Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Näsan styr din sinnesstämning

Vill du varva ner eller snabbt bli pigg? Använd näsan. Vänster näsborre fungerar lugnande och höger stimulerar.
– Det är ett biologiskt fenomen som inom både yoga och medicin kallas "näscykeln", säger forskaren och yogaläraren Marian Papp.
Eva Karlsson Publicerad

Andningsrytmen speglar hur vi mår. Andas vi snabbt och grunt är vi upprymda eller stressade. Andas vi långsamt och djupt är vi lugna och har oftast läget under kontroll.

Men vårt tillstånd är också knutet till den näsborre som det går lättast att andas genom, menar Marian Papp. När vänster näsborre dominerar är man oftast lugn och avslappnad och har låg energinivå. Man kan också vara trött eller nedstämd. Kanske ägnar man sig åt någon konstnärlig aktivitet eller lyssnar på någonting. Enligt traditionell indisk filosofi är den vänstra näsborren står för den passiva och känslomässiga sidan.

När höger näsborre dominerar är man oftast fysiskt eller mentalt aktiv, ibland kanske stressad. Man är utåtriktad och har en värmekänsla i kroppen. Den högra näsborren motsvarar den aktiva och kraftfulla sidan.

– Det är ofta lättare att andas genom en av de båda näsborrarna. Men efter två till fyra timmar kan riktningen ändra sig och då dominerar den andra näsborren. Det här är ett biologiskt fenomen som kallas för "näscykeln", säger Marian Papp som forskar om yogans effekter.

Det går också att påverka sitt eget tillstånd. Marian Papp brukar andas genom vänster näsborre några minuter om hon är stressad. 

– Jag går ner i varv. Det fungerar för mig.

Hon berättar att sömnexperter rekommenderar att man ska ligga på sin högra sida om man har svårt att somna. En reflex i kroppen får vänster näsborre att öppnas och man blir lugnare.

Gör övningarna så här: (Obs! Ny version)

Om du vill bli lugnare: Sitt rak i ryggen, håll hakan en aning sänkt. Håll för högra näsborren genom att trycka lätt med fingertoppen och andas fyra-fem djupa andetag genom vänstra näsborren. Andas sedan fyra-fem andetag genom båda näsborrarna. Fortsätt att växla andningen med stängd respektive öppen (höger) näsborre under högst fem minuter. Forcera inte andningen.

Om du vill bli piggare: Sitt rak i ryggen, håll hakan en aning sänkt. Håll för vänstra näsborren genom att trycka lätt med fingertoppen och andas fyra-fem djupa andetag igenom högra näsborren. Andas sedan fyra-fem andetag genom båda näsborrarna. Fortsätt att växla andningen med stängd respektive öppen (vänster) näsborre under högst fem minuter. Forcera inte andningen.

Fakta

Marian Papp är yogalärare och doktorand på Karolinska institutet. Hon är också författare och har skrivit boken Yoga på djupet - Funktionella övningar i naturen. Ica bokförlag. Hennes hemsida är www.marianpapp.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.