Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Hon vann över mobbarna

Varje år trakasseras tiotusentals svenskar så kraftigt på sin arbetsplats att de blir långtidssjukskrivna. Kränkande särbehandling är ett gigantiskt problem - i skymundan.
Linda Mathiasson är en av dem som drabbats.
Ola Rennstam Publicerad

Det började med pikar och sura blickar. Med tiden kom kollegornas trakasserier att bli allt mer utstuderade. När Linda Mathiasson kom in i lunchrummet blev det tyst och planerades en rolig aktivitet efter jobbet fick hon information så sent att hon omöjligt kunde följa med. Kollegorna spred rykten, kontrollerade hennes arbetstider och försökte ofta ge henne skulden för fel hon inte var ansvarig för.
- Vi hade en dålig ledning och det utkristalliserade sig informella ledare som fick med sig andra. Jag kom in som ung, datorvan och hade lätt för att komma in i uppgifterna. Det uppfattades som ett hot av ett par personer. Jag tog upp problemen med min chef men upptäckte att hon läckte saker jag sagt i förtroende, säger Linda Mathiasson.

Ingen ställde upp

När utfrysningen började hade Linda varit anställd på den ideella organisationen i Göteborg i två års tid. Ingen kollega ställde upp för henne eller sa ifrån - hon stod helt ensam. Linda försökte härda ut genom att hålla sig för sig själv och utföra sina arbetsuppgifter så bra hon kunde. Det tog åtta år innan hon insåg att något måste göras.

- Jag började må väldigt dåligt och hade ont i magen varje morgon när jag skulle till jobbet. Till sist var det en vän som sa till mig att det var dags att söka stöd. Det var en tuff tid, nu i efterhand förstår jag inte hur jag stod ut, säger hon.

Fick hjälp av facket

Linda Mathiasson vände sig till fackförbundet HTF och fick hjälp, vilket inte är en självklarhet.
- Jag tillhör det fåtal som fått hjälp av facket. Det var fantastiskt bara att bli trodd. Hade jag inte fått hjälp vet jag inte var jag hade befunnit mig idag, säger hon.

- Jag förstår dem som blir arga och frustrerade på facket när man inte får hjälp trots att de betalat medlemsavgift år efter år. Det finns en okunskap från fackligt håll om kränkande särbehandling. Ofta vill de att den drabbade ska ta itu med problemen lokalt, men personer i klubben kan ju vara inblandade.

Den regionala ombudsmannen mötte arbetsgivaren och huvudpersonerna bakom mobbningen, som dock förnekade att några trakasserier skulle ha ägt rum.

- De slog ifrån sig och ville inte förstå vad de gjort. Det är en gammal sanning att det är den som mobbar som mår sämst. Jag tror att de hade en dålig självkänsla och genom att trycka ner någon annan kände de sig bättre, säger Linda.

När det var som allra värst valde hon att ta tjänstledigt för att studera och började också arbeta med sig själv, bland annat genom att gå i terapi. Linda blev mobbad redan i skolan och tror att det kan ha bidragit till att hon blev utsatt som vuxen. För att få utlopp för de känslor hon burit med sig under årens lopp började hon måla, skriva och spela teater. Linda berättar att hon fick tid att fundera på vad hon vill göra med sitt liv.

Tillbaka

Idag är Linda Mathiasson tillbaka på sin gamla arbetsplats. Ett val som förvånar många.
- Det kändes bättre att gå tillbaka och ge det en chans än att bara fly. Jag ville inte ta med mig den negativa känslan till nästa arbetsplats.

Det hade hänt mycket under året hon varit borta, mobbarna hade slutat och chefen hade bytts ut.
- Det är det helt ok på jobbet för min del. Men ärren finns fortfarande kvar och det händer att jag kommer in i den gamla känslan igen.

Få personer vågar gå ut offentligt och prata om sina erfarenheter av mobbning. Linda Mathiassons mod är unikt.

- Mobbning är förknippat med skuld och skam. Det finns en stor rädsla att det förstör hela arbetslivet framöver om man går ut i media och berättar. Men jag tror inte alls att det ligger mig i fatet. Många är jätterädda att mobbningen ska fortsätta på den nya arbetsplatsen och det förekommer dessvärre i enstaka fall.

Nu när hennes tillvaro har blivit dräglig kan Linda börja blicka framåt. Parallellt med jobbet på den ideella organisationen läser hon upp sina betyg med siktet inställt på att bli sjuksköterska. Den dag hon är färdigutbildad kommer hon att välja arbetsgivare med omsorg.

