Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Huvudvärk – misstrodd folksjukdom

Två miljoner svenskar har besvärande huvudvärk. 200 000 så svår att de har problem att sköta jobbet. Ändå lyckas många – men till priset att allt annat i livet väljs bort.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Huvudvärk gör att man har svårt att sålla bort intryck, vilket kan vara ett problem i öppna kontorslandskap. Colourbox

Ett liv där karriärdrömmar, familj och fritidsaktiviteter har valts bort. Där man ständigt biter ihop och äter mängder av receptfria smärtstillande tabletter för att klara jobbet. För att sedan ligga nedbäddad bakom mörka gardiner varje helg för att också orka nästa vecka.

Så kan tillvaron se ut för många av de 200 000 människor i Sverige som lider av kronisk migrän. Liksom för många andra som har svår huvudvärk av andra orsaker.

För vissa kan det handla om ett mer begränsat lidande, som att man har regelbundna migränanfall en gång i månaden, med illamående, kräkningar och sängliggande som följd. Eller i bästa fall en mycket lindrigare variant som exempelvis ”migränaura”, där synen påverkas och man kan få ont i huvudet, vilket dock snabbt brukar gå över.

Men sammantaget är migrän – tillsammans med det som brukar kallas spänningshuvudvärk och en läkemedelsutlöst variant – de vanligaste orsakerna till huvudvärk, som räknas till en av våra största folksjukdomar. Framför allt kvinnor tycks lida av migrän i någon form.

Trots det kan den som lider av sjukdomen mötas av stor okunskap och misstro, inte minst på arbetsplatsen.

– Om man själv har en mildare variant av migrän kan man ha lite mer förståelse. Men jag vet arbetsplatser där den som lider av svår migrän fortfarande blir misstänkliggjord och kränkt på så vis att man kallas in till chefen och blir tillsagd att skaffa ett läkarintyg från dag ett när man behöver stanna hemma. Då försöker man ofta lösa situationen genom att överkonsumera receptfria smärtstillande tabletter och drabbas då snart också av så kallad läkemedelsöveranvändningshuvudvärk, säger Mattias Linde, professor i neurologi och huvudvärksexpert, som i sitt arbete som läkare möter många av de värst drabbade migränpatienterna.

– Det här misstänkliggörandet grundar sig i att man inte erkänner migrän som en riktig sjukdom utan tycker att folk ska rycka upp sig. Men på många håll har man ändå fått en fungerande relation med sin arbetsgivare, där denne förstår problemet och man exempelvis har kommit överens om att det är okej att man blir försenad i några timmar ibland. Så det är ändå inget dominerande problem på arbetsplatserna.

Värre tycker Mattias Linde är att många huvudvärksdrabbade människor betalar ett högt pris för att klara jobbet. Att de för att göra det måste välja bort allt annat i livet och ägna varje helg åt att rehabilitera sig, liggande i sängen i ett mörklagt rum.

– Det är ett stort humanitärt problem och en tillvaro jag själv tycker är mardrömslik. Många kommer heller inte ur ekorrhjulet. Men det att de mörkar sin sjukdom kan också vara en förklaring till att det inte är ett större problem på arbetsplatserna.

Ibland blir det ändå omöjligt att dölja sjukdomen, vilket kan väcka irritation hos kollegor och chefer, eftersom migrän gör en överkänslig för till exempel ljud, ljus och dofter.

– Huvudvärken gör att ens nervsystem är uppskruvat på en högre volym och du har en bristande habituering, vilket betyder att du har svårt att sålla bort intryck. Om vi andra exempelvis lägger märke till att en kollega har en stark parfym på sig så vänjer vi oss och tänker snart inte mer på det. För en migränsjuk blir parfymdoften i stället allt starkare och till slut så outhärdlig att du kanske måste säga till den som har parfymen på sig, förklarar Mattias Linde.

– Den här oförmågan att sålla bort intryck gör det också extra jobbigt att sitta i ett kontorslandskap, om man exempelvis sitter bredvid en kollega som ständigt reser sig upp och går i väg någonstans. Men mina patienter berättar också exempelvis om hur jobbigt en klockas tickande kan vara. Den här oförmågan att filtrera bort intrycken dränerar dem på energi.

För att göra situationen för dem som lider av svår huvudvärk bättre ger Mattias Linde följande råd till chefer och kollegor:

➧ Inse att det handlar om en sjukdom.

– Att ha svår huvudvärk är fortfarande förknippat med mycket skam och skuldkänslor och ingen njuter av att bli misstänkliggjord. Därför kan det ha jättestor betydelse om man känner att man kan vara öppen med detta med chefen och sina arbetskamrater. Det är också bra om platschefen, med den drabbades tillstånd, informerar alla om läget.

➧ Se till att det finns ett vilrum där den sjuke kan dra sig undan en timme ibland.

➧ Acceptera en viss flexibilitet i arbetet och förstå att alla deadlines inte kan hållas eftersom man exempelvis kan få ett migränanfall just då, när stressnivån ofta är som högst.

– En hjälp kan vara att lägga ut jobb så tidigt som möjligt för att personen ska slippa den värsta stressen.

Läs mer: "Smärtan var outhärdlig"

Läs mer: Migrän kostar samhället miljardbelopp

Läs mer: 200 olika sorters huvudvärk

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.