Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sopa banan med kollegorna

Europamästerskapen i curling avgörs i skotska Aberdeen nu i dagarna. Läs om sporten som fick lag Edin och lag Wranå att sopa fram segrar. Och som passar för gammal som ung.
Lina Björk Publicerad
Curlingklot på en nyspolad is.
Curling sägs innehålla allt: åldersoberoende, gemenskap, individanpassad motion, taktik, strategi och känsla. Foto: Colourbox.

Svenska Curlingförbundet bildades 1916, men då hade sporten redan 70 år på nacken. Från norr till söder finns ett helt gäng klubbar för den som är sugen på att utöva den idrott som, enligt generalsekreteraren Sara Carlsson, har ”allt”.

Sara Carlsson
Sara Carlsson

– Det är mycket gemenskap, spel över generationsgränser, lagom med motion för den som är ovan och hård träning för den som vill satsa. Du kan lägga dig helt på den nivå som passar dig, säger hon.

Och vill man bli bra så finns det många förebilder i landet. På herrsidan har lag Edin kammat hem flertalet medaljer, på damsidan känner de flesta till lag Norberg och Hasselborg. Klubbarna har också lite draghjälp av de svenska framgångarna.

– Vi märker att intresset ökar efter till exempel en olympiad. Det är roligt eftersom vi haft det kämpigt de senaste åren, framför allt under pandemin, säger Sara Carlsson.

Kommunikation är ett måste

I en curlingmatch är inget slag det andra likt och förutsättningarna förändras ständigt. Att tänka taktik och fler steg framåt är därför ett måste, egenskaper som är bra att öva på om du vill klättra i seriesystemet.

– Du behöver kunna kommunicera. I ett lag är man fyra personer och den som spelar stenen har ansvar för den i några sekunder, sedan tar nästa över. Det är hög precision så det gäller att hålla nerverna i styr.

Många varianter

För den som vill testa på sporten finns flera varianter att välja mellan: Figurspel för singelspelare, den mest traditionella med fyra spelare, mixade lag eller stickcurling, där du i stället för att glida fram på knä, använder en pinne för att fösa fram stenen.

– Träningen går att anpassa helt efter hur din kropp mår. Vill du ha mycket träning kan du lära dig att sopa hårt, om du vill undvika belastning så tar du det lugnare. Du kan komma ensam eller som lag, det finns alltid någon att spela med. Och som motionärspelare behöver du inte tänka på material, bara klä dig för vinterväder.

Hur hjälper curling dig att bli en bättre chef?

Klas Holmesson, produktionschef i bergmaterialindustrin, Skanska.

Klas Holmesson

- Jag leder mitt lag i curlingen och då handlar det mycket om att få de andra spelarna att prestera sitt bästa. Likadant är det egentligen på jobbet. Seden är det ett skönt sätt att koppla av. 
Det är inte lika hetsigt tävlingsmoment som i andra sporter och du kan spela långt upp i åldern.

 

 

 

Karin Lindmark, enhetschef Örnäsets hälsocentral:

Karin Lindmark

- I curling behöver man se enskilda personers behov och svårigheter för att kunna stötta på rätt sätt. På träningar försöker vi ge varandra feedback löpande. I lagspel gäller det även att känna sina medspelare och försöka ge dem rätt uppgift, om passar deras kapacitet. Jag spelar skip i vårt lag och då är det min primära uppgift att ha en tanke om strategi och kommunicera den inom laget så alla vet vad vi ska göra och vad det ska syfta till.

 

 

Jan Österberg, försäljningschef Ahlsell: 

Jan Österberg

- Det är ett lagspel och i curling, liksom i chefsrollen, handlar det om att få ihop sitt team och dra åt samma håll. 

I den här sporten måste man också fördela uppgifterna på ett strategiskt sätt, på samma sätt som i arbetslivet. 
För mig är curling en komplett sport för den innehåller allt: taktik, känsla, strategi och träning.

Curling - Hur gör man?

  • Ett curlinglag består oftast av fyra spelare som kallas etta, tvåa, trea och fyra. En av dem, oftast fyran, kallas för skip och leder laget och bestämmer taktik.
  • Medan en dirigerar spelet, sopar två andra isen för att få stenen i rätt riktning. I varje omgång spelar man om åtta poäng.
  • En normalmatch går i åtta till tio omgångar och tar cirka två timmar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.