Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Lunchlådans historia: Från matknyte till unicabox

Matlådan är uråldrig men har följt samhällsförändringar genom århundraden. Och innehållet likaså – från torkat kött till pastasallad. Är lunchboxens tid förbi? Tvärtom, menar mathistorikern Richard Tellström.
Lina Björk Publicerad
Matlådor staplade på varandra
Dina matrester speglar vem du är, menar mathistorikern Rickard Tellström. Foto: Claudio Bresciani/Pontus Lundahl/TT

Dina matrester skvallrar om vem du är. Det menar Richard Tellström, docent i måltidskunskap som har forskat kring matkultur genom tiderna. 

– Man kan titta på råvaror och tillagningssätt. Ju fler moment maten är tillagad i, desto högre samhällsklass och utbildningsnivå. Råvaror, att maten inte är halvfabrikat är också tecken på detsamma. Storleken på matlådan kan avslöja om du är singel eller lever ihop med någon, då singlar tenderar att äta lunch som sitt huvudmål. 

Vad är socialt oacceptabelt att ha i matlådan?

– Fisk eller saker som luktar illa när det värms upp. Men det är även ofint att kommentera vad kollegan har i matlådan. 

Vad har matlådan haft för betydelse?

Richard Tellström
Foto: Pontus Lundahl/TT

– Människan hade inte tagit sig ut ur Afrika och över kontinenter utan matlådan, så uråldrig är den. Matsäck gör oss rörliga, den gör att vi kan orka mer under arbetsdagen eftersom vi behöver äta ungefär var femte timme. I nutid har den haft betydelse för att vi kan reglera vår matkostnad.

Vilka samhällsförändringar syns i matlådan? 
– Dels vad den är gjord av: först tyg, trä, plåt och plast. Det speglar vår utveckling från bondesamhälle till industrialismens intåg. Dels hur vi äter vår matlåda: först kall, sedan med viss uppvärmning i värmeskåp till microns möjlighet att ta med fryst mat. 

Hur har matlådans status förändrats genom åren? 
– Det har sett lite olika ut mellan arbetare och tjänstemän. Matlådan har alltid haft stark status hos arbetare även om man tidigare gick hem och åt, medan många tjänstemän tidigare åt i lunchmatsal där maten var subventionerad av arbetsgivaren. När matsubventionen togs bort 1991 och matpriserna föll, så började fler tjänstemän att ta med sig lunchlåda. 

Är matlådans tid räknad?
– Tvärtom. Matlådan fick ett uppsving efter pandemin och aldrig förr har vi ätit så mycket medhavd mat de dagar vi är inne på kontoret. Dessutom är matpriserna så höga att en lunch på stan inte är prisvärd längre. 

Vad hade du i lådan? 
 

1960
Husmanskost dominerar.
Matlåda: Potatis och pannbiff med lök

1970
Salladen gör entré och färdigrätterna introduceras. Populärt med crossovers som räkor och avokado, kyckling och banan.
Matlåda: Flygande Jakob 

1980
Saker på burk fortsatte att inspirera, som päronhalvor i ugn med choklad. Pastan börjar gå om potatisens i status.
Matlåda: Pastasallad

1990
Matprogram blir populära och fredagsmyset introduceras.
Matlåda: Tacopaj

2000
Surdegsbunkar i varje kök.
Matlåda: Couscous och haloumi 

Källa: Rickard Tellström

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Lista: Vilka hisstyper känner du igen?

Efter empiriska fallstudier i en kontorshiss kan Kollega slå fast att det finns ett antal olika hisstyper. Du själv är naturligtvis en exemplarisk hissresenär – men känner du igen dina kollegor?
Johanna Rovira Publicerad 5 februari 2026, kl 06:01
Personer av olika ”hisstyper” åker tillsammans i en kontorshiss – humoristisk skildring av beteenden på arbetsplatsen.
I kontorets hiss samsas alla typer av kollegor – från pitchare och marodörer till spioner och neurotiker. Känner du igen någon? Foto: colourbox

Om du jobbar på en arbetsplats med hiss så vet du hur olika dina kollegor eller medresenärer beter sig i hissen. Efter otaliga hissturer i en genomsnittlig kontorsbyggnad har sex hisstyper utkristalliserats. 

