Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Huvudvärk – misstrodd folksjukdom

Två miljoner svenskar har besvärande huvudvärk. 200 000 så svår att de har problem att sköta jobbet. Ändå lyckas många – men till priset att allt annat i livet väljs bort.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Huvudvärk gör att man har svårt att sålla bort intryck, vilket kan vara ett problem i öppna kontorslandskap. Colourbox

Ett liv där karriärdrömmar, familj och fritidsaktiviteter har valts bort. Där man ständigt biter ihop och äter mängder av receptfria smärtstillande tabletter för att klara jobbet. För att sedan ligga nedbäddad bakom mörka gardiner varje helg för att också orka nästa vecka.

Så kan tillvaron se ut för många av de 200 000 människor i Sverige som lider av kronisk migrän. Liksom för många andra som har svår huvudvärk av andra orsaker.

För vissa kan det handla om ett mer begränsat lidande, som att man har regelbundna migränanfall en gång i månaden, med illamående, kräkningar och sängliggande som följd. Eller i bästa fall en mycket lindrigare variant som exempelvis ”migränaura”, där synen påverkas och man kan få ont i huvudet, vilket dock snabbt brukar gå över.

Men sammantaget är migrän – tillsammans med det som brukar kallas spänningshuvudvärk och en läkemedelsutlöst variant – de vanligaste orsakerna till huvudvärk, som räknas till en av våra största folksjukdomar. Framför allt kvinnor tycks lida av migrän i någon form.

Trots det kan den som lider av sjukdomen mötas av stor okunskap och misstro, inte minst på arbetsplatsen.

– Om man själv har en mildare variant av migrän kan man ha lite mer förståelse. Men jag vet arbetsplatser där den som lider av svår migrän fortfarande blir misstänkliggjord och kränkt på så vis att man kallas in till chefen och blir tillsagd att skaffa ett läkarintyg från dag ett när man behöver stanna hemma. Då försöker man ofta lösa situationen genom att överkonsumera receptfria smärtstillande tabletter och drabbas då snart också av så kallad läkemedelsöveranvändningshuvudvärk, säger Mattias Linde, professor i neurologi och huvudvärksexpert, som i sitt arbete som läkare möter många av de värst drabbade migränpatienterna.

– Det här misstänkliggörandet grundar sig i att man inte erkänner migrän som en riktig sjukdom utan tycker att folk ska rycka upp sig. Men på många håll har man ändå fått en fungerande relation med sin arbetsgivare, där denne förstår problemet och man exempelvis har kommit överens om att det är okej att man blir försenad i några timmar ibland. Så det är ändå inget dominerande problem på arbetsplatserna.

Värre tycker Mattias Linde är att många huvudvärksdrabbade människor betalar ett högt pris för att klara jobbet. Att de för att göra det måste välja bort allt annat i livet och ägna varje helg åt att rehabilitera sig, liggande i sängen i ett mörklagt rum.

– Det är ett stort humanitärt problem och en tillvaro jag själv tycker är mardrömslik. Många kommer heller inte ur ekorrhjulet. Men det att de mörkar sin sjukdom kan också vara en förklaring till att det inte är ett större problem på arbetsplatserna.

Ibland blir det ändå omöjligt att dölja sjukdomen, vilket kan väcka irritation hos kollegor och chefer, eftersom migrän gör en överkänslig för till exempel ljud, ljus och dofter.

– Huvudvärken gör att ens nervsystem är uppskruvat på en högre volym och du har en bristande habituering, vilket betyder att du har svårt att sålla bort intryck. Om vi andra exempelvis lägger märke till att en kollega har en stark parfym på sig så vänjer vi oss och tänker snart inte mer på det. För en migränsjuk blir parfymdoften i stället allt starkare och till slut så outhärdlig att du kanske måste säga till den som har parfymen på sig, förklarar Mattias Linde.

