Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Få företag utnyttjar förebyggande sjukpenning

Det går att stoppa stress innan den leder till sjukskrivning. Men få arbetsgivare utnyttjar möjligheten till förebyggande sjukpenning.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
I försöket kombinerades sjukpenningen med olika typer av behandlingsinsatser som medicinsk yoga och träning med sjukgymnast. Colourbox

Trots att möjligheten till förebyggande sjukpenning har funnits i över 20 år är det inte alla arbetsgivare, anställda eller läkare som vet vad det är. Tanken är att personer som är i riskzonen för att hamna i långtidssjukskrivning – eller har korta men frekventa frånvarotillfällen – ska få hjälp innan det har gått för långt. Och på så sätt förkorta sjukdomstiden.

Med förebyggande sjukpenning kan medarbetaren vara borta från jobbet för medicinsk rehabilitering eller behandling utan att vara sjukskriven. Man får då förebyggande sjukpenning både för vanlig sjukvård och för till exempel sjukgymnastik, arbetsterapi, handikapphjälpmedel eller andra stödåtgärder.

– Att vara sjuk och borta från jobbet kostar för såväl arbetsgivaren som den anställde och samhället. Den största behållningen med den här lösningen är att man i ett tidigt skede fångar upp personer som börjar må dåligt och på så sätt sparar både pengar och mänskligt lidande, säger Cecilia Udin, som är nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.

För att få förebyggande sjukpenning krävs att du har en ökad sjukdomsrisk eller en sjukdom som påverkar din arbetsförmåga, eller att du på grund av en behandling behöver avstå från jobb under en viss tid.

Du måste först träffa en läkare som skriver ett utlåtande och ett medicinskt underlag. I det ska bland annat framgå vad som motiverar att du skulle må bra av förebyggande sjukpenning och hur den skulle kunna påverka din framtida arbetsförmåga positivt.

Den största behållningen är att man tidigt fångar upp personer som mår dåligt

Om den medicinska planen godkänns av Försäkringskassan betalar myndigheten genast ut pengarna.

– Det finns ingen karensdag utan sjukpenningen betalas ut från första behandlingsdagen och arbetsgivaren behöver inte betala ut någon sjuklön de första 14 dagarna, säger Cecilia Udin.

I Lunds kommun gjorde man ett projekt där man lyfte ut nio personer från sina ordinarie tjänster och med Försäkringskassans hjälp gav dem möjlighet till förebyggande sjukpenning kombinerat med ett rehabiliteringsprogram. I dag, sex månader efter projektet, är samtliga deltagare i full tjänst.

– Resultatet var som natt och dag. Från att ha varit utan energi och ständigt trötta på grund av stress strålade de när behandlingen var klar. När vi summerat projektet kunde vi konstatera att vi helt förhindrat sjukskrivning i sex av nio fall. De tre andra var deltidssjukskrivna när vi började och där kunde vi se en klar förbättring, säger Annika Berndtsson, som är företagssköterska på Lunds kommuns företagshälsovård.

I försöket i Lund kombinerades sjukpenningen med olika typer av behandlingsinsatser så som medicinsk yoga och träning med sjukgymnast. Deltagarna tyckte att de sov bättre, hade fått bättre fysik och var rörligare än tidigare.

– De nämnde också att de blivit bättre på att prioritera sig själva, att de hade lättare att släppa taget om saker som de inte hade ansvar över och överlag blev bättre på att hantera stressiga situationer, säger Annika Berndtsson.

Hon tror att alla verksamheter – oavsett om du jobbar som arbetare eller tjänsteman – skulle behöva se över möjligheten av förebyggande sjukpenning.

– Det handlar egentligen om att du får stanna upp och prioritera dig själv och din hälsa.

ANTAL FALL MED FÖREBYGGANDE SJUKPENNING

  ÅR           ANTAL

  • 2010         30 548
  • 2011         32 832
  • 2012         40 316
  • 2013         49 041
  • 2014         52 498
  • 2015         59 441
  • 2016         65 991
  • 2017         80 311

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?