Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så får du julfrid

Nu är det jul igen. Och då bara kul! Eller? Att umgås med nära och kära i fler dagar kan vara påfrestande och därmed också bädda för konflikter. Så hur gör man för att optimera chansen till julfrid? Kollega har talat med två experter på området.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Handen på hjärtat, hur länge är det kul med jul? Colourbox

Kanske vill man vara lite extra generös under julhelgen och se till att ingen i ens närhet behöver vara ensam under julen. Och då bjuder du kanske som vanligt in din gamla faster till julmiddagen, trots att du normalt knappt vill vara i hennes närhet, eller din vän som alltid blir obehagligt berusad på alla tillställningar. För att sedan bara bäva inför vad som ska komma.

Har man väl hamnat i den situationen får man ändå försöka rida ut stormen på ett eller annat sätt, menar Ingrid Runeson, lektor i omvårdnad och expert på etik och moral vid Linnéuniversitetet.

- Men när det blir så här så kan det ändå förstöra middagen både för en själv och andra. Och innan man kan vara generös måste man själv må bra. Därför är det viktigt att man inför nästa julfirande verkligen gör klart för sig själv och överlägger med familjen om vad man orkar med egentligen, innan man bjuder in någon.

När man vet hur man vill ha det så gäller det att se till att det blir så utan att man sårar de personer man vill bjuda på julmaten.

- Om någon har alkoholproblem kan man exempelvis vara tydligt med att det inte kommer bli någon alkoholdryck vid julbordet så att man är överens om de villkor som gäller.  Och till den gamla fastern kanske man kan säga att hon är varmt välkommen att komma och äta men också att man har ordnat med en taxi så att hon kan åka hem på bästa sätt vid ett bestämt klockslag. Det finns också människor som har svårt att veta när de ska avsluta och då kan uppskatta det här av den anledningen.

Vad ska man tänka på när det gäller hur man uppför sig vid julbordet? 

- Att dricka sig berusad är ju ett väldigt omlämpligt beteende, särskilt om det finns barn i närheten.  I övrigt är det vanligt hyfs som gäller, som att man exempelvis inte inleder hetsiga politiska diskussioner. Många har ju förväntningar om att det ska vara lättsamt och trevligt runt julbordet och då får man ha respekt för det och kanske prata om sådant som väder och mat i stället. Just mat är ett bra samtalsämne eftersom man då också kan uppmärksamma och berömma det arbete som värdparet lagt ner, säger Ingrid Runesson.

Eftersom man kan ha stora förväntningar på hur mysig och trevlig julen ska vara så är det också lätt att man blir besviken och att det uppstår konflikter. Om man är långledig kanske man nu exempelvis tar tillfället i akt att ta upp problem man kan ha i relationen med sin livspartner. Men om man gör det i hopp om att det ska leda till en positiv förändring så är det också viktigt att man gör det på rätt sätt, påpekar Krister Håkansson, adjunkt i psykologi och expert på konflikthantering vid Linnéuniversitetet.

- Ofta kan man ha sopat problemen under mattan under en tid under vilken man också har byggt upp sådana aggressioner och är så arg att man då bara pratar om vad som är fel på den andre på ett allmänt sätt.  Man kanske säger saker som ”Du gör alltid så, aldrig så” och signalerar att man själv vet bäst, i stället för att ta upp konkreta situationer.  Men då har den andre svårt att känna igen sig, går i försvarsställning och blir arg, vilket bara leder till att man kommer ännu längre ifrån varandra, säger han.

- Om man vill att diskussionen ska leda framåt måste man i stället ta upp konkreta handlingar i vissa situationer. Som ”När vi var på den där festen och du pratade och satt nära Ulla hela tiden så kände jag mig helt utanför och ville bara gå hem”. Då kan man locka in sin partner i diskussionen på ett mer positivt sätt, där han eller hon kan känna igen sig och få förståelse för hur du upplevde situationen. När vi gör så, att vi visar vilka vi är och den andre förstår en, så kommer vi i stället närmare varandra i relationen. Då kan partnern få sig en tankeställare och bestämma sig för att inte göra på samma sätt igen, för att undvika att såra den andre.

Krister Håkansson påpekar att det här naturligtvis inte är en hundraprocentig metod för att man ska komma tillrätta med problem i ett förhållande.

- Ibland kan det ju ändå vara så att man har växt ifrån varandra och då behöver det inte heller vara dåligt att man skiljs åt. Men om man då ändå kan prata om problemen i relationen på det här mer konstruktiva sättet och båda också inser att det inte är någons fel att förhållandet spricker, ja då kan man ändå få en större förståelse för varandra och ha en bra relation på ett annat sätt, vilket inte minst är viktigt och ansvarsfullt om man också har barn tillsammans.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.