själv se till att få en sådan, genom att be om att få göra en hälsokontroll på din vårdcentral.
Och det till samma kostnad som ett vanligt läkarbesök.
I hälsokontrollen ska utöver provtagning, som exempelvis visar hur det är med ditt blodsocker och dina blodfetter, även ingå uppföljande hälsosamtal med en kunnig och intresserad läkare eller sjuksköterska.
– Eftersom vi i dag vet vilka positiva effekter hälsokontroller kan ha så erbjuder nu ett tiotal landsting hela befolkningen att göra en sådan. De har redan startat arbetet genom att kalla alla som exempelvis fyller 40, 50 och 60 år till en vårdcentral, säger Mai-Lis Hellénius, professor i preventiv kardiologi och överläkare vid Karolinska sjukhuset, som är expert på hjärt- och kärlsjukdomar liksom livsstilsförändringar.
– De långtidsuppföljningar som nu har kommit från några landsting som började med sådana här hälsokontroller redan för tjugo till trettio år sedan visar att det har haft en väldigt god effekt både vad gäller hjärt- och kärlsjukdomar och risken för att bli sjuk överhuvudtaget. Så nu satsar allt fler landsting på förebyggande hälsovård.
I de uppföljande hälsosamtalen ska man få råd både utifrån provresultaten och den livsstil man har, exempelvis vad gäller sömnvanor och hur mycket man rör på sig liksom hur man har det när det gäller stress och trivsel på jobbet.
– Då kan du få de råd som har störst effekt för dig. Och det görs i en dialog med dig så att råden anpassas utifrån vad du själv är mest intresserad av att börja med när det gäller livsstilsförändringar, säger Mai-Lis Hellénius.
Även om ens eget landsting inte tillhör dem som redan har bestämt sig för att satsa på hälsokontroller kan man ändå gå till sin vårdcentral och be om en hälsokontroll.
– Har man otur kan det ju vara en vårdcentral som inte riktigt hinner med. Men fler och fler gör det. Och nu kommer också uppdaterade riktlinjer från Socialstyrelsen som säger att svensk hälso- och sjukvård ska kunna erbjuda råd och stöd om levnadsvanor till alla som behöver det. Det är bra att veta när man går till sin vårdcentral, att det här faktiskt är vårdens uppgift i dag, säger Mai-Lis Hellénius.
Ungefär hälften av de tjugo landstingen i Sverige har redan beslutat att erbjuda hela befolkningen hälsokontroller, däribland Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Östergötland, Jönköping, Gävleborg, Sörmland, Kronoberg och Västmanland.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.