Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Magnus Utvik

Som författare till tio böcker har du fått både bra och dålig kritik, och som recensent i SVT:s Gomorron Sverige berömmer och sågar du andras böcker.
Vilket är värst, att såra någon eller att bli sårad själv?
Eva Karlsson Publicerad

- Värst är att såra någon. Men det går inte som recensent att hela tiden tänka på att författaren inte ska bli sårad. Är en bok dålig är det min plikt mot SVT:s tittare att säga det och motivera det väl.

Om Magnus Utvik har en seg dag hemma och inte orkar läsa, då kan han tvinga sig att skriva. Sedan när han har skrivit två tre timmar tänker han: Nu har jag fyllt dagen med något som jag tycker är vettigt.

- När jag känner en meningslöshet kan jag hitta tillbaka i skrivandet. Förutom familjen är det skapandet som är meningen med livet.

Men en gång i tiden var det en extrem kommunistisk sekt som var meningen i livet för honom. När Magnus Utvik beskriver de tre åren i sin tionde bok Med Stalin som Gud stiger ångesten från boksidorna.

- När jag hade tappat tron på KPS blev jag väldigt deprimerad och gjorde självmordsförsök. Det var som att rycka undan mattan, jag hade ingenting att tro på, jag hade svikit många vänner, jag hade ingen flickvän, jag hade så många betalningsanmärkningar på min lägenhet att jag inte kunde byta till något annat och var tvungen att flytta från Göteborg och hem till Värnamo till mina föräldrar igen.

Men du hittade skrivandet?

- Jag började skriva dikter i tjugoårsåldern. Jag var en riktigt usel poet. Man tror att man bara kan sätta sig ner och skriva men det gäller att läsa mycket och se var ribban ligger. Jag läste Folke Isaksson, Sonja Åkesson, Kristina Lugn, Karl Vennberg, Mare Kandre, lånade hem travar, hämtade inspiration, lärde mig hur man bygger upp en dikt. Sedan plankade jag lite.

Efter ett par diktsamlingar kom du ut med romanen Hata regnet, hata livet, där huvudpersonen flyger till Grekland för att ta livet av sig.

- Ja, det var en riktig ångestbok. Gud vad jag mådde dåligt när jag skrev den. Men när jag hade skrivit klart kände jag mig faktiskt rätt okej. Att skriva är ju samtidigt självterapi.

Du har kallat dig själv för handelsresande i cancer.

- Jag skrev en bok om min fru som hade livmodercancer (Anna, min älskade) och efteråt gjorde jag femtio föredrag. I början lättade det, folk kunde gråta och jag grät själv, jag var alldeles slut efter varje föredrag. Men sedan blev det bara ångest av alltihopa. Mina ord gick ut i publiken och vände tillbaka och träffade mig.

Var alla litteraturkritiker lika välvilligt inställda till romanen som läsarna?

- Jag fick dåliga recensioner i både DN och Aftonbladet och en halvljummen i Expressen. Då sjönk jag rakt igenom jorden. Jag försökte analysera varför de hade skrivit som de hade gjort, men det tog mycket energi. Man måste tänka: den här människan gillar inte min bok, det är okej att jag är ledsen. Sedan får man gå vidare.

- Senare fick jag en bra recension i Svenska Dagbladet så det jämnade upp lite. Men en dålig recension mår man mycket sämre av än vad man blir glad av en bra. Det är synd att det är så, men människan är väl gjord på det sättet.

Är du avundsjuk på dem som säljer mer och får bättre recensioner än du?

- Jag kan vara avundsjuk på alla som är smalare, snyggare och säljer fler böcker än jag. Jag unnar bra författare framgång men jag kan samtidigt vara avundsjuk. Jag är inte rädd för den känslan. Jag tillåter mig att jag har den. Kanske kan avundsamheten lära mig något jag missat att göra i mitt eget liv.

Efter framgångarna med Anna, min älskade sa ditt förlag att du skulle passa på att skriva en bred roman och tjäna pengar.

- De säger aldrig tjäna pengar, men när de säger bredare roman så menar de en bok som har kommersiell potential. Jag försökte att skriva en manlig chick lit men efter hundra sidor lade jag ner det. Jag höll på i flera år och har 600-700 sidor med påbörjade manus. Till slut blev det en tunn bok: Pojke med cyklop. Handlingen är en drömsekvens som jag hittade i ett av manusen.

I prologen till Med Stalin som Gud skriver du: "Jag trodde att det skulle ta två veckor att lämna det bakom mig. Det tog tjugofem år. Därför är det först nu som jag orkar skriva den här boken..."

