Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Hon vann över mobbarna

Varje år trakasseras tiotusentals svenskar så kraftigt på sin arbetsplats att de blir långtidssjukskrivna. Kränkande särbehandling är ett gigantiskt problem - i skymundan.
Linda Mathiasson är en av dem som drabbats.
Ola Rennstam Publicerad

Det började med pikar och sura blickar. Med tiden kom kollegornas trakasserier att bli allt mer utstuderade. När Linda Mathiasson kom in i lunchrummet blev det tyst och planerades en rolig aktivitet efter jobbet fick hon information så sent att hon omöjligt kunde följa med. Kollegorna spred rykten, kontrollerade hennes arbetstider och försökte ofta ge henne skulden för fel hon inte var ansvarig för.
- Vi hade en dålig ledning och det utkristalliserade sig informella ledare som fick med sig andra. Jag kom in som ung, datorvan och hade lätt för att komma in i uppgifterna. Det uppfattades som ett hot av ett par personer. Jag tog upp problemen med min chef men upptäckte att hon läckte saker jag sagt i förtroende, säger Linda Mathiasson.

Ingen ställde upp

När utfrysningen började hade Linda varit anställd på den ideella organisationen i Göteborg i två års tid. Ingen kollega ställde upp för henne eller sa ifrån - hon stod helt ensam. Linda försökte härda ut genom att hålla sig för sig själv och utföra sina arbetsuppgifter så bra hon kunde. Det tog åtta år innan hon insåg att något måste göras.

- Jag började må väldigt dåligt och hade ont i magen varje morgon när jag skulle till jobbet. Till sist var det en vän som sa till mig att det var dags att söka stöd. Det var en tuff tid, nu i efterhand förstår jag inte hur jag stod ut, säger hon.

Fick hjälp av facket

Linda Mathiasson vände sig till fackförbundet HTF och fick hjälp, vilket inte är en självklarhet.
- Jag tillhör det fåtal som fått hjälp av facket. Det var fantastiskt bara att bli trodd. Hade jag inte fått hjälp vet jag inte var jag hade befunnit mig idag, säger hon.

- Jag förstår dem som blir arga och frustrerade på facket när man inte får hjälp trots att de betalat medlemsavgift år efter år. Det finns en okunskap från fackligt håll om kränkande särbehandling. Ofta vill de att den drabbade ska ta itu med problemen lokalt, men personer i klubben kan ju vara inblandade.

Den regionala ombudsmannen mötte arbetsgivaren och huvudpersonerna bakom mobbningen, som dock förnekade att några trakasserier skulle ha ägt rum.

- De slog ifrån sig och ville inte förstå vad de gjort. Det är en gammal sanning att det är den som mobbar som mår sämst. Jag tror att de hade en dålig självkänsla och genom att trycka ner någon annan kände de sig bättre, säger Linda.

När det var som allra värst valde hon att ta tjänstledigt för att studera och började också arbeta med sig själv, bland annat genom att gå i terapi. Linda blev mobbad redan i skolan och tror att det kan ha bidragit till att hon blev utsatt som vuxen. För att få utlopp för de känslor hon burit med sig under årens lopp började hon måla, skriva och spela teater. Linda berättar att hon fick tid att fundera på vad hon vill göra med sitt liv.

Tillbaka

Idag är Linda Mathiasson tillbaka på sin gamla arbetsplats. Ett val som förvånar många.
- Det kändes bättre att gå tillbaka och ge det en chans än att bara fly. Jag ville inte ta med mig den negativa känslan till nästa arbetsplats.

Det hade hänt mycket under året hon varit borta, mobbarna hade slutat och chefen hade bytts ut.
- Det är det helt ok på jobbet för min del. Men ärren finns fortfarande kvar och det händer att jag kommer in i den gamla känslan igen.

Få personer vågar gå ut offentligt och prata om sina erfarenheter av mobbning. Linda Mathiassons mod är unikt.

- Mobbning är förknippat med skuld och skam. Det finns en stor rädsla att det förstör hela arbetslivet framöver om man går ut i media och berättar. Men jag tror inte alls att det ligger mig i fatet. Många är jätterädda att mobbningen ska fortsätta på den nya arbetsplatsen och det förekommer dessvärre i enstaka fall.

Nu när hennes tillvaro har blivit dräglig kan Linda börja blicka framåt. Parallellt med jobbet på den ideella organisationen läser hon upp sina betyg med siktet inställt på att bli sjuksköterska. Den dag hon är färdigutbildad kommer hon att välja arbetsgivare med omsorg.

- Jag tänker inte gå på samma nit igen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket