Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Många ratar handskakning även efter lyfta restriktioner

Handskakningen som hälsning kan vara hotad, även efter pandemin. I en ny undersökning svarar majoriteten att de inte vill skaka hand efter att restriktionerna släppts.
Oscar Broström Publicerad
Shutterstock.
Många vill rata efter handskakningen även efter att restriktionerna lyftes. Shutterstock.

Det är försäkringsbolaget If som presenterar en enkätundersökning, med strax över 1 000 svarande, där de ställt frågan: ”När restriktioner släpps den 29 september – kommer du att vilja skaka hand med folk?”

Och bland de svarande finns en stor tveksamhet till handslag. Endast en av fyra säger att de vill återgå till att skaka hand. Över hälften, 58 procent, svarar dock att de inte kommer vilja skaka hand med andra människor. Utöver det har åtta procent svarat att de ändå inte skakade hand innan pandemin, medan åtta procent inte vet hur de kommer vilja göra.

– Att så många är negativa till närkontakt kan bero på flera saker och det skulle kunna hänga ihop med känslan av att det innebär en stor förändring. Från att ha varit inte bara frånvarande från handskakningar, utan undvikit fysiska sociala kontakter, ska vi med handskakningen plötsligt komma nära varandra igen. Och detta trots att det fortfarande finns smittspridning i samhället, säger Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på If, i ett pressmeddelande.

Rätt eller fel att lyfta restriktioner?

När coronapandemin utbröt rekommenderade myndigheter att undvika handskakningar, för att begränsa smittspridningen i samhället. Den 29 september lyftes flera restriktioner som staten infört under pandemin, vilket var en signal om att samhället håller på att återgå till det normala. I samma enkät som nämns ovan svarar nästan en tredjedel att det var rätt tidpunkt att lyfta restriktionerna, men 53 procent tycker att det var för tidigt.

– Människors upplevelse av att restriktionerna tas bort för tidigt kan också vara en förklaring till att så få känner sig bekväma med att skaka hand. Kvinnor och även äldre åldersgrupper är mer negativa till slopade restriktioner och handskakningar än män. Det är oklart varför det är så men en förklaring skulle kunna vara att fler kvinnor har upplevt covid-19 på nära håll via sin yrken och för de äldre åldersgrupperna har covid-19 varit en större riskfaktor, säger Kristina Ström Olsson.

Läs mer:

Många oroliga inför återgången till kontoret

Ville inte ta i hand – får rätt i domstol

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

7 förklaringar till varför fredag den 13:e är otursdag

Ligger du och darrar under ditt skrivbord i väntan på att denna arbetsdag ska lida mot sitt slut? Du är inte ensam. Det finns inga belägg för att fredagen den 13:e är mer otursförföljd än andra dagar.
Johanna Rovira Publicerad 13 november 2026, kl 09:00
Skärrad tjänsteman hukar bakom sitt skrivbord.
Vågar du dig fram? Fredag den 13:e har dåligt rykte, men det finns inga belägg för att dagen för med sig mer otur än andra. Foto: Colourbox

Varför bävar svenska tjänstemän inför fredagen den 13:e? Okej, inte alla tjänstemän, men 41 procent av alla vuxna i Sverige tror enligt en studie som gjordes vid Uppsala universitet för något år sedan på övernaturliga fenomen.  Och 32 procent förknippar enligt en sifoundersökning siffran 13 med otur. 

Varför det blivit just fredag den 13:e som anses otursförföljd finns flera förklaringar till: 

Kristendom 

13 personer närvarade vid den sista måltiden, och Jesus korsfästes på en fredag. Dessutom arresterades otaliga tempelriddare fredagen den 13 oktober 1307. De gripna anklagades bland annat för kätteri, men avrättades egentligen en helt annan dag. 

Asatro 

Den lömske Loke dyker enligt viss folktro upp objuden i Valhall som 13:e gäst och dödar därefter guden Balder. Men enligt andra mer tillförlitliga källor var inte Loke den 13:e gästen och gästabudet skedde inte i Valhall.  

