Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Rymden

Vår sol är en medelålders stjärna. När dess bränsle tar slut kommer den att expandera till en röd jätte och bli så stor att den sväljer sina närmaste planeter Merkurius, Venus och jorden, kanske även Mars.
Eva Karlsson Publicerad

- Fem miljarder år tidigare träffar jag astronomen Alexis Brandeker på Alba Nova i Stockholm. Från en blå himmel kastar solen reflexer på den blanka kupolen med sitt teleskop riktat mot yttervärlden.

Var tar rymden slut? Vad finns utanför?

Redan som barn var Alexis Brandeker extremt intresserad av rymden och av astronomi. Men huvudvärksfrågor, som man aldrig kan få svar på, är inget han funderar över.  

- Även om det finns ett slut så kommer man aldrig till ett slut. Här på jorden finns en begränsad area men man kommer aldrig till en vägg där man säger här tar jorden slut. Rymden kan vara som jorden. Åker man tillräckligt länge åt ett håll i rymden skulle man kunna tänka sig att man till slut kommer tillbaka från det andra hållet.

- Men nu kommer man aldrig att kunna göra det eftersom rymden expanderar. Det verkar som om den till och med expanderar accelererat och om man åker åt ett håll kommer man inte att hinna fram för rymden expanderar snabbare än man hinner röra sig.

Efter fasen som röd jätte kommer solen att krympa till en het, vit dvärg, för att slutligen svalna. Men andra stjärnor exploderar?

- Det beror på deras vikt. Tunga stjärnor lever kortare tid, kanske bara några miljoner år mot lätta stjärnor som kan leva i hundra miljarder år, och exploderar när de dör.   

- Vi är alla gjorda av stjärnstoft. Från början fanns nästan bara vätgas och helium. Stjärnorna behövdes för att skapa kol och syre.    

 Du forskar inom området stjärnor, planeter och astrobiologi. Det låter ganska brett.

- Jag forskar på miljöerna som planeter bildas i runt unga stjärnor, de kallas för cirkumstellära skivor, och jag studerar hur skivorna beter sig, till exempel hur länge de överlever. De stjärnor jag är extra intresserad av befinner sig mellan trettio och trehundra ljusår bort (solen är åtta ljusminuter bort) och är mellan en och tio miljoner år gamla. Den här fasen är intressantast just för hur skivan utvecklas.

- Inom astrobiologin försöker vi hitta metoder att upptäcka liv. För att förstå vad en planet består av tittar man på den strålning som kommer från dess atmosfär. Om det var jorden skulle vi se att den innehöll mycket syre, vatten och koldioxid och då skulle det vara ett tecken på att det förekommer fotosyntesaktiviteter och därmed liv.

Finns det liv på andra planeter?

- Man kan aldrig säga att det inte finns liv. Vi vet ju inte, vi känner bara till vår egen typ av liv och det är möjligt att det finns annat som vi inte känner igen. Det kan också finnas liv under ytan på en planet som är täckt av ett tjockt istäcke, under kan det finnas varma källor. För att se det måste vi åka dit och det kommer inte att bli aktuellt förrän om flera hundra år.

- Om det finns jordlika planeter med liv som här, skulle man kunna se det inom vår livstid om man satsar på den sortens teleskop som ESA har föreslagit. Det heter Darwin och om det började utvecklas nu skulle det kunna skjutas upp inom femton år.

Kan man ta reda på om det finns liv på andra sätt?

- Ja, man kan lyssna efter intelligenta signaler. Det gör vi redan i dag. Om det finns ett tekniskt avancerat liv som kan skicka ut radiosignaler så kan vi i princip lyssna på dem och höra att det finns andra som vill kommunicera med oss.

Hur långt ifrån varandra kan vi och utomjordingarna befinna oss för att kunna höra?

