Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Många ratar handskakning även efter lyfta restriktioner

Handskakningen som hälsning kan vara hotad, även efter pandemin. I en ny undersökning svarar majoriteten att de inte vill skaka hand efter att restriktionerna släppts.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
Många vill rata efter handskakningen även efter att restriktionerna lyftes. Shutterstock.

Det är försäkringsbolaget If som presenterar en enkätundersökning, med strax över 1 000 svarande, där de ställt frågan: ”När restriktioner släpps den 29 september – kommer du att vilja skaka hand med folk?”

Och bland de svarande finns en stor tveksamhet till handslag. Endast en av fyra säger att de vill återgå till att skaka hand. Över hälften, 58 procent, svarar dock att de inte kommer vilja skaka hand med andra människor. Utöver det har åtta procent svarat att de ändå inte skakade hand innan pandemin, medan åtta procent inte vet hur de kommer vilja göra.

– Att så många är negativa till närkontakt kan bero på flera saker och det skulle kunna hänga ihop med känslan av att det innebär en stor förändring. Från att ha varit inte bara frånvarande från handskakningar, utan undvikit fysiska sociala kontakter, ska vi med handskakningen plötsligt komma nära varandra igen. Och detta trots att det fortfarande finns smittspridning i samhället, säger Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på If, i ett pressmeddelande.

Rätt eller fel att lyfta restriktioner?

När coronapandemin utbröt rekommenderade myndigheter att undvika handskakningar, för att begränsa smittspridningen i samhället. Den 29 september lyftes flera restriktioner som staten infört under pandemin, vilket var en signal om att samhället håller på att återgå till det normala. I samma enkät som nämns ovan svarar nästan en tredjedel att det var rätt tidpunkt att lyfta restriktionerna, men 53 procent tycker att det var för tidigt.

– Människors upplevelse av att restriktionerna tas bort för tidigt kan också vara en förklaring till att så få känner sig bekväma med att skaka hand. Kvinnor och även äldre åldersgrupper är mer negativa till slopade restriktioner och handskakningar än män. Det är oklart varför det är så men en förklaring skulle kunna vara att fler kvinnor har upplevt covid-19 på nära håll via sin yrken och för de äldre åldersgrupperna har covid-19 varit en större riskfaktor, säger Kristina Ström Olsson.

Läs mer:

Många oroliga inför återgången till kontoret

Ville inte ta i hand – får rätt i domstol

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket