Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sitta eller stå? Både och!

Sitta eller stå på jobbet? Det är inte längre frågan, enligt experterna. Det viktiga är att variera arbetsställningen ofta.
Niklas Hallstedt Publicerad 26 april 2017, kl 10:19
Det nederländska designföretaget RAAF har tillsammans med konstnären Barbara Visser tagit fram en kontorsmiljö som inte grundar sig på stolar och bord. Allt för att vi ska variera arbetsställningen.

Det började med att en australisk studie för några år sedan visade att den som sitter mycket löper betydligt ökad risk att dö i förtid. Sedan dess har sittandet etablerats som något av vår tids rökning. Det sägs inte bara kunna orsaka övervikt, utan även diabetes och cancer.

Kanske kan nya typer av stolar ändra den saken? För att få svar på den frågan har Wim Grooten, forskare på Karolinska Institutet, genomfört studier av två olika stolar. En för så kallat aktivt sittande, som fungerar ungefär som en pilatesboll där kroppen hela tiden måste jobba för att hitta balans, och en annan för det som kallas för dynamiskt sittande. Den senare kan liknas vid en gungstol – rör man sig åt ett håll lutar också stolsitsen åt samma håll.

Men stolen för aktivt sittande visade sig ge upphov till mindre rörelser än en konventionell kontorsstol. Musklerna arbetade mindre än fyra procent av sin maximala kapacitet.

– När försökspersonerna skulle lösa uppgifter som krävde koncentration försatte de kroppen i ett läge där de hade balans och satt helt stilla. Det gav alltså ingen core-träning alls, säger Wim Grooten.

Studien av den dynamiska stolen gav mer tvetydiga resultat. När de som deltog i försöket utförde olika typer av simulerat kontorsjobb i laboratoriet rörde de sig mer när de satt i den dynamiska stolen – både jämfört med när de använde en vanlig kontorsstol och när de stod upp. Den effekten lyckades man dock inte upprepa när försöket utfördes i verklig kontorsmiljö.

I dagens ergonomi är belastning bra, kroppen behöver utmaning

Det är alltså inte säkert att det behövs en ny stol för att rädda oss från livslångt lidande.

Rädslan för sittandet har gått för långt, tycker Wim Grooten.

– Det är viktigare att man tar ett medvetet beslut när man väljer att sitta eller stå, och känner i kroppen att man inte har bytt position på länge. Nu tror man att allt kan botas genom att man slutar att sitta. Det finns många studier som visar ett samband mellan sittande och ohälsa som cancer och diabetes. Men sambandet kan ju vara det omvända: har man diabetes eller cancer kanske man sitter mer än den som är frisk.

– Det behövs mer forskning, i dessa Trumptider är det fakta som gäller. Våra resultat visar till exempel inte att det skulle vara mer rörligt att stå än att sitta. Det kan vara tvärtom, att man gör av med mer energi när man sitter, beroende på vad man gör. Och att det kan vara sämre för ryggens diskar att stå upp länge, eftersom diskarna trycks ihop.

Det betyder inte att det skulle vara bra att sitta ner hela arbetsdagarna. Ett bra sätt att öka energiförbrukningen är att ställa sig upp då och då, menar Wim Grooten.

– Jag vill uppmuntra till att man rör sig, man ska ta en paus när det passar och byta ställning så ofta som möjligt.

På den punkten är han helt samstämmig med en man som själv har slängt sin kontorsstol för länge sedan, naprapaten Tommy Wilén som jobbar åt möbeltillverkaren EFG. Enligt Tommy Wilén är människan biologiskt sett ett djur gjort för att röra sig över långa distanser, inte sitta stilla hela dagarna.

– Förändring är nyckelordet. Hur bra du än ställer in din arbetsplats kommer din kropp att ta skada eftersom du belastar samma muskler varje dag. Man måste försöka göra olika saker under dagen. Det är precis som man gör inom industrin. Där använder man sig av arbetsrotation, du kanske jobbar på lagret först, sedan kör du truck och sedan gör du något helt annat.

Han är själv 31 år och fullt frisk, påpekar han, och orkar stå och gå en hel dag. Så för hans del fungerade det att skippa kontorsstolen helt. Men det fungerar inte för alla - man måste ta hänsyn till sina fysiska förutsättningar.

För de allra flesta är det svårt att undvika att sitta åtminstone delar av dagen. Men man bör tänka sig för, menar Tommy Wilén. Ofta går det att hitta alternativ. Har man till exempel suttit och jobbat hela förmiddagen kan man kanske välja ett ståmöte efter lunch.

Det är just möjligheten till förändring som gör att han förespråkar aktivitetsbaserade kontor, där det är arbetsuppgifterna som styr var och hur man jobbar.

– Den traditionella ergonomin var fokuserad på den individuella arbetsplatsen. I ett aktivitetsbaserat kontor där du förväntas röra dig runt, finns inte samma möjlighet till individuell anpassning. Här är fokus på att byta arbetsplats flera gånger om dagen. Det passar våra kroppar bättre, säger Tommy Wilén.

– Enligt den gamla ergonomiskolan ville man avlasta kroppen. Den nya ergonomin menar att belastning är bra, kroppen behöver utmaning. Men med variation.

