Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så får du julfrid

Nu är det jul igen. Och då bara kul! Eller? Att umgås med nära och kära i fler dagar kan vara påfrestande och därmed också bädda för konflikter. Så hur gör man för att optimera chansen till julfrid? Kollega har talat med två experter på området.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Handen på hjärtat, hur länge är det kul med jul? Colourbox

Kanske vill man vara lite extra generös under julhelgen och se till att ingen i ens närhet behöver vara ensam under julen. Och då bjuder du kanske som vanligt in din gamla faster till julmiddagen, trots att du normalt knappt vill vara i hennes närhet, eller din vän som alltid blir obehagligt berusad på alla tillställningar. För att sedan bara bäva inför vad som ska komma.

Har man väl hamnat i den situationen får man ändå försöka rida ut stormen på ett eller annat sätt, menar Ingrid Runeson, lektor i omvårdnad och expert på etik och moral vid Linnéuniversitetet.

- Men när det blir så här så kan det ändå förstöra middagen både för en själv och andra. Och innan man kan vara generös måste man själv må bra. Därför är det viktigt att man inför nästa julfirande verkligen gör klart för sig själv och överlägger med familjen om vad man orkar med egentligen, innan man bjuder in någon.

När man vet hur man vill ha det så gäller det att se till att det blir så utan att man sårar de personer man vill bjuda på julmaten.

- Om någon har alkoholproblem kan man exempelvis vara tydligt med att det inte kommer bli någon alkoholdryck vid julbordet så att man är överens om de villkor som gäller.  Och till den gamla fastern kanske man kan säga att hon är varmt välkommen att komma och äta men också att man har ordnat med en taxi så att hon kan åka hem på bästa sätt vid ett bestämt klockslag. Det finns också människor som har svårt att veta när de ska avsluta och då kan uppskatta det här av den anledningen.

Vad ska man tänka på när det gäller hur man uppför sig vid julbordet? 

- Att dricka sig berusad är ju ett väldigt omlämpligt beteende, särskilt om det finns barn i närheten.  I övrigt är det vanligt hyfs som gäller, som att man exempelvis inte inleder hetsiga politiska diskussioner. Många har ju förväntningar om att det ska vara lättsamt och trevligt runt julbordet och då får man ha respekt för det och kanske prata om sådant som väder och mat i stället. Just mat är ett bra samtalsämne eftersom man då också kan uppmärksamma och berömma det arbete som värdparet lagt ner, säger Ingrid Runesson.

Eftersom man kan ha stora förväntningar på hur mysig och trevlig julen ska vara så är det också lätt att man blir besviken och att det uppstår konflikter. Om man är långledig kanske man nu exempelvis tar tillfället i akt att ta upp problem man kan ha i relationen med sin livspartner. Men om man gör det i hopp om att det ska leda till en positiv förändring så är det också viktigt att man gör det på rätt sätt, påpekar Krister Håkansson, adjunkt i psykologi och expert på konflikthantering vid Linnéuniversitetet.

- Ofta kan man ha sopat problemen under mattan under en tid under vilken man också har byggt upp sådana aggressioner och är så arg att man då bara pratar om vad som är fel på den andre på ett allmänt sätt.  Man kanske säger saker som ”Du gör alltid så, aldrig så” och signalerar att man själv vet bäst, i stället för att ta upp konkreta situationer.  Men då har den andre svårt att känna igen sig, går i försvarsställning och blir arg, vilket bara leder till att man kommer ännu längre ifrån varandra, säger han.

- Om man vill att diskussionen ska leda framåt måste man i stället ta upp konkreta handlingar i vissa situationer. Som ”När vi var på den där festen och du pratade och satt nära Ulla hela tiden så kände jag mig helt utanför och ville bara gå hem”. Då kan man locka in sin partner i diskussionen på ett mer positivt sätt, där han eller hon kan känna igen sig och få förståelse för hur du upplevde situationen. När vi gör så, att vi visar vilka vi är och den andre förstår en, så kommer vi i stället närmare varandra i relationen. Då kan partnern få sig en tankeställare och bestämma sig för att inte göra på samma sätt igen, för att undvika att såra den andre.

Krister Håkansson påpekar att det här naturligtvis inte är en hundraprocentig metod för att man ska komma tillrätta med problem i ett förhållande.

- Ibland kan det ju ändå vara så att man har växt ifrån varandra och då behöver det inte heller vara dåligt att man skiljs åt. Men om man då ändå kan prata om problemen i relationen på det här mer konstruktiva sättet och båda också inser att det inte är någons fel att förhållandet spricker, ja då kan man ändå få en större förståelse för varandra och ha en bra relation på ett annat sätt, vilket inte minst är viktigt och ansvarsfullt om man också har barn tillsammans.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras.
  • Man känner sig tröttare.
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar.
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt.
  • Vi blir mer lätt distraherade.
  • Vi känner oss mindre motiverade och får svårare att ta tag i saker.
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer.

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.