Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så tränar du bäst i kyla på vintern

Fortsätt att träna utomhus, även när det är kallt på vintern. Det kan ge dig viktigt dagsljus, ny energi och starka naturupplevelser. Tänk bara på att lyssna till kroppens signaler.
Publicerad
Man löptränar i soligt snölandskap.
Lågintensiv träning är att föredra vid temperaturer kallare än minus 15 grader. Foto: Colourbox

Kroppen reagerar på andra sätt vid träning i kyla än när det är plusgrader ute. Det går åt mer energi och kroppen måste arbeta hårdare för att bibehålla sin temperatur. Luftvägarna kan också dra ihop sig vid inandning av stora volymer kall luft hos den som tränar.

Helen Hanstock.
Helen Hanstock.

– Den kyliga torra luften kan trigga mildare reaktioner i luftvägarna hos personer som normalt inte har astma. En värmeväxlare eller buff över munnen kan hjälpa lite, eftersom inandningsluften då blir fuktigare och varmare, säger Helen Hanstock, lektor vid Mittuniversitetet i Östersund, som forskar om hur kyla påverkar kroppen vid träning.

När det är riktigt kallt, 15 minusgrader eller kallare, tycker hon att man ska överväga att avstå från högintensiv träning utomhus, som exempelvis intervallpass eller sprintlopp.

– När vi gör tester på elitskidåkare vid temperaturer under 15 minusgrader märks det tydligt att deras luftvägar reagerar redan efter några minuters högintensiv träning. Det finns anledning att tro att samma sak gäller för vanliga motionärer.

Däremot visar forskning att lågintensiv träning, under ett längre pass på 90 minuter vid samma köldgrader, inte ger symptom från luftvägarna. Men man bör vara noga med att alla kroppsdelar hålls varma för att förhindra köldskador.

– Det är väldigt individuellt hur man reagerar på kyla. Mitt viktigaste råd är att lyssna på din kropp! Avbryt om du börjar hosta för mycket eller ta på dig varmare kläder på kroppsdelar som känns frusna.

Helen Hanstock tycker att det finns många fördelar med att träna utomhus på vintern. Inte minst för hälsan.

– Att träna och vistas i naturen gör att vi mår bättre, både fysiskt och mentalt. Vi utnyttjar de få timmarna med dagsljus, vilket är viktigt för bland annat sömn och välbefinnande. Som bonus kan man få uppleva en supervacker vinterdag!

7 tips om vinterträning

  • Lyssna på kroppens signaler, till exempel om andningen blir ansträngd.
     
  • Se till att ha varma handskar och strumpor. Köldskador är vanligast på händer, fötter, öron, näsa och kinder.
     
  • Klä dig i lager på lager, för att lätt kunna reglera värme beroende på hur kallt och blåsigt det är.
     
  • Ha dubbar på skorna om underlaget är isigt.
     
  • Använd pannlampa och reflexer i mörker.
     
  • Värm upp ordentligt. Musklerna är mer spända i kyla.
     
  • Träna lågintensivt vid temperaturer under 15 minusgrader.

Hur klarar du vinterträningen?

HENNING HOLMSTRÖM, chef för Geosyntecs gruvverksamhet i Norden.

Henning Holmström.
Henning Holmström.

– Jag tränar trail i skogen året om, för att behålla konditionen. Det kan vara tufft med isiga stigar eller att springa i lössnö. Knepet är att ha rätt utrustning. Jag har skor med spikar för att få fäste. Vid snö trär jag damasker utanpå skorna. Om fötterna blir våta, blir man kall direkt.

– Jag undviker högintensiv träning utan kör i ett tempo där jag knappt blir andfådd. Annars kan jag få problem med luftrören, när det är riktigt kallt ute.

KARIN EICKHOFF, regionchef på LRF Sydost.

Karin Eickhoff.
Karin Eickhoff.

– Jag åker längdskidor så fort vädret tillåter och även på konstsnö. Kylan brukar inte vara något problem. Tvärtom. Jag åker några mil när jag tränar och då är risken i stället att man blir för varm. Underställ och vindtät jacka brukar räcka.

