Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Många ratar handskakning även efter lyfta restriktioner

Handskakningen som hälsning kan vara hotad, även efter pandemin. I en ny undersökning svarar majoriteten att de inte vill skaka hand efter att restriktionerna släppts.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
Många vill rata efter handskakningen även efter att restriktionerna lyftes. Shutterstock.

Det är försäkringsbolaget If som presenterar en enkätundersökning, med strax över 1 000 svarande, där de ställt frågan: ”När restriktioner släpps den 29 september – kommer du att vilja skaka hand med folk?”

Och bland de svarande finns en stor tveksamhet till handslag. Endast en av fyra säger att de vill återgå till att skaka hand. Över hälften, 58 procent, svarar dock att de inte kommer vilja skaka hand med andra människor. Utöver det har åtta procent svarat att de ändå inte skakade hand innan pandemin, medan åtta procent inte vet hur de kommer vilja göra.

– Att så många är negativa till närkontakt kan bero på flera saker och det skulle kunna hänga ihop med känslan av att det innebär en stor förändring. Från att ha varit inte bara frånvarande från handskakningar, utan undvikit fysiska sociala kontakter, ska vi med handskakningen plötsligt komma nära varandra igen. Och detta trots att det fortfarande finns smittspridning i samhället, säger Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på If, i ett pressmeddelande.

Rätt eller fel att lyfta restriktioner?

När coronapandemin utbröt rekommenderade myndigheter att undvika handskakningar, för att begränsa smittspridningen i samhället. Den 29 september lyftes flera restriktioner som staten infört under pandemin, vilket var en signal om att samhället håller på att återgå till det normala. I samma enkät som nämns ovan svarar nästan en tredjedel att det var rätt tidpunkt att lyfta restriktionerna, men 53 procent tycker att det var för tidigt.

– Människors upplevelse av att restriktionerna tas bort för tidigt kan också vara en förklaring till att så få känner sig bekväma med att skaka hand. Kvinnor och även äldre åldersgrupper är mer negativa till slopade restriktioner och handskakningar än män. Det är oklart varför det är så men en förklaring skulle kunna vara att fler kvinnor har upplevt covid-19 på nära håll via sin yrken och för de äldre åldersgrupperna har covid-19 varit en större riskfaktor, säger Kristina Ström Olsson.

Läs mer:

Många oroliga inför återgången till kontoret

Ville inte ta i hand – får rätt i domstol

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Stefan Einhorn: ”Vi blir snällare med åren”

Snällhet har fått högre status, anser Stefan Einhorn. 20 år efter sin uppmärksammade bok om snällhet tycker Stefan Einhorn att begreppet har fått en ny innebörd.
Lina Björk Publicerad 28 februari 2025, kl 06:01
Till vänster en hand som håller en gul blomma. Till höger Stefan Einhorn på en parkbänk.
Snällhet har fått högre status, anser Stefan Einhorn. "Att vara snäll aktiverar njutningscentrum i hjärnan, sannolikheten ökar att vi presterar bättre och mår bättre", säger han. Foto: Colourbox/Privat.

Vad har hänt med snällheten sedan du skrev din bok?

– Den har blivit uppgraderad, tycker jag. Tidigare har begreppet snällhet kopplats till egenskaper som dumhet och undergivenhet. I dag kopplas den till godhet, medmänsklighet och snälla personer ses som kloka.

Hur påverkas vår snällhet av vad som händer runt om vi världen?

– Världen är oroligare nu än på många år. Om trycket från omvärlden blir så stort att vi blir rädda att bli av med hus och hem så minskar snällheten, den räcker inte till för andra för vi ser först och främst till vår egen familj. Men så länge vi lever i ett välfärdssamhälle så har vi större kapacitet att vara snälla mot varandra. Och än så länge gör vi det.

Vilka faktorer lyfter snällheten?

– Det är många faktorer, men omgivningen har stor betydelse. Att du möter vänlighet kommer att påverka hur du själv bemöter andra. Att ha förebilder som visar vägen, som är empatiska och som vågar stå upp för saker. Och så behövs tid. Forskning visar att vi faktiskt blir snällare med åren.

Och vad kan motverka snällhet?

– Fördomar, främlingsfientlighet, egoism. Bristande förmåga att förstå andra människors behov. Att sakna mod att stå upp för saker och fatta beslut som inte faller i god jord hos alla.

Du skriver just nu en barnversion av boken Konsten att vara snäll – varför?

– Det är ett gemensamt projekt med barnpsykologen Liv Svirsky som heter Det är inte dumt att vara snäll. Syftet är att ge motivation, kunskap och inspiration till unga i en orolig tid. Behovet av snällhet är lika stort i dag som för 20 år sedan. Jag har länge tänkt att jag skulle rikta mig till en yngre publik och skriva om hur vi behandlar varandra på ett schyst sätt och varför det är bra.

Hur är framtidsutsikterna för snällhet?

– Det är såklart omöjligt att förutse. Men jag brukar prata om att den stora fördelen med snällhet är att du själv tjänar på den. Att vara snäll aktiverar njutningscentrum i hjärnan, sannolikheten ökar att vi presterar bättre och mår bättre. Du behöver inte vara snäll för någon annans skull utan bara för din egen. Det är inte vilken baktanke du har med att vara snäll som räknas, utan handlingen.

STEFAN EINHORN

JOBB: Läkare i onkologi, professor och författare.

ÖVRIGT: Har skrivit boken ”Konsten att vara snäll” som översatts till 18 språk.