Hälsa

Pollenallergi på jobbet - så påverkas arbetsförmågan

30 procent av svenskarna har pollenallergi och det påverkar arbetsförmågan för många. Men det finns knep för att hejda symtomen och stötta snörvliga kollegor – som hemarbete, klädvårdsrulle och stopp för ytterkläder i kontorslandskapet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 april 2024, kl 06:05
Pollenallergi Foto: Shutterstock
Pollensäsongen är prövande för många svenskar och det påverkar arbetet. Men det finns sätt att stötta allergiska kollegor under pollensäsongen. Foto: Shutterstock

Pollensäsongen är i full blom i södra Sverige och rör sig nu snart uppåt. Våren kommer inte bara med solsken, utan också med snuva, rinnande ögon och trötthet för många svenskar. Och det påverkar arbetslivet. 

Karin Neuhaus, generalsekreterare, Astma- och allergiförbundet.
Karin Neuhaus. Foto: Astma- och allergiförbundet

Det finns personer med besvärlig pollenallergi på i stort sett alla arbetsplatser, säger Karin Neuhaus, generalsekreterare på Astma- och allergiförbundet.

Kan pollenallergi påverka arbetsförmågan? 

– Ja, det vet vi att den gör. Studier visar att många har stora besvär som kan pågå under väldigt lång tid, till skillnad från en förkylning. Pollen finns inte bara när det ligger drivor på gatan, säger Karin Neuhaus. 

Enligt Astma- och allergiförbundets medlemsundersökningar leder pollenallergin sällan till sjukfrånvaro, utan snarare till sjuknärvaro.

Hur påverkar pollenallergi arbetsförmågan?

– Man går till sitt arbete men mår dåligt. Det finns också cirka tio procent av de allergiska som får oerhört tuffa och svåra symtom, säger Karin Neuhaus.

Vad kan man göra för att klara av att jobba trots allergin?

– Vi talar om att börja pollenpreppa, att börja medicinera i god tid innan det är dags för de pollensorter du reagerar mot. 

Tips för att stötta allergiska kollegor

Andra råd är att stänga fönstren, inte vädra dagtid, byta kläder när man kommer hem och skölja ur håret innan man sätter sig i soffan.

Får man vara sjukskriven för pollenallergi?

– Det ska läkare avgöra. Det finns de med svår allergi som behöver bli sjukskrivna, som står i kö till immunterapi till exempel. Men det vanligaste är att man går till jobbet, men mår dåligt, underpresterar och kanske inte orkar riktigt hela dagen. Ofta är det ett svårt beslut att sjukskriva sig. 

Hur kan man hjälpa allergiska kollegor?

– Tänk på att du drar med dig pollen inomhus. Det kan vara trevligt att erbjuda en klädvårdsrulle på jobbet för att minska både pollen och pälsdjurshår på arbetsplatsen. Använd klisterrullen även om du inte är allergiker. Häng också av alla ytterkläder i utrymmen för det och ta inte med dem in på arbetsplatsen.

Underlätta för medarbetare med pollenallergi

Icke-allergiker som älskar våren vill gärna omedelbart börja öppna fönster, gå ut och fika eller ordna en härlig picknick i gröngräset. Men då kommer kanske inte den pollenallergiska kollegan att vilja hänga på – värt att tänka på enligt Karin Neuhaus.

Hur kan chefer underlätta för medarbetare med pollenallergi?

– Ta pollenallergi på allvar och förstå att vissa har det tufft under lång tid. Du kan underlätta mycket med ökad möjlighet till hemarbete, om det går. Påminn också gärna allergiker om att pollenpreppa med tabletter innan säsongen kommer i gång, det hjälper upp kroppens motstånd. 

Många tror att de blir trötta av pollenmediciner men så är det inte längre. Däremot kan man bli trött av allergin om man inte medicinerar ordentligt. 

Ökar pollenallergierna?

– Ja, det finns vissa studier som tyder på det. Vi får fler allergener med ett förändrat klimat med nya pollensorter och längre pollensäsonger. Utsätts du för björkpollen i åtta veckor i stället för i fyra upplever du kanske mer besvär. Pollen påverkar också de med grundastma. Astmatiker som har allergi blir ofta sämre av pollen i kombination med luftföroreningar. 

Om pollenallergi
Ungefär 30 procent av svenskarna är känsliga för pollen, men i olika grad och för olika sorter. Cirka tio procent av pollenallergikernas har så svår allergi att de behöver specialisthjälp som till exempel immunterapi. 

Symptomen är rinnande ögon och näsa samt klåda i ansiktet. Trötthet och huvudvärk är också vanligt. 

De flesta är allergiska mot pollen från björk eller gräs, men det finns många andra träd och växter som också kan ge besvär. Det första som blommar i Sverige är al och hassel, sedan kommer björk och andra lövträd och därefter timotej och olika grässorter.

Råd till dig med pollenallergi

Följ pollenrapporten.

Ta receptfri medicin i god tid.

Be att få arbeta hemma om den möjligheten finns.  

Informera kollegor om hur ni kan minska pollen på jobbet. Häng av ytterkläder i kapprum, använd klädvårdsrullar, vädra inte. 

Om du motionerar ute är det bra att göra det under tidig morgon eller kväll. Då är pollenhalterna lägre.

Håll fönster stängda dagtid. 

Byt kläder och skölj ur håret när du kommer hem.  

Läs fler tips för allergiska här.