Trots att möjligheten till förebyggande sjukpenning har funnits i över 20 år är det inte alla arbetsgivare, anställda eller läkare som vet vad det är. Tanken är att personer som är i riskzonen för att hamna i långtidssjukskrivning – eller har korta men frekventa frånvarotillfällen – ska få hjälp innan det har gått för långt. Och på så sätt förkorta sjukdomstiden.
Med förebyggande sjukpenning kan medarbetaren vara borta från jobbet för medicinsk rehabilitering eller behandling utan att vara sjukskriven. Man får då förebyggande sjukpenning både för vanlig sjukvård och för till exempel sjukgymnastik, arbetsterapi, handikapphjälpmedel eller andra stödåtgärder.
– Att vara sjuk och borta från jobbet kostar för såväl arbetsgivaren som den anställde och samhället. Den största behållningen med den här lösningen är att man i ett tidigt skede fångar upp personer som börjar må dåligt och på så sätt sparar både pengar och mänskligt lidande, säger Cecilia Udin, som är nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.
För att få förebyggande sjukpenning krävs att du har en ökad sjukdomsrisk eller en sjukdom som påverkar din arbetsförmåga, eller att du på grund av en behandling behöver avstå från jobb under en viss tid.
Du måste först träffa en läkare som skriver ett utlåtande och ett medicinskt underlag. I det ska bland annat framgå vad som motiverar att du skulle må bra av förebyggande sjukpenning och hur den skulle kunna påverka din framtida arbetsförmåga positivt.
Den största behållningen är att man tidigt fångar upp personer som mår dåligt
Om den medicinska planen godkänns av Försäkringskassan betalar myndigheten genast ut pengarna.
– Det finns ingen karensdag utan sjukpenningen betalas ut från första behandlingsdagen och arbetsgivaren behöver inte betala ut någon sjuklön de första 14 dagarna, säger Cecilia Udin.
I Lunds kommun gjorde man ett projekt där man lyfte ut nio personer från sina ordinarie tjänster och med Försäkringskassans hjälp gav dem möjlighet till förebyggande sjukpenning kombinerat med ett rehabiliteringsprogram. I dag, sex månader efter projektet, är samtliga deltagare i full tjänst.
– Resultatet var som natt och dag. Från att ha varit utan energi och ständigt trötta på grund av stress strålade de när behandlingen var klar. När vi summerat projektet kunde vi konstatera att vi helt förhindrat sjukskrivning i sex av nio fall. De tre andra var deltidssjukskrivna när vi började och där kunde vi se en klar förbättring, säger Annika Berndtsson, som är företagssköterska på Lunds kommuns företagshälsovård.
I försöket i Lund kombinerades sjukpenningen med olika typer av behandlingsinsatser så som medicinsk yoga och träning med sjukgymnast. Deltagarna tyckte att de sov bättre, hade fått bättre fysik och var rörligare än tidigare.
– De nämnde också att de blivit bättre på att prioritera sig själva, att de hade lättare att släppa taget om saker som de inte hade ansvar över och överlag blev bättre på att hantera stressiga situationer, säger Annika Berndtsson.
Hon tror att alla verksamheter – oavsett om du jobbar som arbetare eller tjänsteman – skulle behöva se över möjligheten av förebyggande sjukpenning.
– Det handlar egentligen om att du får stanna upp och prioritera dig själv och din hälsa.
ANTAL FALL MED FÖREBYGGANDE SJUKPENNING
ÅR ANTAL
- 2010 30 548
- 2011 32 832
- 2012 40 316
- 2013 49 041
- 2014 52 498
- 2015 59 441
- 2016 65 991
- 2017 80 311