– Den här oförmågan att sålla bort intryck gör det också extra jobbigt att sitta i ett kontorslandskap, om man exempelvis sitter bredvid en kollega som ständigt reser sig upp och går i väg någonstans. Men mina patienter berättar också exempelvis om hur jobbigt en klockas tickande kan vara. Den här oförmågan att filtrera bort intrycken dränerar dem på energi.

För att göra situationen för dem som lider av svår huvudvärk bättre ger Mattias Linde följande råd till chefer och kollegor:

➧ Inse att det handlar om en sjukdom.

– Att ha svår huvudvärk är fortfarande förknippat med mycket skam och skuldkänslor och ingen njuter av att bli misstänkliggjord. Därför kan det ha jättestor betydelse om man känner att man kan vara öppen med detta med chefen och sina arbetskamrater. Det är också bra om platschefen, med den drabbades tillstånd, informerar alla om läget.

➧ Se till att det finns ett vilrum där den sjuke kan dra sig undan en timme ibland.

➧ Acceptera en viss flexibilitet i arbetet och förstå att alla deadlines inte kan hållas eftersom man exempelvis kan få ett migränanfall just då, när stressnivån ofta är som högst.

– En hjälp kan vara att lägga ut jobb så tidigt som möjligt för att personen ska slippa den värsta stressen.

Läs mer: "Smärtan var outhärdlig"

Läs mer: Migrän kostar samhället miljardbelopp

Läs mer: 200 olika sorters huvudvärk

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Styrketräning efter 50 kan minska risken för en för tidig död

Styrketräning är den viktigaste träningsformen efter 50. Att lyfta tungt bygger muskelmassa som längre upp i åldern minskar risken för fall och en för tidig död. Och den bästa nyheten av alla: det är aldrig för sent att börja.
Ola Rennstam Publicerad 8 september 2026, kl 06:00
Två personer över 50 utför styrketräning med hantlar respektive en träningsställning.
Styrketräning efter 50 kan bromsa den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa. För att träningen ska ge effekt behöver belastningen vara tillräckligt tung och träningen återkomma över tid. Foto: Colourbox

När din kropp åldras blir dina leder och muskler stelare. Du förlorar också muskelmassa snabbare än tidigare. Muskelförtviningen börjar faktiskt redan efter 30, men sker då så långsamt att du inte märker det. Men i medelåldern går förlusten allt snabbare – och vips upptäcker du att du inte orkar göra saker du förr klarade utan problem.

Men misströsta inte - det finns hopp. Sebastian Edman är postdoktor vid Karolinska institutet och forskar om hur muskelmassan förändras med åldern. Hans budskap är tydligt:

– Att förlora muskelmassa är en naturlig del av åldrandet, men du kan bromsa den processen betydligt genom att träna styrka regelbundet. Det är en konstant kamp som man måste hålla i över tid.

Muskelmassan avgörande vid sjukdom och skador

Särskilt efter 50 blir styrketräning avgörande, understryker han. Genom att få in det i din vardag bygger du en grund som du har nytta av resten av livet, och som till och med kan minska risken för en för tidig död.

– En bra muskelmassa minskar risken för fall, och skulle du halka på en isfläck klarar du dig bättre. Individer med en frisk muskelmassa som drabbas av något allvarligt, som exempelvis cancer eller hjärtproblem, tenderar också att klara sig bättre än andra. Musklerna är en proteinreserv som behövs vid en akut kris.
 

Kvinnor bygger muskler lika bra som män

Sebastian Edmans forskning visar att äldre har lika god förmåga att bygga muskelvävnad som yngre personer. Och kvinnor har, tvärtemot vad många tror, samma relativa förmåga som män att öka sin muskelmassa.

– Det där är lite av en myt. Kvinnor har mindre muskelmassa, men den ökar procentuellt lika mycket som för en man vid styrketräning. Och både män och kvinnor förlorar muskelmassa i lika hög utsträckning. Mitt budskap till kvinnor är att de ska våga lyfta tyngre.

