Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Rymden

Vår sol är en medelålders stjärna. När dess bränsle tar slut kommer den att expandera till en röd jätte och bli så stor att den sväljer sina närmaste planeter Merkurius, Venus och jorden, kanske även Mars.
Eva Karlsson Publicerad

- Fem miljarder år tidigare träffar jag astronomen Alexis Brandeker på Alba Nova i Stockholm. Från en blå himmel kastar solen reflexer på den blanka kupolen med sitt teleskop riktat mot yttervärlden.

Var tar rymden slut? Vad finns utanför?

Redan som barn var Alexis Brandeker extremt intresserad av rymden och av astronomi. Men huvudvärksfrågor, som man aldrig kan få svar på, är inget han funderar över.  

- Även om det finns ett slut så kommer man aldrig till ett slut. Här på jorden finns en begränsad area men man kommer aldrig till en vägg där man säger här tar jorden slut. Rymden kan vara som jorden. Åker man tillräckligt länge åt ett håll i rymden skulle man kunna tänka sig att man till slut kommer tillbaka från det andra hållet.

- Men nu kommer man aldrig att kunna göra det eftersom rymden expanderar. Det verkar som om den till och med expanderar accelererat och om man åker åt ett håll kommer man inte att hinna fram för rymden expanderar snabbare än man hinner röra sig.

Efter fasen som röd jätte kommer solen att krympa till en het, vit dvärg, för att slutligen svalna. Men andra stjärnor exploderar?

- Det beror på deras vikt. Tunga stjärnor lever kortare tid, kanske bara några miljoner år mot lätta stjärnor som kan leva i hundra miljarder år, och exploderar när de dör.   

- Vi är alla gjorda av stjärnstoft. Från början fanns nästan bara vätgas och helium. Stjärnorna behövdes för att skapa kol och syre.    

 Du forskar inom området stjärnor, planeter och astrobiologi. Det låter ganska brett.

- Jag forskar på miljöerna som planeter bildas i runt unga stjärnor, de kallas för cirkumstellära skivor, och jag studerar hur skivorna beter sig, till exempel hur länge de överlever. De stjärnor jag är extra intresserad av befinner sig mellan trettio och trehundra ljusår bort (solen är åtta ljusminuter bort) och är mellan en och tio miljoner år gamla. Den här fasen är intressantast just för hur skivan utvecklas.

- Inom astrobiologin försöker vi hitta metoder att upptäcka liv. För att förstå vad en planet består av tittar man på den strålning som kommer från dess atmosfär. Om det var jorden skulle vi se att den innehöll mycket syre, vatten och koldioxid och då skulle det vara ett tecken på att det förekommer fotosyntesaktiviteter och därmed liv.

Finns det liv på andra planeter?

- Man kan aldrig säga att det inte finns liv. Vi vet ju inte, vi känner bara till vår egen typ av liv och det är möjligt att det finns annat som vi inte känner igen. Det kan också finnas liv under ytan på en planet som är täckt av ett tjockt istäcke, under kan det finnas varma källor. För att se det måste vi åka dit och det kommer inte att bli aktuellt förrän om flera hundra år.

- Om det finns jordlika planeter med liv som här, skulle man kunna se det inom vår livstid om man satsar på den sortens teleskop som ESA har föreslagit. Det heter Darwin och om det började utvecklas nu skulle det kunna skjutas upp inom femton år.

Kan man ta reda på om det finns liv på andra sätt?

- Ja, man kan lyssna efter intelligenta signaler. Det gör vi redan i dag. Om det finns ett tekniskt avancerat liv som kan skicka ut radiosignaler så kan vi i princip lyssna på dem och höra att det finns andra som vill kommunicera med oss.

Hur långt ifrån varandra kan vi och utomjordingarna befinna oss för att kunna höra?

