Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Trots att möjligheten till förebyggande sjukpenning har funnits i över 20 år är det inte alla arbetsgivare, anställda eller läkare som vet vad det är. Tanken är att personer som är i riskzonen för att hamna i långtidssjukskrivning – eller har korta men frekventa frånvarotillfällen – ska få hjälp innan det har gått för långt. Och på så sätt förkorta sjukdomstiden.
Med förebyggande sjukpenning kan medarbetaren vara borta från jobbet för medicinsk rehabilitering eller behandling utan att vara sjukskriven. Man får då förebyggande sjukpenning både för vanlig sjukvård och för till exempel sjukgymnastik, arbetsterapi, handikapphjälpmedel eller andra stödåtgärder.
– Att vara sjuk och borta från jobbet kostar för såväl arbetsgivaren som den anställde och samhället. Den största behållningen med den här lösningen är att man i ett tidigt skede fångar upp personer som börjar må dåligt och på så sätt sparar både pengar och mänskligt lidande, säger Cecilia Udin, som är nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.
För att få förebyggande sjukpenning krävs att du har en ökad sjukdomsrisk eller en sjukdom som påverkar din arbetsförmåga, eller att du på grund av en behandling behöver avstå från jobb under en viss tid.
Du måste först träffa en läkare som skriver ett utlåtande och ett medicinskt underlag. I det ska bland annat framgå vad som motiverar att du skulle må bra av förebyggande sjukpenning och hur den skulle kunna påverka din framtida arbetsförmåga positivt.
Den största behållningen är att man tidigt fångar upp personer som mår dåligt
Om den medicinska planen godkänns av Försäkringskassan betalar myndigheten genast ut pengarna.
– Det finns ingen karensdag utan sjukpenningen betalas ut från första behandlingsdagen och arbetsgivaren behöver inte betala ut någon sjuklön de första 14 dagarna, säger Cecilia Udin.
I Lunds kommun gjorde man ett projekt där man lyfte ut nio personer från sina ordinarie tjänster och med Försäkringskassans hjälp gav dem möjlighet till förebyggande sjukpenning kombinerat med ett rehabiliteringsprogram. I dag, sex månader efter projektet, är samtliga deltagare i full tjänst.
– Resultatet var som natt och dag. Från att ha varit utan energi och ständigt trötta på grund av stress strålade de när behandlingen var klar. När vi summerat projektet kunde vi konstatera att vi helt förhindrat sjukskrivning i sex av nio fall. De tre andra var deltidssjukskrivna när vi började och där kunde vi se en klar förbättring, säger Annika Berndtsson, som är företagssköterska på Lunds kommuns företagshälsovård.
I försöket i Lund kombinerades sjukpenningen med olika typer av behandlingsinsatser så som medicinsk yoga och träning med sjukgymnast. Deltagarna tyckte att de sov bättre, hade fått bättre fysik och var rörligare än tidigare.
– De nämnde också att de blivit bättre på att prioritera sig själva, att de hade lättare att släppa taget om saker som de inte hade ansvar över och överlag blev bättre på att hantera stressiga situationer, säger Annika Berndtsson.
Hon tror att alla verksamheter – oavsett om du jobbar som arbetare eller tjänsteman – skulle behöva se över möjligheten av förebyggande sjukpenning.
– Det handlar egentligen om att du får stanna upp och prioritera dig själv och din hälsa.
ÅR ANTAL
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden