Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så tystar du din inre kritiker

Får du ofta starka obehagskänslor om du inte lyckas utföra dina arbetsuppgifter perfekt, trots hårt arbete? Det finns metoder för att lindra prestationsångest.
Anita Täpp Publicerad
¨Tecknad illustration där en person sitter vid ett skrivbord och skriver med tre små identiska kopior av sig själv sittande på axlarna. Ser stressad ut.
Den som lider av svår prestationsångest kan också vara överdrivet rädd för konsekvenser av sitt handlande. Men det finns metoder för att lindra den. Illustration: Jens Magnusson.

Alla kan känna prestationsångest. Som när man är rädd för att misslyckas med en presentation på jobbet. Ibland kan den ångesten faktiskt vara till hjälp, göra att vi presterar som bäst när det verkligen krävs. Men en stark och ihållande prestationsångest kan även påverka oss negativt på flera sätt.

Om man hela tiden lägger ned orimligt mycket tid och kraft på att få till allt ifrån perfekt skrivna mejl till perfekta presentationer, och ändå aldrig blir nöjd, löper man risk att drabbas av depression och utmattning.

Svår prestationsångest kan också leda till att man till sist drar sig undan arbetsuppgifter som man egentligen vill och bör göra. Eller att man byter jobb på grund av de starka obehagskänslor man kan känna inför arbetsuppgifterna.

Pressar sig till det yttersta

 – I värsta fall kan ångesten medföra att situationer blir så laddade att man till slut undviker eller genomlider dem under starkt obehag, vilket i sin tur kan påverka ens självbild och vad man tror sig klara av, säger Alexander Rozental, psykolog och forskare vid KI, Karolinska Institutet i Stockholm.

I grunden handlar prestationsångest om en stark rädsla i situationer där man behöver prestera. Och att man då ska bli granskad och bedömd och kanske inte leva upp till det man tror är andras förväntningar.

För att undvika de obehagskänslor det ger pressar man sig själv till det yttersta.

Kan ha en hård inre kritiker

Men kraven behöver inte alls komma från ens chef eller kollegor, förklarar psykolog Sofia Viotti, som bland annat föreläser inom psykologisk hållbarhet i arbetslivet.

– Många av mina klienter har berättat att det inte är deras chef som har de krav de upplever, vilket chefen även har uttryckt. I stället har man en hård inre kritiker, som gör att man bara är nöjd om man gjort allt man kan för att det inte ska finnas något fel, säger hon.

– Och då spelar det egentligen inte heller någon roll om någon annan ska bedöma en eller inte. I stället kan man själv ha bestämt vad man ska prestera. Har man då inte gjort det perfekt så skapar det väldigt mycket obehag.

Exempelvis kan man känna att man kommer bli av med jobbet eller att ens chef hatar en.

Den som lider av svår prestationsångest kan också vara överdrivet rädd för konsekvenser av sitt handlande.

– Om man får konstruktiv feedback – som att någon säger sig inte vara riktigt nöjd med någon av dina arbetsuppgifter – kan det bli så skrämmande att man får katastroftankar.

Exempelvis kan man, menar Sofia Viotti, känna rädsla för att bli av med jobbet eller att ens chef hatar en. I stället för att bara lugnt konstatera att man behöver rätta till något.

Enligt henne är det också vanligt att den som lider av svår prestationsångest upplever sig själv vara mindre värd än andra, känner skam och är rädd för att göra familj, vänner eller kollegor besvikna och ledsna.

Kan ha större risk för att drabbas

Enligt Alexander Rozental kan en del av oss vara mer sårbara än andra för att drabbas av prestationsångest.

– Ja, det finns en skillnad i hur vi upp lever prestationskrav som individer, där en del av oss tycker det är jobbigare än andra. Det kan hänga ihop med tidigare erfarenheter i livet. Det finns även ett visst mått av ärftlighet, eftersom vi är olika känsliga för att uppleva oro och ångest, säger han.

– Men prestationsångest går också att lära sig hantera på ett bättre sätt. Ångesten i sig försvinner inte helt, men däremot hur vi handskas med den. En hel del går att göra på egen hand, men för de som upp lever stora besvär kan en psykolog också vara till stor hjälp.

5 sätt att dämpa ångesten

  • Fundera på varför du har prestationsångest. Var dina föräldrar högpresterande? Att förstå orsaken kan hjälpa.
  • Försök inse att vi sällan behöver leverera till 100 procent. Genom att välja bort perfektionismen hinner du göra mer.
  • Pröva att tolerera din obehagskänsla i stället för att motverka den genom att överprestera. Fokusera i stället på var obehaget känns i kroppen. När du inte längre snabbt flyr från obehaget får du tid att reflektera och se mer realistiskt på vad du behöver åstadkomma.
  • Testa hur det känns att prestera mindre, exempelvis genom att lämna in något till chefen som du inte är helt nöjd med, och försök tolerera obehagskänslan det ger. Genom flera sådana tester minskar ångesten.
  • Försök att få in lite mer lekfullhet i jobbet. Om du i stället för att fokusera på att allting ska vara perfekt strävar efter att det ska vara lite lustfyllt och kul att jobba minskar prestationsångesten.

Källa: Sofia Viotti

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?