Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Jobbet som maskot
Jag vill ha ett sådant jobb, en gång i mitt liv i alla fall.
På stora sporttävlingar brukar det finnas en maskot som spexar, slänger kyssar till publiken och lattjar med stjärnor som Sanna Kallur och Johan Wissman. Det kan vara en björn, en varg, en påhittad figur. Nu senast på skid-VM i Oslo tyckte jag mig se några snögubbar som hoppade i otakt vid en prisceremoni.
Jag vill ha ett sådant jobb, en gång i mitt liv i alla fall. Men det ska vara en riktig maskot, inte en Bamse på solsemestern som barnen klänger på och smetar in med jordgubbsglass utan en maskot på en sportarena. Varför har jag den här läggningen?
Det är mycket enkelt: Eftersom jag har en tendens att förminska mig själv i stora sällskap skulle jag som maskot kunna ha en av huvudrollerna utan hämningar. Visserligen gillar jag inte att klä ut mig, men jag behöver ju inte slänga masken vid midnatt och offentligt stå för det jag gjort. Inte är jag så mycket för att förställa mig heller, men som den söta oemotståndliga nallebjörnen skulle jag bara vara mig själv och mycket mera av mig själv. Jag skulle stråla!
Åh, hur får man jobbet?
DN-galan ligger bra till geografiskt och jag börjar där. Deras kansli svarar på första signalen men det visar sig att de inte har någon.
Jag kontaktar flera personer som hänvisar mig vidare. "Skojig fråga", säger en, andra väljer att inte kommentera. Medan jag lyssnar på signalerna i luren hittar jag Barni på nätet.
Barni var maskot under EM i Barcelona förra året. Men under veckan blev han så impopulär att han fick kasta sig över de aktiva för att få kramar. Stackars Barni. Alexander Lundholm, Sveriges radio, berättar på EM-bloggen att "Andreas Thorkildsen firade ännu ett guld genom att lyfta upp det enorma ägget över axeln och springa omkring med det på innerplan. Men norrmannen kom att ångra detta glädjefnatt." Varför? Jo, svarade Thorkildsen. "Den killen luktade inte gott. Jag lyfte upp honom och hans svett kom på min t-shirt. Jag får nog bränna den."
Anders Albertsson, arenachef på Ullevi, är den som kan det här om maskotar. Jo, Finnkampen har ett lodjur som heter Kalo.
- Namnet är en sammanslagning av Kal och Lo. Det är en så kallad göteborgsvits. Lodjuret togs fram som en kommersiell produkt och symbol till friidrotts-VM 1995 här i Göteborg, sedan tog Finnkampen över maskoten.
Då, 1995, var det fem Kalosar som sprang runt och jobbade som glädjehöjare. Nu är det en Kalo som samarbetar med Finlands lejon, en helg varje höst.
Kan man söka jobbet?
- Ja, det kan man väl göra... Men vi brukar handplocka personerna i fråga.
Min egen tystnad får mitt hopp att sjunka. Vad behöver man kunna, frågar jag.
- Man ska vara atletisk, kunna locka fram leenden och gå ner i spagat och sådant.
I spagat? Jag är ingen atlet och jag vågar inte ljuga som Martina Haags rollfigur i Underbar och älskad av alla. Men jag skulle kunna träna, jag har trots allt hela sommaren på mig. Är det okej om jag kontaktar dig igen, lite senare, säger jag.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen
Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
Press att vara social och glad
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Inte alla blir pigga på våren
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Ny forskning: automatkaffe är onyttigt
Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Filtret avgör hur nyttigt kaffet är
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Automatkaffe kan påverka blodfetter
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.