– Jag är nog lite galen som ger mig ut klockan 6 på morgonen på vårvintern! Men det är en oslagbar känsla att åka skidor på orörd skarsnö när solen går upp och ingen annan är ute.

HÅKAN JOHANSSON, projektledare på Beyond Gravity.

Håkan Johansson.
Håkan Johansson.

– Jag åker oftast långfärdsskridskor under heldagar på helger. Det är en uthållighetssport och du rör dig hela tiden. Vid pauser behöver jag ta på mig dunjacka och andra varma kläder. Om någon skulle åka ner i en vak, är det nödvändigt att ha med sig ett torrt ombyte som packats vattentätt. Annars riskerar man att snabbt bli nerkyld. I värsta fall kan det vara ett livshotande tillstånd.

 

Text: Kristina Karlberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

7 förklaringar till varför fredag den 13:e är otursdag

Ligger du och darrar under ditt skrivbord i väntan på att denna arbetsdag ska lida mot sitt slut? Du är inte ensam. Det finns inga belägg för att fredagen den 13:e är mer otursförföljd än andra dagar.
Johanna Rovira Publicerad 13 november 2026, kl 09:00
Skärrad tjänsteman hukar bakom sitt skrivbord.
Vågar du dig fram? Fredag den 13:e har dåligt rykte, men det finns inga belägg för att dagen för med sig mer otur än andra. Foto: Colourbox

Varför bävar svenska tjänstemän inför fredagen den 13:e? Okej, inte alla tjänstemän, men 41 procent av alla vuxna i Sverige tror enligt en studie som gjordes vid Uppsala universitet för något år sedan på övernaturliga fenomen.  Och 32 procent förknippar enligt en sifoundersökning siffran 13 med otur. 

Varför det blivit just fredag den 13:e som anses otursförföljd finns flera förklaringar till: 

Kristendom 

13 personer närvarade vid den sista måltiden, och Jesus korsfästes på en fredag. Dessutom arresterades otaliga tempelriddare fredagen den 13 oktober 1307. De gripna anklagades bland annat för kätteri, men avrättades egentligen en helt annan dag. 

Asatro 

Den lömske Loke dyker enligt viss folktro upp objuden i Valhall som 13:e gäst och dödar därefter guden Balder. Men enligt andra mer tillförlitliga källor var inte Loke den 13:e gästen och gästabudet skedde inte i Valhall.  

Ockultism

En annan referens finns i Tarotkortleken. Kort nummer 13 representerar döden, och föreställer ett skelett i svart rustning som rider på en vit häst. Kortets symboliska betydelse är dock kopplad till annat än bokstavlig död, till exempel förändring och övergång.  

Psykologi

I slutet av 1900-talet namngavs den specifika rädslan för fredag den 13:e av psykologen Donald Dossey. Han uppskattade att 17-21 miljoner amerikaner lider av denna fobi och döpte den till Paraskevidekatriafobi, icke att förväxla med triskaidekafobi, den irrationella rädslan för siffran 13.

Litteratur

Före 1907 existerade rädslan för fredagar och rädslan för siffran 13 var för sig. 1907 publicerades boken Fredagen den 13:e av Thomas W. Lawson, som kopplade ihop dessa två omen till en rejäl otursdag. Boken handlade om en skrupelfri mäklare som utnyttjade vidskeplighet för att skapa panik på Wall Street.

Film

Fredagen den 13:e är en amerikansk filmserie som består av tolv skräckfilmer med karaktären Jason Voorhees, som iförd en mask tar livet av sammanlagt 143 personer enligt sajten Screenrant. 

Statistik

Det finns inga vetenskapliga bevis för att fredagen den 13:e orsakar olyckor, ekonomiska förluster eller annan otur. Däremot finns det belägg för att flest arbetsolyckor sker på tisdagar mellan klockan 14 och 15. 

Så spanjorer är mer rätt ute som har tisdag den 13 som en dag då man bör undvika riskfyllda aktiviteter och att fatta viktiga beslut. Tisdag, martes på spanska, är otursdag eftersom den är döpt efter krigsguden Mars.