Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Lunchlådans historia: Från matknyte till unicabox

Matlådan är uråldrig men har följt samhällsförändringar genom århundraden. Och innehållet likaså – från torkat kött till pastasallad. Är lunchboxens tid förbi? Tvärtom, menar mathistorikern Richard Tellström.
Lina Björk Publicerad
Matlådor staplade på varandra
Dina matrester speglar vem du är, menar mathistorikern Rickard Tellström. Foto: Claudio Bresciani/Pontus Lundahl/TT

Dina matrester skvallrar om vem du är. Det menar Richard Tellström, docent i måltidskunskap som har forskat kring matkultur genom tiderna. 

– Man kan titta på råvaror och tillagningssätt. Ju fler moment maten är tillagad i, desto högre samhällsklass och utbildningsnivå. Råvaror, att maten inte är halvfabrikat är också tecken på detsamma. Storleken på matlådan kan avslöja om du är singel eller lever ihop med någon, då singlar tenderar att äta lunch som sitt huvudmål. 

Vad är socialt oacceptabelt att ha i matlådan?

– Fisk eller saker som luktar illa när det värms upp. Men det är även ofint att kommentera vad kollegan har i matlådan. 

Vad har matlådan haft för betydelse?

Richard Tellström
Foto: Pontus Lundahl/TT

– Människan hade inte tagit sig ut ur Afrika och över kontinenter utan matlådan, så uråldrig är den. Matsäck gör oss rörliga, den gör att vi kan orka mer under arbetsdagen eftersom vi behöver äta ungefär var femte timme. I nutid har den haft betydelse för att vi kan reglera vår matkostnad.

Vilka samhällsförändringar syns i matlådan? 
– Dels vad den är gjord av: först tyg, trä, plåt och plast. Det speglar vår utveckling från bondesamhälle till industrialismens intåg. Dels hur vi äter vår matlåda: först kall, sedan med viss uppvärmning i värmeskåp till microns möjlighet att ta med fryst mat. 

Hur har matlådans status förändrats genom åren? 
– Det har sett lite olika ut mellan arbetare och tjänstemän. Matlådan har alltid haft stark status hos arbetare även om man tidigare gick hem och åt, medan många tjänstemän tidigare åt i lunchmatsal där maten var subventionerad av arbetsgivaren. När matsubventionen togs bort 1991 och matpriserna föll, så började fler tjänstemän att ta med sig lunchlåda. 

Är matlådans tid räknad?
– Tvärtom. Matlådan fick ett uppsving efter pandemin och aldrig förr har vi ätit så mycket medhavd mat de dagar vi är inne på kontoret. Dessutom är matpriserna så höga att en lunch på stan inte är prisvärd längre. 

Vad hade du i lådan? 
 

1960
Husmanskost dominerar.
Matlåda: Potatis och pannbiff med lök

1970
Salladen gör entré och färdigrätterna introduceras. Populärt med crossovers som räkor och avokado, kyckling och banan.
Matlåda: Flygande Jakob 

1980
Saker på burk fortsatte att inspirera, som päronhalvor i ugn med choklad. Pastan börjar gå om potatisens i status.
Matlåda: Pastasallad

1990
Matprogram blir populära och fredagsmyset introduceras.
Matlåda: Tacopaj

2000
Surdegsbunkar i varje kök.
Matlåda: Couscous och haloumi 

Källa: Rickard Tellström

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Jobbfest och porr: Anders gör musik om kontoret

Någon blir inkallad till HR efter tveksam sökhistorik. Chefen skrattar för högt när vd:n håller tal på festen. Det sorgsna livet som projektledare. När Anders Strandberg skriver musik är det kontorslivet som står i fokus.
David Österberg Publicerad 24 januari 2025, kl 06:01
Till vänster trubaduren Anders Strandbergmed vitt skägg, svartvit bild. Till höger en bild på ett halvtomt kontor.
När jobbet tar över ens liv kan livet på kontor förvandlas till sånger. Det menar Anders Strandberg som skriver låtar om jobbfester, sökhistorik på jobbdatorn och att bli inkallad till HR. Foto: Privat/Colourbox.
Anders Strandberg
Anders Strandberg. Foto: Privat.

Tv-serier om livet på kontor gör succé. The Office, Severance eller Ring min agent blev alla tittarfavoriter. Att göra musik om tillvaron som tjänsteman är ovanligare – men det är just vad Anders Strandberg har gett sig på. Till vardags jobbar han som it-konsult och på fritiden skriver han låtar som ”Human resources” (om mr. Peterson som blir inkallad till HR efter att ha betett sig otrevligt och kollat på porr), ”The company party” (om hur cheferna vill sitta så nära vd:n som möjligt och skrattar för högt åt hans skämt på jobbfesten) eller ”Productivity reporting” (om att vara övervakad och hetsad att arbeta snabbare).

Blir det roligare att jobba när du kan göra musik av jobbet?

– Det blir det väl. Jag trivs bra med mitt jobb, men det är klart att det är kul att skriva musik om det. Några av låtarna har jag skrivit för att roa mig själv och mina kollegor. Ibland skriver jag en låt och skickar runt till kollegor, för att få ett litet skratt, haha. 

Är det jobbterapi att skriva låtar om jobbet?

– Det handlar nog mest om lust, faktiskt. Jag gör det för att det är kul, helt enkelt. 

Dina låtar är lite vassa. Får du aldrig sura kommentarer från HR?

– Hittills har jag inte hört något från HR. Jag vet inte ens om de har lyssnat. Human Resources handlar om min chef, mr. Peterson. Och han tog låten med gott mod, han tyckte nog att den var rätt kul. Så här långt har det bara varit positiv feedback.

Vad kom först – musiken eller it-konsultandet?

– Jag började spela i band redan som tonåring. När jag var runt 24, 25 började jag skriva egna låtar. Då skrev jag mest på svenska, i svensk vistradition. Det höll jag på med som hobby i ett antal år. När jag blev it-konsult slutade jag mer eller mindre att skriva musik. Jobbet tog över och det blev mycket jobbresor. För några år sedan blev jag sugen på att ta tag i musikintresset. Och det som kom ut var låtar om jobbet, haha. 

Jobbet hade tagit över ditt liv?

– Precis. Så jag totade ihop några låtar och kände att det var riktigt kul och bestämde mig för att göra ett album av det.

Scenskräck och Spotify

Namn: Anders Strandberg

Gör: It-konsult på TD Synnex. Låtar om livet på kontor.

Lyssna: Låtarna finns på albumet ”Notes from a logistics IT-consultant” på Spotify.

Uppträder: För 20 år sedan gjorde jag det. Nu har jag nog för mycket scenskräck.