- Jag tänker inte gå på samma nit igen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Lista: 5 tips som hjälper dig överleva vabruari

Ungarna är sjuka stup i kvarten och du vabbar hela tiden. Vintern är tuff för många småbarnsföräldrar men det blir lättare, vi lovar. Under tiden får ni några tips på hur man kan minska vab-frustrationen.
Petra Rendik Publicerad 19 februari 2026, kl 06:04
Förälder mäter feber på sjukt barn hemma under vabruari.
Vabruari är högsäsong för infektioner bland småbarn – tvååringar toppar statistiken över flest vab-dagar enligt Försäkringskassan. Foto: Anders Wiklund/TT

Februari och mars är månaderna då flest är hemma med sjuka barn. Infektionerna kan dugga tätt, särskilt om barnen är små och går i förskolan. Allra vanligaste är det att vabba 2-åringar enligt statistik från Försäkringskassan. 

Förra året togs det ut ungefär 9 dagar med vab per tvååring. Antalet dagar per år minskade vartefter barnet blev äldre. Kanske kan det vara en liten tröst när det känns som du vabbar för hundraelfte gången.

5 tips för att klara vab-träsket

Planera vab i förväg – så undviker ni konflikter hemma

Det är lätt att ryka ihop på morgonkvisten när barnet vaknar sjukt. Båda känner att de verkligen behöver vara på jobbet, så vem ska vara hemma? Bestäm er för ett system innan kräksjukan slår till och fördela ansvaret så rättvist det går. 

Kanske ska ni köra varannan dag utan undantag, dela veckan rakt av eller vabba halva dagen var? Föräldraförsäkringen är väldigt flexibel i det avseendet. Om ni är två föräldrar kan ett tips vara att på söndagen gå igenom kommande vecka och ha en plan för hur ni gör om barnen blir sjuka.

Vem får vabba? Regler för släktingar, vänner och ersättning

Det är inte bara är mammor och pappor som kan vabba. En släkting eller vän kan också få ersättning om de avstår ifrån att jobba eller söka arbete när de är hemma med ditt barn. Men första gången någon annan än föräldrar vabbar måste personen anmäla det genom att ringa Försäkringskassan.

Vobba med sjukt barn – vad gäller och vilka rättigheter har du?

Att vobba, jobba hemma med sjukt barn, är en fantastisk möjlighet för många. Ekonomin blir mindre lidande och stressen att halka efter på jobbet minskar. Fast vobb kan också skapa stress för det är ju inte alltid lätt att vårda en liten sjukling och svara på jobbmejlen samtidigt. 

Ett tips kan vara att vobba halva dagen och vabba resten. Om barnet är tillräckligt stort kan ni komma överens om att du tar dina möten på förmiddagen och tittar på film med barnet på eftermiddagen.

Kom ihåg att vobba inte är en rättighet eller skyldighet. En chef kan alltså inte kräva att du vobbar och du måste få dennes medgivande om du vill göra det.

Dina rättigheter vid vab – vad får chefen säga?

Du har rätt enligt lag att vara hemma med sjuka barn. Din chef kan alltså inte neka dig det oavsett hur mycket ni har att göra. Det är chefens ansvar att din och dina kollegors jobbhög inte växer för att du är hemma. 

Du får inte bli missgynnad på jobbet på något sätt för att du är hemma och vårdar barn. Om chefen (eller en kollega för den delen) muttrar ”ska du vabba igen?” svarar du lugnt ”ja det ska jag". Blir det här muttret ett återkommande problem kan du kontakta facket eller DO, diskrimineringsombudsmannen.

Glöm inte att mysa

Sänk kraven på vardagen och stäng av jobbmobilen om du vabbar. Passa på att vila lite när du kan, vi vet det går inte alltid. Men vab är en riktigt schysst förmån så varför inte låta en liten feberhet hand krypa in i din samtidigt som ni kurar ihop er i soffan. Påminn dig själv om att det här inte varar för evigt.

När vabbas det som mest?

Vab varierar mycket under året. Vanligtvis har det vabbats mest under februari till mars. Under coronapandemin ökade vabbandet kraftigt och förändrade mönstret för när det vabbades som mest.

I april 2020, under pandemins början, betalades det ut fler dagar med vab än någonsin tidigare. Under både november och december 2021 betalades det ut över 1 miljon vab‑dagar varje månad. Efter coronapandemin återgick mönstret till det vanliga med toppar i februari och mars.

Källa: Försäkringskassan.