- En riktad signal från Arecibo i Puerto Rico, som är 300 meter stort och det största radioteleskopet vi har på jorden, skulle kunna höras till andra sidan Vintergatan. Visserligen skulle det ta hundratusentals år för signalen att komma fram.

- På sjuttiotalet skickade vi en riktad signal mot en klotformad stjärna uppe i Herkules stjärnbild, men vi sänder oavsiktligt ut signaler hela tiden. Tidiga radio- och tv-sändningar skickas ut i alla riktningar, även uppåt, så det finns signaler sedan åttio år tillbaka som jorden har alstrat. Bubblan med ljud expanderar med ljusets hastighet och om det finns någon civilisation inom åttio ljusår från oss kan de lyssna på oss. De kanske redan vet att vi finns.

Ser andra solsystem ut som vårt?

- Man har hittat drygt åttahundra solsystem i vår galax Vintergatan och många av dem innehåller fler planeter. Men de planeter vi känner till är väldigt olika jorden. Det är inte för att det är sällsynt med jordliknande planeter, rent statistiskt ska de finnas och vara väldigt vanliga. Men de som finns i den beboeliga zonen, där det varken är för varmt eller för kallt för att vatten ska finnas i flytande form på ytan, är svåra att hitta. Jorden är liten och det tar ett helt år för den att gå runt solen. De flesta man hittar går runt på någon månad eller snabbare.

Vad vet man om svarta hål?

- Man kan inte se dem men man kan se de svarta hålens inverkningar på sin omgivning genom att titta på stjärnorna som går runt dem. Ju större massa det svarta hålet har, desto snabbare går stjärnorna. Svarta hålen fungerar som en motor, som matas med bränsle. I yngre galaxer där det finns mycket material kvar i galaxkärnan kan man se starka jetstrålar över väldigt stora avstånd.

Kan du som vetenskapsman känna att rymden är vacker?

- Det finns en oändlig skönhet. Som vetenskapsman ser man ofta något annat också, förutom komposition och sådant. Man kan se skönhet i en spektrallinje, som är ett ljus av en viss våglängd.  

Vilken planet tycker du är finast?

- Saturnus, inte för färgen utan för ringarnas skull. Man kan se den själv med en amatörstjärnkikare. Många som ser den för första gången tror inte att det är sant att man kan se den så bra. Månen är också fin, man kan se bergskedjor, kratrar och sprickor.

På flera sajter kan man räkna ut sin vikt på olika planeter. Jag som väger sextio kilo på jorden väger fyra kilo på Pluto.

- Det gäller bara om du tar med dig en våg härifrån till Pluto. Vägde du dig på en Plutokalibrerad våg skulle du fortfarande väga sextio kilo. Det beror på att när man ställer sig på vågen så mäter man kraften i Newton, och så omvandlar man det till kilogram efter att man beaktat hur hög gravitationskraften är. Våra vågar stämmer alltså bara för jorden.

Vad anser du om astrologi?

- Stjärnor och planeter kan inte påverka oss. De är för långt borta och det finns ingen förklaringsmodell till hur det skulle kunna fungera.

Men månen kan flytta på vatten?

- Anledningen är att vatten är väldigt flyttbart. Tidvattenkraften bygger på att den sida av jorden som är närmast månen känner lite högre dragningskraft än den andra sidan. Eftersom jorden är så stor blir det skillnad. Men en människa är för liten, skillnaden i dragningskraft mellan mitt huvud och mina fötter från månen är otroligt försumbar. Den betyder ingenting.  

Gillar du science fiction-filmer?

- Min favoritfilm är 2001 av Stanley Kubrick. Kontakt av Robert Zemeckis med bland annat Jodie Foster är också bra. I Star Wars är det inte mycket som stämmer, men det är fantasi och det är okej. Däremot kan jag störa mig otroligt mycket om det är fel på enkla saker i filmer som gör anspråk på att illustrera en närbelägen framtid, som till exempel Armageddon och Mission to Mars. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.