Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Hon vann över mobbarna

Varje år trakasseras tiotusentals svenskar så kraftigt på sin arbetsplats att de blir långtidssjukskrivna. Kränkande särbehandling är ett gigantiskt problem - i skymundan.
Linda Mathiasson är en av dem som drabbats.
Ola Rennstam Publicerad 10 februari 2011, kl 13:02

Det började med pikar och sura blickar. Med tiden kom kollegornas trakasserier att bli allt mer utstuderade. När Linda Mathiasson kom in i lunchrummet blev det tyst och planerades en rolig aktivitet efter jobbet fick hon information så sent att hon omöjligt kunde följa med. Kollegorna spred rykten, kontrollerade hennes arbetstider och försökte ofta ge henne skulden för fel hon inte var ansvarig för.
- Vi hade en dålig ledning och det utkristalliserade sig informella ledare som fick med sig andra. Jag kom in som ung, datorvan och hade lätt för att komma in i uppgifterna. Det uppfattades som ett hot av ett par personer. Jag tog upp problemen med min chef men upptäckte att hon läckte saker jag sagt i förtroende, säger Linda Mathiasson.

Ingen ställde upp

När utfrysningen började hade Linda varit anställd på den ideella organisationen i Göteborg i två års tid. Ingen kollega ställde upp för henne eller sa ifrån - hon stod helt ensam. Linda försökte härda ut genom att hålla sig för sig själv och utföra sina arbetsuppgifter så bra hon kunde. Det tog åtta år innan hon insåg att något måste göras.

- Jag började må väldigt dåligt och hade ont i magen varje morgon när jag skulle till jobbet. Till sist var det en vän som sa till mig att det var dags att söka stöd. Det var en tuff tid, nu i efterhand förstår jag inte hur jag stod ut, säger hon.

Fick hjälp av facket

Linda Mathiasson vände sig till fackförbundet HTF och fick hjälp, vilket inte är en självklarhet.
- Jag tillhör det fåtal som fått hjälp av facket. Det var fantastiskt bara att bli trodd. Hade jag inte fått hjälp vet jag inte var jag hade befunnit mig idag, säger hon.

- Jag förstår dem som blir arga och frustrerade på facket när man inte får hjälp trots att de betalat medlemsavgift år efter år. Det finns en okunskap från fackligt håll om kränkande särbehandling. Ofta vill de att den drabbade ska ta itu med problemen lokalt, men personer i klubben kan ju vara inblandade.

Den regionala ombudsmannen mötte arbetsgivaren och huvudpersonerna bakom mobbningen, som dock förnekade att några trakasserier skulle ha ägt rum.

- De slog ifrån sig och ville inte förstå vad de gjort. Det är en gammal sanning att det är den som mobbar som mår sämst. Jag tror att de hade en dålig självkänsla och genom att trycka ner någon annan kände de sig bättre, säger Linda.

När det var som allra värst valde hon att ta tjänstledigt för att studera och började också arbeta med sig själv, bland annat genom att gå i terapi. Linda blev mobbad redan i skolan och tror att det kan ha bidragit till att hon blev utsatt som vuxen. För att få utlopp för de känslor hon burit med sig under årens lopp började hon måla, skriva och spela teater. Linda berättar att hon fick tid att fundera på vad hon vill göra med sitt liv.

Tillbaka

Idag är Linda Mathiasson tillbaka på sin gamla arbetsplats. Ett val som förvånar många.
- Det kändes bättre att gå tillbaka och ge det en chans än att bara fly. Jag ville inte ta med mig den negativa känslan till nästa arbetsplats.

Det hade hänt mycket under året hon varit borta, mobbarna hade slutat och chefen hade bytts ut.
- Det är det helt ok på jobbet för min del. Men ärren finns fortfarande kvar och det händer att jag kommer in i den gamla känslan igen.

Få personer vågar gå ut offentligt och prata om sina erfarenheter av mobbning. Linda Mathiassons mod är unikt.

- Mobbning är förknippat med skuld och skam. Det finns en stor rädsla att det förstör hela arbetslivet framöver om man går ut i media och berättar. Men jag tror inte alls att det ligger mig i fatet. Många är jätterädda att mobbningen ska fortsätta på den nya arbetsplatsen och det förekommer dessvärre i enstaka fall.

Nu när hennes tillvaro har blivit dräglig kan Linda börja blicka framåt. Parallellt med jobbet på den ideella organisationen läser hon upp sina betyg med siktet inställt på att bli sjuksköterska. Den dag hon är färdigutbildad kommer hon att välja arbetsgivare med omsorg.

- Jag tänker inte gå på samma nit igen.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Vilken odlartyp är du?

