Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Coronakrisen: Nu ökar den psykiska ohälsan

Redan nu ser företagshälsovården det många siade om i våras – den psykiska ohälsan ökar i spåren av coronapandemin. Från tidigare kriser vet man att sjukskrivningarna kommer att stiga under många år framöver. Men denna gång finns viss beredskap.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna sitter i soffan med laptop i knät och tittar ut genom fönstret.
Nära var tredje anställd under 30 år är orolig över att bli uppsagd. Foto: Shutterstock

Företagshälsovården Avonova har i sitt jobbhälsoindex fått svar på coronarelaterade frågor från närmare 7 000 anställda och kan bland annat se att det finns en oro såväl för att bli smittad som att förlora jobbet till följd av coronapandemin. En fjärdedel av alla chefer är oroliga över att bli uppsagda och nästan en av tre anställda under 30 delar den oron. 

Sedan i mitten av maj har Avonova också noterat en ökad efterfråga på stödsamtal och psykologisk hjälp. Källorna till den psykiska ohälsan är många, men bland tjänstemän är ökad arbetsbelastning en stor bidragande orsak.

– Vi ser att det redan nu gjorts rationaliseringar på medelstora och stora arbetsplatser i den privata sektorn. Färre ska göra jobbet. Sedan finns naturligtvis rädsla för smitta och oro kring den egna anställningen såväl som för kanske partnerns och andra anhöriga, säger Robert Persson-Asplund, chefspsykolog på Avonova.

Redan i pandemins tidiga skede gick myndigheter, forskare och psykologer ut och varnade för att den psykiska ohälsan skulle öka kraftigt i krisens efterdyningar.

– Självklart var vi beredda på detta. Ett till två år efter finanskrisen såg vi en gradvis ökning av psykisk ohälsa som fortsatte under en lång tid och började plana ut först nu, strax före coronautbrottet, säger Robert Persson-Asplund.

Till skillnad från finanskrisen finns det denna gång en viss beredskap – Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, som snart har fem år på nacken.

OSA är direkt sprungen ur den markanta ökningen av sjukskrivningar vi såg efter förra krisen. För både arbetsgivare och arbetstagare finns verktyg för att förebygga psykisk ohälsa, det gäller bara att man fortsätter hålla i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Men på många företag hamnar man ur rutinerna nu, man kanske missar kollegor som mår psykiskt dåligt eller undviker att be om hjälp.

Coronapandemin skiljer sig dock från tidigare kriser i ett avseende – en fjärdedel av de anställda i privata sektorn, som svarat i Avonovas undersökning, uppger att de jobbar hemifrån på grund av pandemin, trots att de under normala omständigheter inte gör det. Distansarbetet är en ny källa till psykisk ohälsa bland anställda.

– Ja, tidigare sade vi ofta att arbetsplatsen var en källa till ohälsa, men många av de medarbetare vi träffar vittnar om att de längtar tillbaka till den sociala närvaron på jobbet. Arbetsplatsen har uppenbarligen många hälsobefrämjande egenskaper också, säger Robert Persson-Asplund.

6 råd från WHO mot coronaoro

  • Att känna sig stressad, orolig, rädd eller arg under kriser är normalt. Att prata med någon du litar på kan hjälpa.
  • Fortsätt ha en hälsosam livsstil med goda sömn- och matvanor om du måste hålla dig hemma. Se till att behålla den sociala kontakten via de kanaler som står till buds
  • Döva inte känslor med cigaretter, alkohol eller andra droger. Vänd dig i stället till hälso- och sjukvården eller rådgivning för hjälp och stöd.
  • Sök trovärdiga källor om risker och vidta sedan de försiktighetsåtgärder som behövs. Pålitliga källor är exempelvis WHO och Folkhälsomyndigheten.
  • Begränsa tiden du ägnar åt medier som får dig att känna obehagskänslor.
  • Använd tidigare erfarenheter och kunskaper som hjälpt dig att hantera känslor vid motgångar.

Källa: WHO

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.