 

  1. Hisspitcharen 

    Du behöver inte vara en imposant person på företaget för att råka ut för hisspitcharens entusiasm. Inte heller behöver det vara så att pitcharen har en idé att sälja in, hen (oftast en rosenkindad nyanställd som ännu inte insett att kontorpolicyn bara är uppsättning floskler) kan lika gärna gå i gång på vädret, dina kläder, dina semesterplaner som innehållet i din matlåda. Inte sällan förföljer hisspitcharen dig till din våning enbart för att kunna fortsätta konversationen en stund till, trots att du vet att hen har sitt skrivbord på femte våningen. 

     

  2. Nästan osynlige mannen

    Han (i 96 procent av fallen är detta en man) är ofta försedd med stora hörlurar och solglasögon oavsett väder. Han trycker sig så långt upp i hörnet av hissen som möjligt och är du framfusig nog att adressera honom med en hälsning mumlar han antingen något ohörbart eller pekar demonstrativt på sina hörlurar. Han möter aldrig din blick och drar sig inte för att trycka på knappen som stänger hissdörrarna, den så kallade Stockholmsknappen,  mitt framför näsan på dig.  

     

  3. Hissmarodören

    Det finns minst en på varje arbetsplats som älskar att åka hiss enbart för att kunna utsätta sina kollegor för allehanda juvenila upptåg. Exempelvis att hoppa jämfota i hissen för att skrämma kollegor av hisstyp fyra (se nedan), trycka på samtliga knappar så hissen stannar på varje våning eller lägga en smygmök precis innan hen går av på sin våning. Mer raffinerade hissmarodörer kan också föra fejkade telefonkonversationer i hissen i syfte att skärra/trigga dig/väcka din ohöljda nyfikenhet och i extrema fall "råka" komma åt nödstoppsknappen med armbågen. 

     

  4. Neurotikern 

    Detta är en kollega som visar tydliga tecken på att lida av klaustrofobi. Neurotikern gillar inte alls att knö in sig på ett litet utrymme och måste under varje hissresa räkna ut exakt hur många kilo hissresenärerna väger sammantaget. Hen kan dessutom mycket väl neka en bastant arbetskamrat på fyran tillträde med hänvisning till säkerheten. Samtidigt vill neurotikern inte åka hiss ensam utifall att det skulle börja brinna/hissen går sönder och nödtelefonen är ur funktion parallellt med att den egna telefonen laddat ur. 

     

  5. Hurtbullen 

    Paradoxalt nog möter du ofta hurtbullen i hissen, vanligtvis iförd lycra och cykelhjälm. Vid samtliga tillfällen känner sig hurtbullen nödgad att förklara varför hen just denna gång inte tar de 534 trappstegen upp till personalmatsalen eller 758 trappstegen ner till gymmet och trappmaskinen så vid det här laget vet du att det sliter betydligt mer på knäna att gå nerför en trappa än uppför och att det därför är befogat att ta hissen nerför liksom det är nödvändigt att ta hissen upp för att inte förvilla intervallfunktionen på aktivitetsklockan. 

     

  6. Spionen 

    Här är kollegan som enligt fastighetschefen okynnesåker hiss. I själva verket har spionen en fullt rimlig anledning till att tillbringa mer tid i hissen än vid sitt skrivbord. Det är ju i hissen allt kul händer, skvaller utbyts, romanser uppstår, vänskapsband knyts, djupsinnigheter diskuteras och hemligheter avslöjas. Hisspionen kan dessutom ha ytterligare ett fullt legitimt skäl till sina otaliga turer – nämligen att profilera sina arbetskamrater för en tendensiös fallstudie om hisstyper.