Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Lunchlådans historia: Från matknyte till unicabox

Matlådan är uråldrig men har följt samhällsförändringar genom århundraden. Och innehållet likaså – från torkat kött till pastasallad. Är lunchboxens tid förbi? Tvärtom, menar mathistorikern Richard Tellström.
Lina Björk Publicerad
Matlådor staplade på varandra
Dina matrester speglar vem du är, menar mathistorikern Rickard Tellström. Foto: Claudio Bresciani/Pontus Lundahl/TT

Dina matrester skvallrar om vem du är. Det menar Richard Tellström, docent i måltidskunskap som har forskat kring matkultur genom tiderna. 

– Man kan titta på råvaror och tillagningssätt. Ju fler moment maten är tillagad i, desto högre samhällsklass och utbildningsnivå. Råvaror, att maten inte är halvfabrikat är också tecken på detsamma. Storleken på matlådan kan avslöja om du är singel eller lever ihop med någon, då singlar tenderar att äta lunch som sitt huvudmål. 

Vad är socialt oacceptabelt att ha i matlådan?

– Fisk eller saker som luktar illa när det värms upp. Men det är även ofint att kommentera vad kollegan har i matlådan. 

Vad har matlådan haft för betydelse?

Richard Tellström
Foto: Pontus Lundahl/TT

– Människan hade inte tagit sig ut ur Afrika och över kontinenter utan matlådan, så uråldrig är den. Matsäck gör oss rörliga, den gör att vi kan orka mer under arbetsdagen eftersom vi behöver äta ungefär var femte timme. I nutid har den haft betydelse för att vi kan reglera vår matkostnad.

Vilka samhällsförändringar syns i matlådan? 
– Dels vad den är gjord av: först tyg, trä, plåt och plast. Det speglar vår utveckling från bondesamhälle till industrialismens intåg. Dels hur vi äter vår matlåda: först kall, sedan med viss uppvärmning i värmeskåp till microns möjlighet att ta med fryst mat. 

Hur har matlådans status förändrats genom åren? 
– Det har sett lite olika ut mellan arbetare och tjänstemän. Matlådan har alltid haft stark status hos arbetare även om man tidigare gick hem och åt, medan många tjänstemän tidigare åt i lunchmatsal där maten var subventionerad av arbetsgivaren. När matsubventionen togs bort 1991 och matpriserna föll, så började fler tjänstemän att ta med sig lunchlåda. 

Är matlådans tid räknad?
– Tvärtom. Matlådan fick ett uppsving efter pandemin och aldrig förr har vi ätit så mycket medhavd mat de dagar vi är inne på kontoret. Dessutom är matpriserna så höga att en lunch på stan inte är prisvärd längre. 

Vad hade du i lådan? 
 

1960
Husmanskost dominerar.
Matlåda: Potatis och pannbiff med lök

1970
Salladen gör entré och färdigrätterna introduceras. Populärt med crossovers som räkor och avokado, kyckling och banan.
Matlåda: Flygande Jakob 

1980
Saker på burk fortsatte att inspirera, som päronhalvor i ugn med choklad. Pastan börjar gå om potatisens i status.
Matlåda: Pastasallad

1990
Matprogram blir populära och fredagsmyset introduceras.
Matlåda: Tacopaj

2000
Surdegsbunkar i varje kök.
Matlåda: Couscous och haloumi 

Källa: Rickard Tellström

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Hon gör Tiktok om kontorsliv

För drygt en månad sedan la ut Tess Modig ut sin första Tiktok-film om ett möte på ”Kontoret”. Det blev succé, och nu kan vi följa det dysfunktionella livet med avdelningschef B-O, sociala medier-Melinda och tränings-Danne.
Sandra Lund Publicerad 7 november 2025, kl 06:03
Tess Modig tittar in i kameran. Hon har långt blont hår och en rosa blus. Bakgrunden är lugn.
Tess Modig har länge jobbat med medier. Nu har hon samlat år av erfarenheter på humorkontot "Kontoret" på Tiktok. Foto: Privat

Hon har länge jobbat med medier, var tidigare anställd på TV4. Så tv-format och sociala medier kan Tess Modig. 

Nu gör hon det i stället som egenföretagare, och håller också fortfarande i pass på SATS där hon tidigare haft fackliga uppdrag för Unionen.

Men det var för cirka en månad sedan som följarskaran ökade markant på Tiktok

Klippet var ett månadsmöte på random kontor med efterföljande aw. Spoiler: ingen lyssnar helt på någon annan.

Karaktärerna på kontoret

Tess Modig spelar själv, med hjälp av noga kurerade filter, alla karaktärer. 

Som avdelningschefen som köpt blommor till fel jubilar och sedan nickar till när hon som faktiskt har fyllt år tar upp sin bortglömda födelsedag, hon som alltid tar anteckningar och smattrar för högt och intensivt, sociala medier-experten som ständigt tuggar tuggummi, tycker AI kan göra allt i stället samtidigt som hon postar bilder på sig själv, träningskillen som helst vill prata personbästa och skaka sin proteinshake. 

Och så vidare. 

Tänk svensk The Office, men rappare.