”Många gör felet att de tar i lagom mycket”

 

Nybörjare kan se resultat snabbt

Om du tillhör kategorin som drar dig för att gå till gymmet finns det skäl att tänka om: nybörjare har faktiskt ett övertag.

– Som nybörjare får man faktiskt en extra skjuts i muskeluppbyggnaden, och det går att se resultat på en gång. Så det är med andra ord aldrig för sent att börja styrketräna. Men det är viktigt att hålla i över tid. Att träna en gång i veckan under fem år är bättre än tre gånger i veckan under två år.

Så mycket krävs för att behålla musklerna

Att ha varit fysiskt aktiv större delen av livet ger dig inte automatiskt en bättre förmåga att bygga muskler än en soffpotatis. Skillnaden sitter någon annanstans.

– Det är ingen skillnad på vad som händer inne i själva muskeln. Men den som varit aktiv tidigare i livet har en bättre kroppskännedom, större tilltro till sin egen förmåga och vet hur man ska göra på ett gym. Det leder i många fall till bättre resultat, förklarar Sebastian Edman.

Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet är att personer över 65 år bör röra på sig minst 2,5 timmar i veckan. För att förhindra förlust av muskler krävs det, enligt Sebastian Edman, minst ett styrkepass i veckan. För att öka massan krävs fler pass än så.

För att bygga muskler måste du ta i

En nyckel för att styrketräningen ska få effekt är att våga ta i.

– Det ska vara ordentligt tungt. När du gjort tio repetitioner ska du inte orka fler och vara rejält flåsig. Många gör felet att de tar i lagom mycket.

Kan styrketräning kompensera för en stillasittande kontorstillvaro?

– Tveksamt. Att styrketräna någon dag i veckan är inget fripass för att ta bilen till jobbet och sitta still en hel arbetsdag. Men om man kan kombinera det med att ta trapporna på jobbet och ta sig dit på cykel får det positiv effekt.

3 VIKTIGA STYRKETIPS

  • Våga ta i och bli flåsig – du klarar mer än du tror. Det ska vara ordentligt tungt de sista repetitionerna. Öka vikten om du orkar fler repetitioner.
  •  Ta hjälp. En personlig tränare är inte nödvändig, men se till att få instruktioner av någon under ett par pass för att komma i gång och lära dig styrkeövningarna så du inte gör fel.
  • Gå inte ut för hårt i början. Glöm inte att vila. Kombinera gärna styrketräningen med skonsam träning som yoga, eller simning. 
Hälsa

Bluffsyndrom på jobbet: Så blir du av med känslan

Tror du att framgångarna på jobbet bara beror på tur och oroar du dig för att bli avslöjad som en bluff? Psykologiprofessorn Alexander Rozental förklarar vad bluffsyndrom är och hur du kan hantera självtvivlet.
Gertrud Dahlberg Publicerad 7 september 2026, kl 06:00
Person i kontorsmiljö lutar huvudet mot en glasvägg och speglas i glaset.
Den som har bluffsyndrom tvivlar på sin kompetens trots att resultaten visar något annat. Känslan är särskilt vanlig i nya och krävande situationer. Foto: Colourbox

Hjälp, jag är en bluff! Jag förtjänar inte det beröm och den framgång jag får på jobbet. Snart kommer jag att bli avslöjad som den värdelösa nolla jag verkligen är. 

Känner du igen dig? Då är du långt ifrån ensam. Till och med ett av världshistoriens största snillen, Albert Einstein, kände sig obekväm över den uppskattning hans livsverk rönte och upplevde sig själv som en ”ofrivillig svindlare”.

Fenomenet fick ett namn på 1970-talet: imposter syndrome. Översatt till svenska benämns det bluffsyndromet.

Men varför känner vi så? Och vad kan vi göra åt den gnagande känslan?

