Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Hon vann över mobbarna

Varje år trakasseras tiotusentals svenskar så kraftigt på sin arbetsplats att de blir långtidssjukskrivna. Kränkande särbehandling är ett gigantiskt problem - i skymundan.
Linda Mathiasson är en av dem som drabbats.
Ola Rennstam Publicerad

Det började med pikar och sura blickar. Med tiden kom kollegornas trakasserier att bli allt mer utstuderade. När Linda Mathiasson kom in i lunchrummet blev det tyst och planerades en rolig aktivitet efter jobbet fick hon information så sent att hon omöjligt kunde följa med. Kollegorna spred rykten, kontrollerade hennes arbetstider och försökte ofta ge henne skulden för fel hon inte var ansvarig för.
- Vi hade en dålig ledning och det utkristalliserade sig informella ledare som fick med sig andra. Jag kom in som ung, datorvan och hade lätt för att komma in i uppgifterna. Det uppfattades som ett hot av ett par personer. Jag tog upp problemen med min chef men upptäckte att hon läckte saker jag sagt i förtroende, säger Linda Mathiasson.

Ingen ställde upp

När utfrysningen började hade Linda varit anställd på den ideella organisationen i Göteborg i två års tid. Ingen kollega ställde upp för henne eller sa ifrån - hon stod helt ensam. Linda försökte härda ut genom att hålla sig för sig själv och utföra sina arbetsuppgifter så bra hon kunde. Det tog åtta år innan hon insåg att något måste göras.

- Jag började må väldigt dåligt och hade ont i magen varje morgon när jag skulle till jobbet. Till sist var det en vän som sa till mig att det var dags att söka stöd. Det var en tuff tid, nu i efterhand förstår jag inte hur jag stod ut, säger hon.

Fick hjälp av facket

Linda Mathiasson vände sig till fackförbundet HTF och fick hjälp, vilket inte är en självklarhet.
- Jag tillhör det fåtal som fått hjälp av facket. Det var fantastiskt bara att bli trodd. Hade jag inte fått hjälp vet jag inte var jag hade befunnit mig idag, säger hon.

- Jag förstår dem som blir arga och frustrerade på facket när man inte får hjälp trots att de betalat medlemsavgift år efter år. Det finns en okunskap från fackligt håll om kränkande särbehandling. Ofta vill de att den drabbade ska ta itu med problemen lokalt, men personer i klubben kan ju vara inblandade.

Den regionala ombudsmannen mötte arbetsgivaren och huvudpersonerna bakom mobbningen, som dock förnekade att några trakasserier skulle ha ägt rum.

- De slog ifrån sig och ville inte förstå vad de gjort. Det är en gammal sanning att det är den som mobbar som mår sämst. Jag tror att de hade en dålig självkänsla och genom att trycka ner någon annan kände de sig bättre, säger Linda.

När det var som allra värst valde hon att ta tjänstledigt för att studera och började också arbeta med sig själv, bland annat genom att gå i terapi. Linda blev mobbad redan i skolan och tror att det kan ha bidragit till att hon blev utsatt som vuxen. För att få utlopp för de känslor hon burit med sig under årens lopp började hon måla, skriva och spela teater. Linda berättar att hon fick tid att fundera på vad hon vill göra med sitt liv.

Tillbaka

Idag är Linda Mathiasson tillbaka på sin gamla arbetsplats. Ett val som förvånar många.
- Det kändes bättre att gå tillbaka och ge det en chans än att bara fly. Jag ville inte ta med mig den negativa känslan till nästa arbetsplats.

Det hade hänt mycket under året hon varit borta, mobbarna hade slutat och chefen hade bytts ut.
- Det är det helt ok på jobbet för min del. Men ärren finns fortfarande kvar och det händer att jag kommer in i den gamla känslan igen.

Få personer vågar gå ut offentligt och prata om sina erfarenheter av mobbning. Linda Mathiassons mod är unikt.

- Mobbning är förknippat med skuld och skam. Det finns en stor rädsla att det förstör hela arbetslivet framöver om man går ut i media och berättar. Men jag tror inte alls att det ligger mig i fatet. Många är jätterädda att mobbningen ska fortsätta på den nya arbetsplatsen och det förekommer dessvärre i enstaka fall.

Nu när hennes tillvaro har blivit dräglig kan Linda börja blicka framåt. Parallellt med jobbet på den ideella organisationen läser hon upp sina betyg med siktet inställt på att bli sjuksköterska. Den dag hon är färdigutbildad kommer hon att välja arbetsgivare med omsorg.

- Jag tänker inte gå på samma nit igen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Därför missar du friskvårdsbidraget

En tredjedel av friskvårdbidragen brinner inne varje år. Mångmiljonbelopp finns att hämta ut. Det visar statistik från företaget Epassi. Det här krävs för att du ska ta casha in förmånen.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2025, kl 06:01
Friskvårdsbidraget kan användas för att gå på agility med din franska vallhund. Det visar Epassis databas över ovanliga friskvårdsförmåner i Sverige förra året. Allt beror på din chefs inställning. Dessvärre är det en tredjedel som missar att utnyttja bidraget.

Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året. 

Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner. 

Miljontals kronor som inte hämtas ut varje år

Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade. 

Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?

Åsa Severgårdh
Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden. Foto: Epassi

En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden. 

Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?

Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.

– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv. 

Agility med hunden och zonterapi

Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning. 

Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?

– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym. 

I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia. 

Topplista - de populäraste friskvårdsaktiviteterna

  1. Gym- och gruppträning
  2. Massage
  3. Rådgivning kost och träning
  4. Fotvård
  5. Behandlingar, till exempel akupressur, osteopati och zonterapi. 

Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024. 

Det här visste du inte var friskvård

  • Gokart
  • Bodyflight
  • Bastu
  • Självförsvarskurs
  • Boule
  • Paintball
  • Kallbad
  • Agility
  • Sportfiske
  • Bowling

Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.