Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Håll koll på kosten!

Egentligen vet de flesta av oss vad vi bör äta. Men att veta och göra är inte alltid samma sak. Dessutom blir vi hela tiden överösta av nya rön och dieter som skapar förvirring. Det bästa är att inte krångla till det utan att försöka hitta ditt sätt att äta grönare, sundare och lagom mycket.
Publicerad

1. Hur ska jag få koll på mina matvanor?

Åsikterna är många när det kommer till mat. Vi äter i genomsnitt nästan 70 ton mat under vår livstid. Det vi äter förändras över tid, på grund av ålder, smakpreferenser och trender. Det gör mat och hälsa till ett av de mest svårforskade områdena. Och det vetenskapliga stödet för alla nya dieter är skralt, enligt professorn Måns Rosén som granskat den samlade vetenskapen på området och skrivit boken ”Sanningen om mat och hälsa” (Idus förlag).

En anledning är att det är svårt att göra koststudier av hög kvalitet. Samtidigt finns det nästan alltid någon enstaka studie, på möss eller kanske till och med på människor, som visar att en viss kost är bra, eller dålig. Men det behöver inte betyda så mycket eftersom studien kan vara för liten eller av för låg kvalitet.

Inte så konstigt att det är svårt att greppa vad som är bäst att äta? Vill du få koll på dina matvanor finns det ett enkelt sätt genom att göra ett snabbtestet Matvanekollen! och se om du följer Livsmedelsverkets kostråd. Där får du också tips om hur du kan äta grönare lagom mycket. Och få vanor som kanske är lite mer hållbara för både din hälsa och miljön.

2. Vilka hälsovinster kan jag göra om jag ändrar mina matvanor?

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, kan 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna, 90 procent av all typ 2-diabetes och 30 procent av alla cancersjukdomar förebyggas med bättre matvanor, rökstopp och tillräckligt med fysisk aktivitet. 

Att få koll på kosten och äta mer hälsosamt innebär alltså att du kan undvika sjukdomar samt att få i dig det kroppen behöver för att vara stark och pigg.

3. Hur ska jag äta hälsosamt?

Enligt svenska myndigheters kostråd bör de flesta svenskar äta mer grönsaker och frukt, mindre fett och mer fullkornsprodukter för att bli friskare. Men alla håller inte med. Det finns ju olika dieter, som LCHF, vilka exempelvis förespråkar ett högt fettintag. Vad som egentligen är en hälsosam kost debatteras flitigt i medierna och intresset har aldrig varit större för specialdieter som avviker från myndigheternas råd. Trots allt finns det en sak som de flesta experter tycks vara eniga om: Vi äter för mycket i Sverige.
(Se även faktaruta till höger!)

4. Hur vet jag när jag äter lagom?

Den gamla klyschan lagom är bäst stämmer. Både för lite och för mycket mat och näring kan leda till problem med hälsan.

Här är 3 tips för att äta lagom:

  • Försök att äta när du är hungrig, men inte varje gång du blir sugen.
  • Det är lättare att undvika småätande om du äter frukost, lunch och middag regelbundet.
  • Anpassa mängden mat efter din egen livsstil. Ta hjälp av tallriksmodellen. Ditt behov av energi beror bland annat på kroppsstorlek och hur mycket du rör på dig. Rör du dig mycket kan du till exempel äta mer av potatis eller pasta, medan du som rör dig mindre i stället kan äta mer av grönsakerna.

5. Ska jag undvika socker, gluten och laktos?

Att vi bör skära ned på socker är de flesta forskare eniga om. Men socker är inte roten till allt ont. Samma sak gäller gluten och laktos. Det finns inga tydliga hälsofördelar med att utesluta gluten eller laktos ur kosten, om du inte är gluten- eller laktosintolerant. Glutenfri mat kan ibland innehålla mer socker och fett. Studier har visat att idrottsmän som undvikit gluten varken presterade bättre eller sämre eller hade mindre inflammation i kroppen. 

6. Jag äter vitaminer och kosttillskott – spelar då maten så stor roll?

Det är oftast bättre att äta en vällagad balanserad kost än att ta en massa piller. Vitamintillskott i höga doser kan till och med vara skadligt, visar forskning från Karolinska Institutet

Att innehållet i maten är viktigt bekräftas också av de många studier som visar att den som äter en varierad kost med mycket frukt och grönsaker löper mindre risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer. 

Däremot finns det vissa grupper som kan behöva vitamintillskott, exempelvis barn under två år, kvinnor som planerar en graviditet, äldre, veganer och gluten- och laktosintoleranta. Men för de allra flesta räcker en allsidig kost för att tillgodose behovet av vitaminer och mineraler.

 

Läs mer ur serien HÄLSOBOKSLUT 2016: 

 

Text: Gertrud Dahlberg

10 råd från Livsmedelsverket

Börja med att göra en eller två förändringar under några av veckans dagar. Det viktiga är att du hittar ett sätt som fungerar för dig.

  1. Ät mycket grönsaker, frukt och bär. Välj gärna rotfrukter, vitkål, blomkål, broccoli, bönor och lök.
  2. Ät fisk och skaldjur två till tre gånger i veckan. Variera mellan feta och magra sorter.
  3. Välj fullkorn när du äter pasta, bröd, gryn och ris.
  4. Välj nyttiga oljor i matlagningen, exempelvis rapsolja och smörgåsfetter märkta med Nyckelhålet.
  5. Välj magra, osötade mejeriprodukter som är berikade med D-vitamin.
  6. Ät mindre rött kött och chark, inte mer än 500 gram i veckan. Endast en mindre del bör vara chark.
  7. Välj mat med mindre salt. Använd mindre salt när du lagar mat. Använd salt med jod.
  8. Minska mängden godis, kakor, glass och annat med mycket socker. Minska särskilt på söta drycker.
  9. Ät lagom mycket. Det vill säga, ät så många kalorier som du gör av med. Både för lite och för mycket kan leda till allvarliga hälsoproblem.
  10. Välj nyckelhålsmärkta livsmedel. Nyckelhålet är Livsmedelsverkets symbol som hjälper dig att hitta mat med mindre socker och salt, mer fullkorn och fibrer och nyttigare eller mindre fett.

Livsmedelsverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.