Kroppen reagerar på andra sätt vid träning i kyla än när det är plusgrader ute. Det går åt mer energi och kroppen måste arbeta hårdare för att bibehålla sin temperatur. Luftvägarna kan också dra ihop sig vid inandning av stora volymer kall luft hos den som tränar.

– Den kyliga torra luften kan trigga mildare reaktioner i luftvägarna hos personer som normalt inte har astma. En värmeväxlare eller buff över munnen kan hjälpa lite, eftersom inandningsluften då blir fuktigare och varmare, säger Helen Hanstock, lektor vid Mittuniversitetet i Östersund, som forskar om hur kyla påverkar kroppen vid träning.

När det är riktigt kallt, 15 minusgrader eller kallare, tycker hon att man ska överväga att avstå från högintensiv träning utomhus, som exempelvis intervallpass eller sprintlopp.

– När vi gör tester på elitskidåkare vid temperaturer under 15 minusgrader märks det tydligt att deras luftvägar reagerar redan efter några minuters högintensiv träning. Det finns anledning att tro att samma sak gäller för vanliga motionärer.

Däremot visar forskning att lågintensiv träning, under ett längre pass på 90 minuter vid samma köldgrader, inte ger symptom från luftvägarna. Men man bör vara noga med att alla kroppsdelar hålls varma för att förhindra köldskador.

– Det är väldigt individuellt hur man reagerar på kyla. Mitt viktigaste råd är att lyssna på din kropp! Avbryt om du börjar hosta för mycket eller ta på dig varmare kläder på kroppsdelar som känns frusna.

Helen Hanstock tycker att det finns många fördelar med att träna utomhus på vintern. Inte minst för hälsan.

– Att träna och vistas i naturen gör att vi mår bättre, både fysiskt och mentalt. Vi utnyttjar de få timmarna med dagsljus, vilket är viktigt för bland annat sömn och välbefinnande. Som bonus kan man få uppleva en supervacker vinterdag!

Hur klarar du vinterträningen?

HENNING HOLMSTRÖM, chef för Geosyntecs gruvverksamhet i Norden.

– Jag tränar trail i skogen året om, för att behålla konditionen. Det kan vara tufft med isiga stigar eller att springa i lössnö. Knepet är att ha rätt utrustning. Jag har skor med spikar för att få fäste. Vid snö trär jag damasker utanpå skorna. Om fötterna blir våta, blir man kall direkt.

– Jag undviker högintensiv träning utan kör i ett tempo där jag knappt blir andfådd. Annars kan jag få problem med luftrören, när det är riktigt kallt ute.

KARIN EICKHOFF, regionchef på LRF Sydost.

– Jag åker längdskidor så fort vädret tillåter och även på konstsnö. Kylan brukar inte vara något problem. Tvärtom. Jag åker några mil när jag tränar och då är risken i stället att man blir för varm. Underställ och vindtät jacka brukar räcka.

– Jag är nog lite galen som ger mig ut klockan 6 på morgonen på vårvintern! Men det är en oslagbar känsla att åka skidor på orörd skarsnö när solen går upp och ingen annan är ute.

HÅKAN JOHANSSON, projektledare på Beyond Gravity.

– Jag åker oftast långfärdsskridskor under heldagar på helger. Det är en uthållighetssport och du rör dig hela tiden. Vid pauser behöver jag ta på mig dunjacka och andra varma kläder. Om någon skulle åka ner i en vak, är det nödvändigt att ha med sig ett torrt ombyte som packats vattentätt. Annars riskerar man att snabbt bli nerkyld. I värsta fall kan det vara ett livshotande tillstånd.

Text: Kristina Karlberg