Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Trots att möjligheten till förebyggande sjukpenning har funnits i över 20 år är det inte alla arbetsgivare, anställda eller läkare som vet vad det är. Tanken är att personer som är i riskzonen för att hamna i långtidssjukskrivning – eller har korta men frekventa frånvarotillfällen – ska få hjälp innan det har gått för långt. Och på så sätt förkorta sjukdomstiden.
Med förebyggande sjukpenning kan medarbetaren vara borta från jobbet för medicinsk rehabilitering eller behandling utan att vara sjukskriven. Man får då förebyggande sjukpenning både för vanlig sjukvård och för till exempel sjukgymnastik, arbetsterapi, handikapphjälpmedel eller andra stödåtgärder.
– Att vara sjuk och borta från jobbet kostar för såväl arbetsgivaren som den anställde och samhället. Den största behållningen med den här lösningen är att man i ett tidigt skede fångar upp personer som börjar må dåligt och på så sätt sparar både pengar och mänskligt lidande, säger Cecilia Udin, som är nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.
För att få förebyggande sjukpenning krävs att du har en ökad sjukdomsrisk eller en sjukdom som påverkar din arbetsförmåga, eller att du på grund av en behandling behöver avstå från jobb under en viss tid.
Du måste först träffa en läkare som skriver ett utlåtande och ett medicinskt underlag. I det ska bland annat framgå vad som motiverar att du skulle må bra av förebyggande sjukpenning och hur den skulle kunna påverka din framtida arbetsförmåga positivt.
Den största behållningen är att man tidigt fångar upp personer som mår dåligt
Om den medicinska planen godkänns av Försäkringskassan betalar myndigheten genast ut pengarna.
– Det finns ingen karensdag utan sjukpenningen betalas ut från första behandlingsdagen och arbetsgivaren behöver inte betala ut någon sjuklön de första 14 dagarna, säger Cecilia Udin.
I Lunds kommun gjorde man ett projekt där man lyfte ut nio personer från sina ordinarie tjänster och med Försäkringskassans hjälp gav dem möjlighet till förebyggande sjukpenning kombinerat med ett rehabiliteringsprogram. I dag, sex månader efter projektet, är samtliga deltagare i full tjänst.
– Resultatet var som natt och dag. Från att ha varit utan energi och ständigt trötta på grund av stress strålade de när behandlingen var klar. När vi summerat projektet kunde vi konstatera att vi helt förhindrat sjukskrivning i sex av nio fall. De tre andra var deltidssjukskrivna när vi började och där kunde vi se en klar förbättring, säger Annika Berndtsson, som är företagssköterska på Lunds kommuns företagshälsovård.
I försöket i Lund kombinerades sjukpenningen med olika typer av behandlingsinsatser så som medicinsk yoga och träning med sjukgymnast. Deltagarna tyckte att de sov bättre, hade fått bättre fysik och var rörligare än tidigare.
– De nämnde också att de blivit bättre på att prioritera sig själva, att de hade lättare att släppa taget om saker som de inte hade ansvar över och överlag blev bättre på att hantera stressiga situationer, säger Annika Berndtsson.
Hon tror att alla verksamheter – oavsett om du jobbar som arbetare eller tjänsteman – skulle behöva se över möjligheten av förebyggande sjukpenning.
– Det handlar egentligen om att du får stanna upp och prioritera dig själv och din hälsa.
ÅR ANTAL
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.