Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Coronakrisen: Nu ökar den psykiska ohälsan

Redan nu ser företagshälsovården det många siade om i våras – den psykiska ohälsan ökar i spåren av coronapandemin. Från tidigare kriser vet man att sjukskrivningarna kommer att stiga under många år framöver. Men denna gång finns viss beredskap.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna sitter i soffan med laptop i knät och tittar ut genom fönstret.
Nära var tredje anställd under 30 år är orolig över att bli uppsagd. Foto: Shutterstock

Företagshälsovården Avonova har i sitt jobbhälsoindex fått svar på coronarelaterade frågor från närmare 7 000 anställda och kan bland annat se att det finns en oro såväl för att bli smittad som att förlora jobbet till följd av coronapandemin. En fjärdedel av alla chefer är oroliga över att bli uppsagda och nästan en av tre anställda under 30 delar den oron. 

Sedan i mitten av maj har Avonova också noterat en ökad efterfråga på stödsamtal och psykologisk hjälp. Källorna till den psykiska ohälsan är många, men bland tjänstemän är ökad arbetsbelastning en stor bidragande orsak.

– Vi ser att det redan nu gjorts rationaliseringar på medelstora och stora arbetsplatser i den privata sektorn. Färre ska göra jobbet. Sedan finns naturligtvis rädsla för smitta och oro kring den egna anställningen såväl som för kanske partnerns och andra anhöriga, säger Robert Persson-Asplund, chefspsykolog på Avonova.

Redan i pandemins tidiga skede gick myndigheter, forskare och psykologer ut och varnade för att den psykiska ohälsan skulle öka kraftigt i krisens efterdyningar.

– Självklart var vi beredda på detta. Ett till två år efter finanskrisen såg vi en gradvis ökning av psykisk ohälsa som fortsatte under en lång tid och började plana ut först nu, strax före coronautbrottet, säger Robert Persson-Asplund.

Till skillnad från finanskrisen finns det denna gång en viss beredskap – Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, som snart har fem år på nacken.

OSA är direkt sprungen ur den markanta ökningen av sjukskrivningar vi såg efter förra krisen. För både arbetsgivare och arbetstagare finns verktyg för att förebygga psykisk ohälsa, det gäller bara att man fortsätter hålla i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Men på många företag hamnar man ur rutinerna nu, man kanske missar kollegor som mår psykiskt dåligt eller undviker att be om hjälp.

Coronapandemin skiljer sig dock från tidigare kriser i ett avseende – en fjärdedel av de anställda i privata sektorn, som svarat i Avonovas undersökning, uppger att de jobbar hemifrån på grund av pandemin, trots att de under normala omständigheter inte gör det. Distansarbetet är en ny källa till psykisk ohälsa bland anställda.

– Ja, tidigare sade vi ofta att arbetsplatsen var en källa till ohälsa, men många av de medarbetare vi träffar vittnar om att de längtar tillbaka till den sociala närvaron på jobbet. Arbetsplatsen har uppenbarligen många hälsobefrämjande egenskaper också, säger Robert Persson-Asplund.

6 råd från WHO mot coronaoro

  • Att känna sig stressad, orolig, rädd eller arg under kriser är normalt. Att prata med någon du litar på kan hjälpa.
  • Fortsätt ha en hälsosam livsstil med goda sömn- och matvanor om du måste hålla dig hemma. Se till att behålla den sociala kontakten via de kanaler som står till buds
  • Döva inte känslor med cigaretter, alkohol eller andra droger. Vänd dig i stället till hälso- och sjukvården eller rådgivning för hjälp och stöd.
  • Sök trovärdiga källor om risker och vidta sedan de försiktighetsåtgärder som behövs. Pålitliga källor är exempelvis WHO och Folkhälsomyndigheten.
  • Begränsa tiden du ägnar åt medier som får dig att känna obehagskänslor.
  • Använd tidigare erfarenheter och kunskaper som hjälpt dig att hantera känslor vid motgångar.

Källa: WHO

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.