Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så får du julfrid

Nu är det jul igen. Och då bara kul! Eller? Att umgås med nära och kära i fler dagar kan vara påfrestande och därmed också bädda för konflikter. Så hur gör man för att optimera chansen till julfrid? Kollega har talat med två experter på området.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Handen på hjärtat, hur länge är det kul med jul? Colourbox

Kanske vill man vara lite extra generös under julhelgen och se till att ingen i ens närhet behöver vara ensam under julen. Och då bjuder du kanske som vanligt in din gamla faster till julmiddagen, trots att du normalt knappt vill vara i hennes närhet, eller din vän som alltid blir obehagligt berusad på alla tillställningar. För att sedan bara bäva inför vad som ska komma.

Har man väl hamnat i den situationen får man ändå försöka rida ut stormen på ett eller annat sätt, menar Ingrid Runeson, lektor i omvårdnad och expert på etik och moral vid Linnéuniversitetet.

- Men när det blir så här så kan det ändå förstöra middagen både för en själv och andra. Och innan man kan vara generös måste man själv må bra. Därför är det viktigt att man inför nästa julfirande verkligen gör klart för sig själv och överlägger med familjen om vad man orkar med egentligen, innan man bjuder in någon.

När man vet hur man vill ha det så gäller det att se till att det blir så utan att man sårar de personer man vill bjuda på julmaten.

- Om någon har alkoholproblem kan man exempelvis vara tydligt med att det inte kommer bli någon alkoholdryck vid julbordet så att man är överens om de villkor som gäller.  Och till den gamla fastern kanske man kan säga att hon är varmt välkommen att komma och äta men också att man har ordnat med en taxi så att hon kan åka hem på bästa sätt vid ett bestämt klockslag. Det finns också människor som har svårt att veta när de ska avsluta och då kan uppskatta det här av den anledningen.

Vad ska man tänka på när det gäller hur man uppför sig vid julbordet? 

- Att dricka sig berusad är ju ett väldigt omlämpligt beteende, särskilt om det finns barn i närheten.  I övrigt är det vanligt hyfs som gäller, som att man exempelvis inte inleder hetsiga politiska diskussioner. Många har ju förväntningar om att det ska vara lättsamt och trevligt runt julbordet och då får man ha respekt för det och kanske prata om sådant som väder och mat i stället. Just mat är ett bra samtalsämne eftersom man då också kan uppmärksamma och berömma det arbete som värdparet lagt ner, säger Ingrid Runesson.

Eftersom man kan ha stora förväntningar på hur mysig och trevlig julen ska vara så är det också lätt att man blir besviken och att det uppstår konflikter. Om man är långledig kanske man nu exempelvis tar tillfället i akt att ta upp problem man kan ha i relationen med sin livspartner. Men om man gör det i hopp om att det ska leda till en positiv förändring så är det också viktigt att man gör det på rätt sätt, påpekar Krister Håkansson, adjunkt i psykologi och expert på konflikthantering vid Linnéuniversitetet.

- Ofta kan man ha sopat problemen under mattan under en tid under vilken man också har byggt upp sådana aggressioner och är så arg att man då bara pratar om vad som är fel på den andre på ett allmänt sätt.  Man kanske säger saker som ”Du gör alltid så, aldrig så” och signalerar att man själv vet bäst, i stället för att ta upp konkreta situationer.  Men då har den andre svårt att känna igen sig, går i försvarsställning och blir arg, vilket bara leder till att man kommer ännu längre ifrån varandra, säger han.

- Om man vill att diskussionen ska leda framåt måste man i stället ta upp konkreta handlingar i vissa situationer. Som ”När vi var på den där festen och du pratade och satt nära Ulla hela tiden så kände jag mig helt utanför och ville bara gå hem”. Då kan man locka in sin partner i diskussionen på ett mer positivt sätt, där han eller hon kan känna igen sig och få förståelse för hur du upplevde situationen. När vi gör så, att vi visar vilka vi är och den andre förstår en, så kommer vi i stället närmare varandra i relationen. Då kan partnern få sig en tankeställare och bestämma sig för att inte göra på samma sätt igen, för att undvika att såra den andre.

Krister Håkansson påpekar att det här naturligtvis inte är en hundraprocentig metod för att man ska komma tillrätta med problem i ett förhållande.

- Ibland kan det ju ändå vara så att man har växt ifrån varandra och då behöver det inte heller vara dåligt att man skiljs åt. Men om man då ändå kan prata om problemen i relationen på det här mer konstruktiva sättet och båda också inser att det inte är någons fel att förhållandet spricker, ja då kan man ändå få en större förståelse för varandra och ha en bra relation på ett annat sätt, vilket inte minst är viktigt och ansvarsfullt om man också har barn tillsammans.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.