 

 

Två karaktärer från Tess Modigs konto Kontoret. Till vänster B-O i glasögon, mustasch och rutig kavaj. Till höger Majken som ler ängsligt i en beige fleecetröja.
Avdelningschef B-O och den lite ängsliga Majken. Tess Modigs två favoritkaraktärer på Tiktok-kontot Kontoret. Privat

I kommentarerna vill många se att det blir just en tv-serie, och någon annan skriver ”svenska arbetsplatser, så glad jag lämnat landet”.

Jag har medvetet undvikit vilken bransch de jobbar i. Det kan vara bank eller varför inte Unionen. Däremot vill jag ha med de avdelningar som alla på kontor kan relatera till: HR, ekonomi, marknad.

Vill inte jobba med manus

Hon skriver inte manus, ”det skulle ta för lång tid och bli något annat”, utan tänker ut en idé som till exempel ett måndagsmöte, en firmaresa eller att HR kommer ”ner”. 

Tess Modig tar sedan på karaktärstypiska kläder, vänder på telefonens kamera och kör.

Jag tittar ju själv slaviskt på Tiktok. Och älskar att se kreatörer, inte influerare. Det finns så många unga duktiga kreatörer. När folk blev så engagerade i mina karaktärer, särskilt Majken, märkte jag att jag har något här.

”Politiker är ju på Tiktok”

Så hon fortsätter, så länge känslan av att det är roligt finns kvar.

Tänker du på Kina och Tiktok?

Det är en bred och svår fråga. Jag försöker att inte göra det, för jag vet inte hur jag kan påverka. Ska jag protestera genom att inte använda, när vi faktiskt har kul? Och vi har i stort sett alla våra politiker där. Så länge de är där kan väl jag?

Jobbrelationer

Så bemöter du en foliehatt på jobbet

Ledningen är ond, alla är emot mig, min chef motarbetar mig. Konspirationsteorier kan frodas i det lilla och det stora. Så motverkar du dem, enligt folkbildaren och ufo-experten Clas Svahn.
Lina Björk Publicerad 6 oktober 2025, kl 06:01
Foliehattar och Clas Svahn. Så sprids konspirationsteorier på arbetsplatsen – och så kan du som chef eller kollega förebygga dem, enligt experten Clas Svahn.
Har du kollegor som är övertygade om att chefen är en ondsint rymdvarelse och ledningsgruppen egentligen bara är ute efter att sätta dit de anställda? Konspirationsteorier gror där maktlöshet slagit rot. Men det finns saker att göra, säger folkbildaren Clas Svahn. Foto: Shutterstock/Stefan Svensson

En konspirationsteori är just en teori, men har en förmåga att sprida sig. Indicier görs till bevis och något påstås vara sant, för att vi inte vet säkert att det är falskt.  Hos vissa blir bristen på information ett tecken på att konspirationen faktiskt existerar. Även på jobbet kan myter och teorier få fart. 

Varför uppstår konspirationsteorier på arbetsplatsen?

– Konspirationsteorier skapas för att det finns ett underskott av det man vill veta. Ofta beror det på att exempelvis ledningen inte berättar allt de vet och då skapas en alternativ bild. Även om man försöker rätta till felet i efterhand så hjälper det inte. Då har man skapat en misstanke och människor tror att det som berättats är ytterligare en dimridå, säger Clas Svahn.  

Finns det ett behov av konspirationsteorier på jobbet för att skapa gemenskap? 

– Det finns alltid ett behov av att vara som alla andra och höra till en grupp. Men de bubblorna som skapas av detta är inte av godo. När jag jobbade som skyddsombud så träffade jag anställda som hävdade att de hade ledningen emot sig. Det berodde oftast på att de inte hade tillgång till ledningens öra. Det fanns ingen som såg dem eller lyssnade. Det skapades ett vi och dem, en yttre fiende. Det gav en känsla av gemenskap men orsakade också polarisering mellan grupper. 

Vilka medarbetare är mest sårbara för konspirationer?

Kan mina kollegor ha egenskaper som gör dem mer sårbara för konspirationsteorier? 

– Ja, människor som upplever sig maktlösa, som inte blir lyssnade på eller sedda har större benägenhet att fastna i alternativ information. Som chef och ledare är det viktigt att skapa aktiviteter som svetsar samman gruppen. Att vara en närvarande och omtänksam ledare är väl investerad tid. 

Hur ska jag bemöta en foliehatt till kollega?

– Det är tufft. De som är mest förlorade i konspirationsteorier är svåra att rubba. Jag träffade en kvinna som trodde att jorden var platt för några månader sedan. Ingenting jag sa bet på hennes övertygelse, det var bara ytterligare bevis för att allt var en stor sammansvärjning. Fakta är sällan lösningen, däremot om man kan visa andra ”plattjordare” som erkänt att de haft fel, kan det få effekt. 

Så kan chefer och kollegor bemöta konspirationsteorier

Hur kan en arbetsplats motverka konspirationsteorier?

– Var transparent och informera om förändringar. Och som ledning – var närvarande och tillgängliga. När jag växte upp gick det att få tag på Olof Palme på telefon. Ska man få tag på ett företag i dag hamnar man i bästa fall hos en pressavdelning, i värsta fall hos en AI-styrd chatt. Samhället har blivit mer stängt i dag och när det inte går att få tag på dem som sitter på svaren beger man sig någon annanstans. Konspirationsteorier är den maktlösas sätt att hantera situationen.