- Jag går hos en terapeut och jag sa till honom att jag har ingenting att prata om, för jag är färdigterapeutiserad, jag har inga problem, men apropå ingenting, så var jag med i en kommunistisk sekt när jag var ung. Jag sa att jag hade blivit deprimerad när jag inte fick bli fullvärdig medlem och att jag hade tagit två vinare och en halv burk sömntabletter. Det är något som jag har berättat många gånger för många människor "så här är det att vara tjugo". Han sa: "Du kunde ha dött." Då började jag gråta och fick en jävla smärta. Vad var det som hände under de där åren?

- Jag har skämtat om det mycket och folk har sagt det var verkligen ett korkat parti. Men när jag gick in i känslan igen fattade jag hur mycket jag hade trott på de där sakerna och hur mycket press partiet satte på mig när jag var sjutton år. Och hur många vänner jag svek och hur jag fick lura mig själv för att passa in. 

I slutet av boken tackar du bland annat författaren Denise Rudberg. Om du skulle läsa en bok av henne och tycka att den inte håller måttet, vågar du ge den ett dåligt betyg?

- Jag ingår inte i något författarkollektiv och när jag väl träffar en kollega som säger att han eller hon tror på min bokidé så betyder det väldigt mycket för mig. Denise Rudberg är en av dem som har peppat mig men jag tycker att jag kan recensera hennes böcker i alla fall. Annars skulle jag behöva ta bort ett femtiotal författare som jag lärt känna genom åren.

- Om en bok är dålig är det väldigt jobbigt, men mitt uppdrag är att göra en ärlig recension. Jag måste sköta mitt jobb och blir författaren sur så får han faktiskt bli det.

Hör sågade författare av sig till dig?

- Jag har fått mycket skit. Som recensent kan man känna sig väldigt attackerad med hotfulla författare som tror att de skriver nobellitteratur hela tiden.

- Om en recensent sågar mig hör jag inte av mig. Vad skulle det känna till? En recensent blir vansinnig om någon kommer och försöker läxa upp dem. Jag tänker att de får sköta sitt jobb så sköter jag mitt. 

En del recensenter är onödigt elaka och raljerande.

- Det är rätt meningslöst att vara elak som humorvärde. När en recensent är hatisk undrar man alltid vad det är som ligger bakom. 

Har du kollegor och vänner som skickar dig böcker?

- Alldeles för ofta. Min ställning på tv har blivit större och starkare och tv som medium har ett oerhört genomslag. Med repriser och SVT play når vi ut till en kvarts miljon människor. Säger jag att "den här boken är väldigt bra" då kan hela första upplagan försvinna och det känner författarna till.

- Jag har goda vänner som frågar om de får skicka sin bok till mig och jag svarar "ja visst". Jag tycker att vi är färdiga där. Men två veckor senare hör de av sig igen: "Har du kollat i boken, har du läst den?" Då svarar jag som jag brukar, att jag inte har hunnit läsa och att jag heller inte har beslutat mig än om jag ska recensera den. Jag säger också att jag får hem tjugo böcker i veckan och recenserar bara tre eller fyra böcker varannan vecka, så om jag inte tar upp deras bok så är det inte för att jag vill vara elak. Men en del slutar aldrig, det kan bli fem sex propåer, men ju mer de tjatar, desto mindre vill jag läsa deras bok. Är de riktigt sura kan de ringa hem till mig när de är småfulla en fredagskväll.

Vad säger de då?

- Jag har blivit anklagad för att vara allierad med de stora bokförlagen. Många ger ut på eget förlag eller på ett litet förlag, de böckerna kan vara lika bra, men då blir det väl så att de måste sköta marknadsföringen själva och är mera på.

- Det har hänt att man vill muta mig med fem fina flaskor vin. Det här är den tråkigaste sidan av recensionsjobbet. Både vänner, författarkollegor och andra som ger ut på eget förlag kan bli rätt aggressiva. De kan göra nästan vad som helst för att jag pratar om deras bok i fem minuter.

Hur tänker du när du väljer ut recensionsböckerna?

- Jag bestämmer först böckerna för att få en bra mix i tv-rutan och därefter läser jag dem. Alla som sitter framför tv:n ska känna att jag tar upp olika genrer och att det finns något för dem. Vissa böcker skulle jag inte ha valt att läsa själv, som några erotiska romaner som säljer väldigt bra just nu och som därför är intressanta att ta upp som fenomen. Men de är dåligt skrivna, det är bara Birgitta Stenberg som kan göra det bra.

 - Jag har också en press från redaktionen att inte vara för akademisk. Skulle jag bara ta upp böcker som är intressanta för mig själv skulle det bli mycket politik, psykologi och diktsamlingar.

