Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Flera amerikanska presidenter och stora entreprenörer, som Bill Clinton och Elon Musk, har sagt att de inte behöver sova mer än två till fyra timmar per natt. Det kan säkert bidra till det sömnförakt som finns i samhället, att vi kan tycka att många timmars sömn är slöseri med tid eller beror på lathet Och visst vore det fantastiskt om man kunde halvera sin sömn, så att man hade ytterligare 30 timmar i piggt och vaket tillstånd varje vecka.
De allra flesta av oss fungerar dock inte på det viset, även om forskare funnit att det finns genetiska skillnader hos en del individer som gör att de klarar sig med väldigt lite sömn. Men det gäller bara ytterst få av oss.
Sannolikt är i stället att de flesta som sover lite på natten på något vis kompenserar för det, enligt psykologen och sömnexperten Helena Kubicek Boye.
– Kanske tar man dagliga powernaps eller sover mycket på helgerna. Men det brukar ändå bara fungera i några år, sedan börjar de flesta må dåligt och prestera sämre. Nästan alla mår bäst av en regelbunden längre nattsömn, säger hon.
Att de flesta av oss behöver sova sju till åtta timmar för att må bra, hålla oss friska och ha ork är en inställning som nu vinner allt mer mark.
– Trenden går definitivt åt det hållet. Medvetenheten ökar om hur viktigt det är med riktigt bra sömn för att vi ska prestera, säger Helena Kubicek Boye.
– Att sova ordentligt kan vara avgörande för ens karriär, eftersom den som är utsövd kan fokusera och koncentrera sig bättre utan att göra fel och skjuta upp saker. Du blir mer effektiv om du är utsövd.
Den här inställningen började gro i USA för några år sedan. En pionjär på området var Arianna Huffinton, en av grundarna av nyhetssajten The Huffington Post. Efter att ha sovit för lite gick hon in i väggen och hoppade av jobbet för att sedan bli sömnentreprenör och skriva en uppmärksammad bok i ämnet. Även andra amerikanska ledare har vittnat om att de behöver åtta timmars sömn för att prestera på topp.
– I Sverige har ingen politiker eller ledare gått ut och sagt något liknande. Men nyligen berättade fotbollsstjärnan Cristiano Ronaldo att en ordentlig sömn har varit hans hemliga vapen. Liksom att han har en sömncoach därför att han vet hur viktig sömnen är för att han ska prestera optimalt, säger Helena Kubicek Boye.
Sedan en rapport visat att anställdas sömnproblem kostar amerikanska företag 400 miljarder dollar per år försöker nu företagsledarna bekämpa problemet genom att anlita sömncoacher och anordna sömnseminarier.
På Linkedin finns sömnambassadörer som har utvecklat sömnprogram för företag. Samtidigt pågår mycket forskning i världen för att ta fram hjälpmedel för den perfekta sömnen. Enligt New York Times har det resulterat i en miljardindustri där tekniken ska hjälpa oss med allt från att mäta luftkvaliteten i sovrummet till att ställa om kroppens inre klocka med hjälp av sömnglasögon med uv-ljus.
Det är alltså inte längre inne att sova lite. I stället satsas det för fullt för att få oss att sova tillräckligt. Och nu har den nya trenden kommit till Sverige på allvar.
– Vi som är specialiserade på sömnproblem ser en enorm efterfrågan från arbetsgivarna. Nu visar en investering i sömnen att man tar ansvar för sina medarbetare och deras hälsa. Och då får vi komma och hålla sömnföreläsningar, erbjuda sömntester och exempelvis kbt-behandling, säger Helena Kubicek Boye.
Att behöva mer än fyra timmars sömn är alltså inget som sjusovare behöver skämmas över.
– Tvärtom, dålig nattsömn försvagar även vårt immunsystem och kan leda till kroniska sjukdomar. Att våga prioritera sin sömn är väldigt positivt. Det visar att vi tar ansvar för oss själva och vår hälsa, säger Helena Kubicek Boye.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.