Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sitta eller stå? Både och!

Sitta eller stå på jobbet? Det är inte längre frågan, enligt experterna. Det viktiga är att variera arbetsställningen ofta.
Niklas Hallstedt Publicerad
Det nederländska designföretaget RAAF har tillsammans med konstnären Barbara Visser tagit fram en kontorsmiljö som inte grundar sig på stolar och bord. Allt för att vi ska variera arbetsställningen.

Det började med att en australisk studie för några år sedan visade att den som sitter mycket löper betydligt ökad risk att dö i förtid. Sedan dess har sittandet etablerats som något av vår tids rökning. Det sägs inte bara kunna orsaka övervikt, utan även diabetes och cancer.

Kanske kan nya typer av stolar ändra den saken? För att få svar på den frågan har Wim Grooten, forskare på Karolinska Institutet, genomfört studier av två olika stolar. En för så kallat aktivt sittande, som fungerar ungefär som en pilatesboll där kroppen hela tiden måste jobba för att hitta balans, och en annan för det som kallas för dynamiskt sittande. Den senare kan liknas vid en gungstol – rör man sig åt ett håll lutar också stolsitsen åt samma håll.

Men stolen för aktivt sittande visade sig ge upphov till mindre rörelser än en konventionell kontorsstol. Musklerna arbetade mindre än fyra procent av sin maximala kapacitet.

– När försökspersonerna skulle lösa uppgifter som krävde koncentration försatte de kroppen i ett läge där de hade balans och satt helt stilla. Det gav alltså ingen core-träning alls, säger Wim Grooten.

Studien av den dynamiska stolen gav mer tvetydiga resultat. När de som deltog i försöket utförde olika typer av simulerat kontorsjobb i laboratoriet rörde de sig mer när de satt i den dynamiska stolen – både jämfört med när de använde en vanlig kontorsstol och när de stod upp. Den effekten lyckades man dock inte upprepa när försöket utfördes i verklig kontorsmiljö.

I dagens ergonomi är belastning bra, kroppen behöver utmaning

Det är alltså inte säkert att det behövs en ny stol för att rädda oss från livslångt lidande.

Rädslan för sittandet har gått för långt, tycker Wim Grooten.

– Det är viktigare att man tar ett medvetet beslut när man väljer att sitta eller stå, och känner i kroppen att man inte har bytt position på länge. Nu tror man att allt kan botas genom att man slutar att sitta. Det finns många studier som visar ett samband mellan sittande och ohälsa som cancer och diabetes. Men sambandet kan ju vara det omvända: har man diabetes eller cancer kanske man sitter mer än den som är frisk.

– Det behövs mer forskning, i dessa Trumptider är det fakta som gäller. Våra resultat visar till exempel inte att det skulle vara mer rörligt att stå än att sitta. Det kan vara tvärtom, att man gör av med mer energi när man sitter, beroende på vad man gör. Och att det kan vara sämre för ryggens diskar att stå upp länge, eftersom diskarna trycks ihop.

Det betyder inte att det skulle vara bra att sitta ner hela arbetsdagarna. Ett bra sätt att öka energiförbrukningen är att ställa sig upp då och då, menar Wim Grooten.

– Jag vill uppmuntra till att man rör sig, man ska ta en paus när det passar och byta ställning så ofta som möjligt.

På den punkten är han helt samstämmig med en man som själv har slängt sin kontorsstol för länge sedan, naprapaten Tommy Wilén som jobbar åt möbeltillverkaren EFG. Enligt Tommy Wilén är människan biologiskt sett ett djur gjort för att röra sig över långa distanser, inte sitta stilla hela dagarna.

– Förändring är nyckelordet. Hur bra du än ställer in din arbetsplats kommer din kropp att ta skada eftersom du belastar samma muskler varje dag. Man måste försöka göra olika saker under dagen. Det är precis som man gör inom industrin. Där använder man sig av arbetsrotation, du kanske jobbar på lagret först, sedan kör du truck och sedan gör du något helt annat.

Han är själv 31 år och fullt frisk, påpekar han, och orkar stå och gå en hel dag. Så för hans del fungerade det att skippa kontorsstolen helt. Men det fungerar inte för alla - man måste ta hänsyn till sina fysiska förutsättningar.

För de allra flesta är det svårt att undvika att sitta åtminstone delar av dagen. Men man bör tänka sig för, menar Tommy Wilén. Ofta går det att hitta alternativ. Har man till exempel suttit och jobbat hela förmiddagen kan man kanske välja ett ståmöte efter lunch.

Det är just möjligheten till förändring som gör att han förespråkar aktivitetsbaserade kontor, där det är arbetsuppgifterna som styr var och hur man jobbar.

– Den traditionella ergonomin var fokuserad på den individuella arbetsplatsen. I ett aktivitetsbaserat kontor där du förväntas röra dig runt, finns inte samma möjlighet till individuell anpassning. Här är fokus på att byta arbetsplats flera gånger om dagen. Det passar våra kroppar bättre, säger Tommy Wilén.

– Enligt den gamla ergonomiskolan ville man avlasta kroppen. Den nya ergonomin menar att belastning är bra, kroppen behöver utmaning. Men med variation.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.