Vad gör du med alla böcker?

- Jag har så mycket böcker hemma att min fru blir alldeles galen. Vi har kanske femtio hyllmeter, mer går inte att spara. När jag var ung hade jag ett romantiskt förhållande till böcker, men nu är det som att få godis varje dag eller som att bada i champagne. Det blir inget mysigt till slut.

- Böckerna är som arbetsmaterial och jag gör anteckningar i dem. De jag inte vill recensera eller spara skickar jag tillbaka till SVT. Det brukar bli tjugo kassar till varje jul och sommar.

Vad jobbar du med just nu?

- Jag jobbar med en bok om Hans Scheike och de kvinnor som lever med honom.

- Jag läser Martin Gelins augustnominerade bok Den amerikanska högern. Jag ska inte recensera den i SVT men den skulle få en femma. Otroligt viktig bok.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips

Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
En leende kvinna på ljust kontor, till vänster. Till höger en mörk landsväg, vinter och kvällstid.
Så fångar du ljuset i vintermörkret. Dagsljus har betydligt bättre effekt på ditt mående än lampor. Även om du får dagsljuset från ett fönster. Foto: Colourbox.

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Privat.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ

Maxa ditt ljusintag på jobbet

 

1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.

2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.

3. Möten och samtal utomhus.

4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.

5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?

 

Källa: Arne Lowden

Hälsa

Så kan du använda friskvårdsbidraget

Tillhör du också dem som drabbas av friskvårdspanik i november? Här kommer några tips och råd som vägledning inför ditt svåra val.
Johanna Rovira Publicerad 18 november 2024, kl 06:01
Friskvårdsbidrag. Bild tagen uppifrån på träningsskor, en hantel och ett hopprep.
Så använder du friskvårdsbidraget. Här är tipsen för att använda ditt friskvårdsbidrag innan året är slut. Foto: Colourbox

Friskvårdbidraget påstås vara en av de populäraste personalförmånerna och är tänkt att användas till enklare aktiviteter med inslag av motion eller annan friskvård. Många anställda köper exempelvis gymkort i årets början, men vi är en stor grupp som har lite svårt för begreppet motion och som vid varje årsslut står där med en hitintills oanvänd sudd pengar och en begränsad tid att spendera dem på. I ren desperation köper många av oss årskort på en idrottsanläggning vi aldrig kommer att sätta en fot på.  

Annat än idrott

Det går naturligtvis att låta bli att använda friskvårdspengarna också, men du har förmodligen fått avstå annat, troligtvis lön, för att arbetsgivaren ska erbjuda motionsbidrag.  

Men bidraget kan faktiskt användas till annat än jobbiga aktiviteter som framkallar blod, svett och träningsvärk. Massage räknas till exempel som en behandling som är avstressande och motverkar ömhet och stelhet och den får därför tummen upp av Skatteverket så länge det inte kostar mer än 1000 kronor per gång. Kostrådgivning och rökavvänjning går också bra. 

Chefen bestämmer

Golf, ridning, segling och utförsåkning klassades länge, till mångas förtret, inte som friskvård eftersom de ansågs för exklusiva, men numer är det fritt fram att lära sig tölta och gå på seglarskola för pengarna. Om din arbetsgivare är med på noterna vill säga. 

Vad man får och inte får använda bidraget till avgör din arbetsgivare, så länge bidraget är lika stort för alla anställda och inte går att byta mot pengar.  En arbetsgivare som bara godkänner gymkort på sin svågers tvivelaktiga gym har således rätten på sin sida. 

Arbetsgivaren bestämmer också hur stort bidraget ska vara. Det är fritt fram för en arbetsgivare att erbjuda högre friskvårdsbidrag än  5 000 kronor per år men då gäller alltså inte skattebefrielse. 

Skatteverket avgör

Skatteverket bestämmer däremot vad din arbetsgivare får och inte får skattebefrielse för. Tidigare fanns en diger lista på Skatteverkets hemsida över godkända aktiviteter, men den togs bort för något år sedan, bland annat för att den ledde till missförstånd. 

Men det mesta som rör motion funkar, så länge det alltså inte är utrustning. Däremot kan du köpa appar för pengarna. Den som saknar listan kan ändå hitta en fingervisning över vad som räknas som enklare aktiviteter på andra sätt. 

Exempel på aktiviteter som är godkända för friskvård - och inte.
Det här kan du använda friskvårdsbidraget till - och det här räknas inte som friskvård. Undvik panik och hitta rätt aktivitet för dig. Illustration: Åsa Frisk.