Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Coronakrisen: Nu ökar den psykiska ohälsan

Redan nu ser företagshälsovården det många siade om i våras – den psykiska ohälsan ökar i spåren av coronapandemin. Från tidigare kriser vet man att sjukskrivningarna kommer att stiga under många år framöver. Men denna gång finns viss beredskap.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna sitter i soffan med laptop i knät och tittar ut genom fönstret.
Nära var tredje anställd under 30 år är orolig över att bli uppsagd. Foto: Shutterstock

Företagshälsovården Avonova har i sitt jobbhälsoindex fått svar på coronarelaterade frågor från närmare 7 000 anställda och kan bland annat se att det finns en oro såväl för att bli smittad som att förlora jobbet till följd av coronapandemin. En fjärdedel av alla chefer är oroliga över att bli uppsagda och nästan en av tre anställda under 30 delar den oron. 

Sedan i mitten av maj har Avonova också noterat en ökad efterfråga på stödsamtal och psykologisk hjälp. Källorna till den psykiska ohälsan är många, men bland tjänstemän är ökad arbetsbelastning en stor bidragande orsak.

– Vi ser att det redan nu gjorts rationaliseringar på medelstora och stora arbetsplatser i den privata sektorn. Färre ska göra jobbet. Sedan finns naturligtvis rädsla för smitta och oro kring den egna anställningen såväl som för kanske partnerns och andra anhöriga, säger Robert Persson-Asplund, chefspsykolog på Avonova.

Redan i pandemins tidiga skede gick myndigheter, forskare och psykologer ut och varnade för att den psykiska ohälsan skulle öka kraftigt i krisens efterdyningar.

– Självklart var vi beredda på detta. Ett till två år efter finanskrisen såg vi en gradvis ökning av psykisk ohälsa som fortsatte under en lång tid och började plana ut först nu, strax före coronautbrottet, säger Robert Persson-Asplund.

Till skillnad från finanskrisen finns det denna gång en viss beredskap – Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, som snart har fem år på nacken.

OSA är direkt sprungen ur den markanta ökningen av sjukskrivningar vi såg efter förra krisen. För både arbetsgivare och arbetstagare finns verktyg för att förebygga psykisk ohälsa, det gäller bara att man fortsätter hålla i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Men på många företag hamnar man ur rutinerna nu, man kanske missar kollegor som mår psykiskt dåligt eller undviker att be om hjälp.

Coronapandemin skiljer sig dock från tidigare kriser i ett avseende – en fjärdedel av de anställda i privata sektorn, som svarat i Avonovas undersökning, uppger att de jobbar hemifrån på grund av pandemin, trots att de under normala omständigheter inte gör det. Distansarbetet är en ny källa till psykisk ohälsa bland anställda.

– Ja, tidigare sade vi ofta att arbetsplatsen var en källa till ohälsa, men många av de medarbetare vi träffar vittnar om att de längtar tillbaka till den sociala närvaron på jobbet. Arbetsplatsen har uppenbarligen många hälsobefrämjande egenskaper också, säger Robert Persson-Asplund.

6 råd från WHO mot coronaoro

  • Att känna sig stressad, orolig, rädd eller arg under kriser är normalt. Att prata med någon du litar på kan hjälpa.
  • Fortsätt ha en hälsosam livsstil med goda sömn- och matvanor om du måste hålla dig hemma. Se till att behålla den sociala kontakten via de kanaler som står till buds
  • Döva inte känslor med cigaretter, alkohol eller andra droger. Vänd dig i stället till hälso- och sjukvården eller rådgivning för hjälp och stöd.
  • Sök trovärdiga källor om risker och vidta sedan de försiktighetsåtgärder som behövs. Pålitliga källor är exempelvis WHO och Folkhälsomyndigheten.
  • Begränsa tiden du ägnar åt medier som får dig att känna obehagskänslor.
  • Använd tidigare erfarenheter och kunskaper som hjälpt dig att hantera känslor vid motgångar.

Källa: WHO

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?