Ockultism

En annan referens finns i Tarotkortleken. Kort nummer 13 representerar döden, och föreställer ett skelett i svart rustning som rider på en vit häst. Kortets symboliska betydelse är dock kopplad till annat än bokstavlig död, till exempel förändring och övergång.  

Psykologi

I slutet av 1900-talet namngavs den specifika rädslan för fredag den 13:e av psykologen Donald Dossey. Han uppskattade att 17-21 miljoner amerikaner lider av denna fobi och döpte den till Paraskevidekatriafobi, icke att förväxla med triskaidekafobi, den irrationella rädslan för siffran 13.

Litteratur

Före 1907 existerade rädslan för fredagar och rädslan för siffran 13 var för sig. 1907 publicerades boken Fredagen den 13:e av Thomas W. Lawson, som kopplade ihop dessa två omen till en rejäl otursdag. Boken handlade om en skrupelfri mäklare som utnyttjade vidskeplighet för att skapa panik på Wall Street.

Film

Fredagen den 13:e är en amerikansk filmserie som består av tolv skräckfilmer med karaktären Jason Voorhees, som iförd en mask tar livet av sammanlagt 143 personer enligt sajten Screenrant. 

Statistik

Det finns inga vetenskapliga bevis för att fredagen den 13:e orsakar olyckor, ekonomiska förluster eller annan otur. Däremot finns det belägg för att flest arbetsolyckor sker på tisdagar mellan klockan 14 och 15. 

Så spanjorer är mer rätt ute som har tisdag den 13 som en dag då man bör undvika riskfyllda aktiviteter och att fatta viktiga beslut. Tisdag, martes på spanska, är otursdag eftersom den är döpt efter krigsguden Mars.

Hälsa

Bästa maten i matlådan – 6 tips och ett recept

Matlåda kan vara både billigare och smidigare än att köpa lunch ute. Men alla rätter blir inte lika goda efter en natt i kylen och en sväng i mikrovågsugnen. Här är maten som fungerar bäst i matlåda, plus ett recept att testa.
Åsa Frisk Publicerad 11 november 2026, kl 05:57
Ljusblå matlåda med currykyckling, nudlar och gröna sojabönor. I ett separat fack ligger sallad och gröna bönor.
Currykyckling med nudlar och sojabönor är en rätt som klarar både kylförvaring och uppvärmning, vilket gör den lämplig som matlåda. Foto: Åsa Frisk.

En bra matlåda ska helst klara tre saker: att förvaras i kylen, transporteras till jobbet och värmas upp utan att bli torr eller tråkig. Därför är grytor och andra rätter med mycket sås ofta tacksamma. Här är 6 tips: 

  1. Saftigt: Grytor, gratänger och rätter med sås klarar uppvärmning bra.
  2. Lätt att portionera: Välj mat som enkelt kan delas upp direkt efter tillagning.
  3. Mättande: Gärna protein tillsammans med ris, pasta, potatis eller annat matigt tillbehör.
  4. Tåliga grönsaker: Broccoli, morötter och blomkål fungerar bra. 
  5. Skippa krispet: Panerat, friterat och pommes förlorar lätt sin konsistens.
  6. Separera det känsliga: Sallad, dressing och bröd mår ofta bäst av att förvaras separat.

Och här kommer ett recept som checkar in på detta, ursprungligen från Ica, men bearbetat av Kollega: 

Currykyckling med sojabönor 

Ingredienser:

ca 600 gr kycklinginnerfilé

1 msk olja

1 msk curry

1/2 tsk salt

2 krm peppar

400 ml kokosmjölk

1 kycklingbuljongtärning

4port äggnudlar

250 gr sojabönor

Vegetariskt variant: Byt ut kycklingen mot annat protein, exempelvis oumph eller quorn, och kycklingbuljongen mot grönsaksbuljong.

Gör så här: 

Stek kycklingen i olja i en stekpanna tills den får färg. 

Salta, peppra och i med curry. 

Tillsätt kokosmjölk och smulad buljongtärning. Låt sjuda ca 8 min. Vänd kycklingen efter halva tiden.

Koka nudlarna enligt anvisning på förpackning. Koka med sojabönorna samtidigt.

Servera grytan med nudlar, sojabönor och sallad.