Vi bad Alexander Rozental, professor i klinisk psykologi vid Luleå tekniska universitet, bena ut vad bluffsyndrom egentligen handlar om. 
 

1. Vad är bluffsyndrom?

– Det innebär att en person tvivlar på sin kompetens fast det inte finns någon objektiv anledning. Det är en inre upplevelse som ofta följs av en rädsla för att bli avslöjad och att den egna framgången enbart beror på tur. 

– Det är ingen klinisk diagnos på någon sjukdom utan mer ett allmänmänskligt tillstånd. Däremot kan bluffsyndromet ibland vara en del av en underliggande sjukdom och psykiatrisk diagnos, till exempel depression eller någon typ av ångestsyndrom. 

 

2. Varför får man bluffsyndrom?

– Många, kanske till och med de flesta, människor upplever sig någon gång som en bluff och tvivlar på sig själva. Det är ofta förknippat med övergångar i livet, till exempel att byta jobb eller att börja plugga. Situationer när vi ställs inför för nya sammanhang och krav. Ofta försvinner känslan i takt med att vi tar oss an och klarar våra nya uppgifter. 

– I grunden handlar bluffsyndromet om en djupt rotad evolutionär rädsla för att inte höra till och riskera att bli bortstött från gruppen.

 

3. Vilka drabbas oftare av bluffsyndrom?

– Ja, det är mer vanligt hos människor med vissa personlighetsdrag, exempelvis neuroticism, det vill säga att ha lätt till negativa känslor som ilska, oro, ångest, stress och nedstämdhet. 

– Det tycks också i större utsträckning drabba minoritetsgrupper. Exempelvis att vara ensam kvinna i mansdominerad miljö. Eller att vara den enda personen med en annan etnisk eller kulturell bakgrund än den övriga gruppen.

- Jag och mina kollegor på Umeå Universitet har gjort forskning som visar att studenter på prestigefyllda utbildningar, där det sedan råder stor konkurrens om jobb, ofta upplever sig själva en bluff och därför överpresterar. 

 

4. Kan bluffsyndrom ha positiva sidor?

– Ja, motsatsen, det vill säga att aldrig reflektera över dig själv och vad du kanske skulle kunna göra bättre, är inte heller optimal. 

– Det finns också studier som visar att personer som känner sig som en bluff ofta fungerar bättre i grupp och är bättre på att samarbeta jämfört med andra. 

 

5. Så kan du hantera känslan av att vara en bluff

– Prata med andra. Då inser du sannolikt att du inte är ensam om att ibland känna dig som en bluff. 

– Ett annat sätt är att öva på att så kallad självmedkänsla och försöka vara lika stöttande mot dig själv som du är mot din bästa vän. Det kan mildra de självkritiska tankarna.

– Utsätt dig också för det du är rädd för i stället för att undvika det. Det kan handla om att du vågar tacka ja till en ny tjänst trots att du är rädd för att känna dig som en bluff.

– Försök också öva upp förmågan att ta emot beröm och känna stolthet.

 

6. Kan bluffsyndromet försvinna?

– Kanske inte helt, men det går att på egen hand få en mer balanserad syn på din egen förmåga. Att du ibland misslyckas och kan bli bättre innebär inte att du är en bluff. Du kan samtidigt vara kompetent och duktig. Det är inte svart eller vitt. Att någon gång känna sig som en bluff drabbar de flesta av oss och är något vi måste acceptera.

 

7. När ska man söka hjälp för självtvivlet?

– När tvivlet på din egen förmåga dominerar din inre dialog till den grad att du avstår och tackar nej till en massa möjligheter i livet. Då bör du söka hjälp och få behandling.

 

Text: Gertrud Dahlberg.

Så kan du hantera känslan av att vara en bluff

  • Prata med andra om hur du känner.
  • Öva på självmedkänsla.
  • Utsätt dig stegvis för sådant du är rädd för.
  • Träna på att ta emot beröm.
  • Tillåt dig att känna stolthet över det du klarar.