- En riktad signal från Arecibo i Puerto Rico, som är 300 meter stort och det största radioteleskopet vi har på jorden, skulle kunna höras till andra sidan Vintergatan. Visserligen skulle det ta hundratusentals år för signalen att komma fram.

- På sjuttiotalet skickade vi en riktad signal mot en klotformad stjärna uppe i Herkules stjärnbild, men vi sänder oavsiktligt ut signaler hela tiden. Tidiga radio- och tv-sändningar skickas ut i alla riktningar, även uppåt, så det finns signaler sedan åttio år tillbaka som jorden har alstrat. Bubblan med ljud expanderar med ljusets hastighet och om det finns någon civilisation inom åttio ljusår från oss kan de lyssna på oss. De kanske redan vet att vi finns.

Ser andra solsystem ut som vårt?

- Man har hittat drygt åttahundra solsystem i vår galax Vintergatan och många av dem innehåller fler planeter. Men de planeter vi känner till är väldigt olika jorden. Det är inte för att det är sällsynt med jordliknande planeter, rent statistiskt ska de finnas och vara väldigt vanliga. Men de som finns i den beboeliga zonen, där det varken är för varmt eller för kallt för att vatten ska finnas i flytande form på ytan, är svåra att hitta. Jorden är liten och det tar ett helt år för den att gå runt solen. De flesta man hittar går runt på någon månad eller snabbare.

Vad vet man om svarta hål?

- Man kan inte se dem men man kan se de svarta hålens inverkningar på sin omgivning genom att titta på stjärnorna som går runt dem. Ju större massa det svarta hålet har, desto snabbare går stjärnorna. Svarta hålen fungerar som en motor, som matas med bränsle. I yngre galaxer där det finns mycket material kvar i galaxkärnan kan man se starka jetstrålar över väldigt stora avstånd.

Kan du som vetenskapsman känna att rymden är vacker?

- Det finns en oändlig skönhet. Som vetenskapsman ser man ofta något annat också, förutom komposition och sådant. Man kan se skönhet i en spektrallinje, som är ett ljus av en viss våglängd.  

Vilken planet tycker du är finast?

- Saturnus, inte för färgen utan för ringarnas skull. Man kan se den själv med en amatörstjärnkikare. Många som ser den för första gången tror inte att det är sant att man kan se den så bra. Månen är också fin, man kan se bergskedjor, kratrar och sprickor.

På flera sajter kan man räkna ut sin vikt på olika planeter. Jag som väger sextio kilo på jorden väger fyra kilo på Pluto.

- Det gäller bara om du tar med dig en våg härifrån till Pluto. Vägde du dig på en Plutokalibrerad våg skulle du fortfarande väga sextio kilo. Det beror på att när man ställer sig på vågen så mäter man kraften i Newton, och så omvandlar man det till kilogram efter att man beaktat hur hög gravitationskraften är. Våra vågar stämmer alltså bara för jorden.

Vad anser du om astrologi?

- Stjärnor och planeter kan inte påverka oss. De är för långt borta och det finns ingen förklaringsmodell till hur det skulle kunna fungera.

Men månen kan flytta på vatten?

- Anledningen är att vatten är väldigt flyttbart. Tidvattenkraften bygger på att den sida av jorden som är närmast månen känner lite högre dragningskraft än den andra sidan. Eftersom jorden är så stor blir det skillnad. Men en människa är för liten, skillnaden i dragningskraft mellan mitt huvud och mina fötter från månen är otroligt försumbar. Den betyder ingenting.  

Gillar du science fiction-filmer?

- Min favoritfilm är 2001 av Stanley Kubrick. Kontakt av Robert Zemeckis med bland annat Jodie Foster är också bra. I Star Wars är det inte mycket som stämmer, men det är fantasi och det är okej. Däremot kan jag störa mig otroligt mycket om det är fel på enkla saker i filmer som gör anspråk på att illustrera en närbelägen framtid, som till exempel Armageddon och Mission to Mars. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?