Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så tränar du bäst i kyla på vintern

Fortsätt att träna utomhus, även när det är kallt på vintern. Det kan ge dig viktigt dagsljus, ny energi och starka naturupplevelser. Tänk bara på att lyssna till kroppens signaler.
Publicerad
Man löptränar i soligt snölandskap.
Lågintensiv träning är att föredra vid temperaturer kallare än minus 15 grader. Foto: Colourbox

Kroppen reagerar på andra sätt vid träning i kyla än när det är plusgrader ute. Det går åt mer energi och kroppen måste arbeta hårdare för att bibehålla sin temperatur. Luftvägarna kan också dra ihop sig vid inandning av stora volymer kall luft hos den som tränar.

Helen Hanstock.
Helen Hanstock.

– Den kyliga torra luften kan trigga mildare reaktioner i luftvägarna hos personer som normalt inte har astma. En värmeväxlare eller buff över munnen kan hjälpa lite, eftersom inandningsluften då blir fuktigare och varmare, säger Helen Hanstock, lektor vid Mittuniversitetet i Östersund, som forskar om hur kyla påverkar kroppen vid träning.

När det är riktigt kallt, 15 minusgrader eller kallare, tycker hon att man ska överväga att avstå från högintensiv träning utomhus, som exempelvis intervallpass eller sprintlopp.

– När vi gör tester på elitskidåkare vid temperaturer under 15 minusgrader märks det tydligt att deras luftvägar reagerar redan efter några minuters högintensiv träning. Det finns anledning att tro att samma sak gäller för vanliga motionärer.

Däremot visar forskning att lågintensiv träning, under ett längre pass på 90 minuter vid samma köldgrader, inte ger symptom från luftvägarna. Men man bör vara noga med att alla kroppsdelar hålls varma för att förhindra köldskador.

– Det är väldigt individuellt hur man reagerar på kyla. Mitt viktigaste råd är att lyssna på din kropp! Avbryt om du börjar hosta för mycket eller ta på dig varmare kläder på kroppsdelar som känns frusna.

Helen Hanstock tycker att det finns många fördelar med att träna utomhus på vintern. Inte minst för hälsan.

– Att träna och vistas i naturen gör att vi mår bättre, både fysiskt och mentalt. Vi utnyttjar de få timmarna med dagsljus, vilket är viktigt för bland annat sömn och välbefinnande. Som bonus kan man få uppleva en supervacker vinterdag!

7 tips om vinterträning

  • Lyssna på kroppens signaler, till exempel om andningen blir ansträngd.
     
  • Se till att ha varma handskar och strumpor. Köldskador är vanligast på händer, fötter, öron, näsa och kinder.
     
  • Klä dig i lager på lager, för att lätt kunna reglera värme beroende på hur kallt och blåsigt det är.
     
  • Ha dubbar på skorna om underlaget är isigt.
     
  • Använd pannlampa och reflexer i mörker.
     
  • Värm upp ordentligt. Musklerna är mer spända i kyla.
     
  • Träna lågintensivt vid temperaturer under 15 minusgrader.

Hur klarar du vinterträningen?

HENNING HOLMSTRÖM, chef för Geosyntecs gruvverksamhet i Norden.

Henning Holmström.
Henning Holmström.

– Jag tränar trail i skogen året om, för att behålla konditionen. Det kan vara tufft med isiga stigar eller att springa i lössnö. Knepet är att ha rätt utrustning. Jag har skor med spikar för att få fäste. Vid snö trär jag damasker utanpå skorna. Om fötterna blir våta, blir man kall direkt.

– Jag undviker högintensiv träning utan kör i ett tempo där jag knappt blir andfådd. Annars kan jag få problem med luftrören, när det är riktigt kallt ute.

KARIN EICKHOFF, regionchef på LRF Sydost.

Karin Eickhoff.
Karin Eickhoff.

– Jag åker längdskidor så fort vädret tillåter och även på konstsnö. Kylan brukar inte vara något problem. Tvärtom. Jag åker några mil när jag tränar och då är risken i stället att man blir för varm. Underställ och vindtät jacka brukar räcka.

– Jag är nog lite galen som ger mig ut klockan 6 på morgonen på vårvintern! Men det är en oslagbar känsla att åka skidor på orörd skarsnö när solen går upp och ingen annan är ute.

HÅKAN JOHANSSON, projektledare på Beyond Gravity.

Håkan Johansson.
Håkan Johansson.

– Jag åker oftast långfärdsskridskor under heldagar på helger. Det är en uthållighetssport och du rör dig hela tiden. Vid pauser behöver jag ta på mig dunjacka och andra varma kläder. Om någon skulle åka ner i en vak, är det nödvändigt att ha med sig ett torrt ombyte som packats vattentätt. Annars riskerar man att snabbt bli nerkyld. I värsta fall kan det vara ett livshotande tillstånd.

 

Text: Kristina Karlberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.