Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så tränar du bäst i kyla på vintern

Fortsätt att träna utomhus, även när det är kallt på vintern. Det kan ge dig viktigt dagsljus, ny energi och starka naturupplevelser. Tänk bara på att lyssna till kroppens signaler.
Publicerad
Man löptränar i soligt snölandskap.
Lågintensiv träning är att föredra vid temperaturer kallare än minus 15 grader. Foto: Colourbox

Kroppen reagerar på andra sätt vid träning i kyla än när det är plusgrader ute. Det går åt mer energi och kroppen måste arbeta hårdare för att bibehålla sin temperatur. Luftvägarna kan också dra ihop sig vid inandning av stora volymer kall luft hos den som tränar.

Helen Hanstock.
Helen Hanstock.

– Den kyliga torra luften kan trigga mildare reaktioner i luftvägarna hos personer som normalt inte har astma. En värmeväxlare eller buff över munnen kan hjälpa lite, eftersom inandningsluften då blir fuktigare och varmare, säger Helen Hanstock, lektor vid Mittuniversitetet i Östersund, som forskar om hur kyla påverkar kroppen vid träning.

När det är riktigt kallt, 15 minusgrader eller kallare, tycker hon att man ska överväga att avstå från högintensiv träning utomhus, som exempelvis intervallpass eller sprintlopp.

– När vi gör tester på elitskidåkare vid temperaturer under 15 minusgrader märks det tydligt att deras luftvägar reagerar redan efter några minuters högintensiv träning. Det finns anledning att tro att samma sak gäller för vanliga motionärer.

Däremot visar forskning att lågintensiv träning, under ett längre pass på 90 minuter vid samma köldgrader, inte ger symptom från luftvägarna. Men man bör vara noga med att alla kroppsdelar hålls varma för att förhindra köldskador.

– Det är väldigt individuellt hur man reagerar på kyla. Mitt viktigaste råd är att lyssna på din kropp! Avbryt om du börjar hosta för mycket eller ta på dig varmare kläder på kroppsdelar som känns frusna.

Helen Hanstock tycker att det finns många fördelar med att träna utomhus på vintern. Inte minst för hälsan.

– Att träna och vistas i naturen gör att vi mår bättre, både fysiskt och mentalt. Vi utnyttjar de få timmarna med dagsljus, vilket är viktigt för bland annat sömn och välbefinnande. Som bonus kan man få uppleva en supervacker vinterdag!

7 tips om vinterträning

  • Lyssna på kroppens signaler, till exempel om andningen blir ansträngd.
     
  • Se till att ha varma handskar och strumpor. Köldskador är vanligast på händer, fötter, öron, näsa och kinder.
     
  • Klä dig i lager på lager, för att lätt kunna reglera värme beroende på hur kallt och blåsigt det är.
     
  • Ha dubbar på skorna om underlaget är isigt.
     
  • Använd pannlampa och reflexer i mörker.
     
  • Värm upp ordentligt. Musklerna är mer spända i kyla.
     
  • Träna lågintensivt vid temperaturer under 15 minusgrader.

Hur klarar du vinterträningen?

HENNING HOLMSTRÖM, chef för Geosyntecs gruvverksamhet i Norden.

Henning Holmström.
Henning Holmström.

– Jag tränar trail i skogen året om, för att behålla konditionen. Det kan vara tufft med isiga stigar eller att springa i lössnö. Knepet är att ha rätt utrustning. Jag har skor med spikar för att få fäste. Vid snö trär jag damasker utanpå skorna. Om fötterna blir våta, blir man kall direkt.

– Jag undviker högintensiv träning utan kör i ett tempo där jag knappt blir andfådd. Annars kan jag få problem med luftrören, när det är riktigt kallt ute.

KARIN EICKHOFF, regionchef på LRF Sydost.

Karin Eickhoff.
Karin Eickhoff.

– Jag åker längdskidor så fort vädret tillåter och även på konstsnö. Kylan brukar inte vara något problem. Tvärtom. Jag åker några mil när jag tränar och då är risken i stället att man blir för varm. Underställ och vindtät jacka brukar räcka.

– Jag är nog lite galen som ger mig ut klockan 6 på morgonen på vårvintern! Men det är en oslagbar känsla att åka skidor på orörd skarsnö när solen går upp och ingen annan är ute.

HÅKAN JOHANSSON, projektledare på Beyond Gravity.

Håkan Johansson.
Håkan Johansson.

– Jag åker oftast långfärdsskridskor under heldagar på helger. Det är en uthållighetssport och du rör dig hela tiden. Vid pauser behöver jag ta på mig dunjacka och andra varma kläder. Om någon skulle åka ner i en vak, är det nödvändigt att ha med sig ett torrt ombyte som packats vattentätt. Annars riskerar man att snabbt bli nerkyld. I värsta fall kan det vara ett livshotande tillstånd.

 

Text: Kristina Karlberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.