Sommar, semester och tid att sticka fingrarna i jorden – allt fler finner det ro- och livgivande att odla. Medan vissa bara finner det svårt och stressande med omskötseln. Här får du koll på vilken odlartyp du själv är.
Publicerad 10 juni 2024, kl 06:03
Semestertider är odlingstider. Men vilken odlartyp är du? Vill du hänga med i de hetaste odlingstrenderna 2024? Eller ligger du helst i hängmattan och låter odlingen sköta sig själv?
Sommaren är här, och det är den perfekta tiden att kombinera semester och odling. Oavsett om du är en lat odlare som föredrar no-dig metoden eller en trendodlare som är nyfiken på de senaste trädgårdstrenderna 2024, har vi tipsen för dig. Foto: Colourbox.

Den late odlaren 

Ligger helst raklång i spenaten och gör ingenting medan ogräset frodas. När grannarna svettas och gräver frenetiskt i sina trädgårdsland lutar sig den late tillbaka i hängmattan, lyssnar på poddar, läser böcker och njuter av fågelkvitter. 

En vilsam återhämtning som kan vara mer trädgårdssmart än vad det verkar. Ogräs går faktiskt att äta. Kirskål, maskros, brännässla och svinmålla är både gott och nyttigt. 

Och om den late händelsevis skulle få feeling går det att anlägga en köksträdgård, med den miljövänliga så kallade no-dig-metoden – odla utan spade. Att slippa rensa ogräs, vattna och gräva sparar såväl ork som rygg.

Antiodlaren

Förstår inte vitsen med att slita och släpa i trädgården – grönsaker och blommor går ju att köpa! Antiodlaren ogillar att få skit under naglarna och tycker det är äckligt med insekter, kompost, urin och kobajsgödsel.

Denna odlartyp anlägger därför helst en asfalterad parkering över gräsmatta och trädgårdsland. På resterande grönområde byggs en stor pool som renas med praktiska men giftiga klortabletter. ”Jag odlar hellre mina relationer än trädgården”, är antiodlarens ledord. 

Gerillaodlaren

Kallas även busodlaren. Ser odling på områden hen inte äger som en politisk, fredlig direktaktion. Vill pigga upp kala och trista platser typ refuger, industriområden och andra outnyttjade områden genom att bombardera dem med fröer. Och ka-blom prunkar det av blommor, gröda och surrande pollinatörer som bidrar till fortplantningen. Huvudsyftet är att rädda den biologiska mångfalden.

Anarkistodlaren

Satsar på radgard, förkortning för engelskans radical gardening. Innebär kort och gott att kasta ut lite fröer och hålla tummarna.

En radgard-odlare kan ha en påse blandade fröer i fickan och hiva ut en näve lite varstans när andan faller på. Exempelvis på väg till bussen, i rabatten, på gräsmattan eller lite varstans. Radgard är helt enkelt en anarkistisk variant av direktsådd, det vill säga att så direkt på växtplatsen.

Passar den otålige som inte orkar förodla i god tid. Är inget för den som vill ha prydliga rabatter och ordning och reda.

Hipsterodlaren

Arbetar i pallkragar, balkonglådor och rabatter enligt principen ju ovanligare gröda desto coolare. En tumregel är att odla sådant som inte finns att köpa i vanliga matbutiker. Gärna asiatiskt och exotiskt. Tidigare var chili en vanlig sådd för hipsterodlaren, nu är dessa plantor alltför mainstream.

Hög svårighetsgrad är inget hinder så länge växten är snygg att titta på. I år satsar hipsterodlaren kanske på culantro (långkoriander), helig basilika, mitsuba (japansk persilja) eller citronmålla. Glasrabarber som odlas utan solljus kan också vara ett alternativ.

Den ambitiöse odlaren 

Stannar hemma hela semestern för att vattna, rensa ogräs och påta i jorden. Experimenterar med olika jordtyper, gödselblandningar och odlingsbäddar. Hen gräver gärna djupbäddar för att kunna maximera skördarna.

En given metod är täckodling, som innebär att jorden skyddas mot uttorkning och ogräs genom att täckas med gräsklipp, löv eller halm. Allt för att förbättra jordkvaliteten och bibehålla fukt.

Den ambitiöse odlaren köper dahliaknölar redan i september för att vara redo till våren. Ägnar vintern till att förodla på fönsterblecket, läsa frökataloger, bevaka kommande perenner och planera för att designa om sin trädgård.

Sparar pengar för att kunna åka till den stora trädgårdsutställningen Chelsea Flower Show i London.

Trendodlaren 

Har totalkoll på vad som kommer att spira i framtidens mylla. Kan som ett rinnande vatten rabbla de tre hetaste trenderna för sommaren 2024:

  • Jordhälsa. Allt fler blir medvetna om hur betydelsefulla organismerna i jorden är - för såväl odlingens som den biologiska mångfaldens skull.
  • Snittblomsodling. Alla vill vara sin egen blomsterbonde och odlar snittblommor och lär sig dessutom arrangera dem. (Dahlian är fortfarande superhet!)
  • Beredskapsodling. Vi har fattat vidden av att vara självförsörjande på grönsaker, men odlar inte bara för oss själva utan i mer kollektiv anda. Egoodling är ute – solidaritet och gemensamhetsodling är inne. 

    Text: Gertrud Dahlberg