Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Coronakrisen: Nu ökar den psykiska ohälsan

Redan nu ser företagshälsovården det många siade om i våras – den psykiska ohälsan ökar i spåren av coronapandemin. Från tidigare kriser vet man att sjukskrivningarna kommer att stiga under många år framöver. Men denna gång finns viss beredskap.
Johanna Rovira Publicerad
Kvinna sitter i soffan med laptop i knät och tittar ut genom fönstret.
Nära var tredje anställd under 30 år är orolig över att bli uppsagd. Foto: Shutterstock

Företagshälsovården Avonova har i sitt jobbhälsoindex fått svar på coronarelaterade frågor från närmare 7 000 anställda och kan bland annat se att det finns en oro såväl för att bli smittad som att förlora jobbet till följd av coronapandemin. En fjärdedel av alla chefer är oroliga över att bli uppsagda och nästan en av tre anställda under 30 delar den oron. 

Sedan i mitten av maj har Avonova också noterat en ökad efterfråga på stödsamtal och psykologisk hjälp. Källorna till den psykiska ohälsan är många, men bland tjänstemän är ökad arbetsbelastning en stor bidragande orsak.

– Vi ser att det redan nu gjorts rationaliseringar på medelstora och stora arbetsplatser i den privata sektorn. Färre ska göra jobbet. Sedan finns naturligtvis rädsla för smitta och oro kring den egna anställningen såväl som för kanske partnerns och andra anhöriga, säger Robert Persson-Asplund, chefspsykolog på Avonova.

Redan i pandemins tidiga skede gick myndigheter, forskare och psykologer ut och varnade för att den psykiska ohälsan skulle öka kraftigt i krisens efterdyningar.

– Självklart var vi beredda på detta. Ett till två år efter finanskrisen såg vi en gradvis ökning av psykisk ohälsa som fortsatte under en lång tid och började plana ut först nu, strax före coronautbrottet, säger Robert Persson-Asplund.

Till skillnad från finanskrisen finns det denna gång en viss beredskap – Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, som snart har fem år på nacken.

OSA är direkt sprungen ur den markanta ökningen av sjukskrivningar vi såg efter förra krisen. För både arbetsgivare och arbetstagare finns verktyg för att förebygga psykisk ohälsa, det gäller bara att man fortsätter hålla i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Men på många företag hamnar man ur rutinerna nu, man kanske missar kollegor som mår psykiskt dåligt eller undviker att be om hjälp.

Coronapandemin skiljer sig dock från tidigare kriser i ett avseende – en fjärdedel av de anställda i privata sektorn, som svarat i Avonovas undersökning, uppger att de jobbar hemifrån på grund av pandemin, trots att de under normala omständigheter inte gör det. Distansarbetet är en ny källa till psykisk ohälsa bland anställda.

– Ja, tidigare sade vi ofta att arbetsplatsen var en källa till ohälsa, men många av de medarbetare vi träffar vittnar om att de längtar tillbaka till den sociala närvaron på jobbet. Arbetsplatsen har uppenbarligen många hälsobefrämjande egenskaper också, säger Robert Persson-Asplund.

6 råd från WHO mot coronaoro

  • Att känna sig stressad, orolig, rädd eller arg under kriser är normalt. Att prata med någon du litar på kan hjälpa.
  • Fortsätt ha en hälsosam livsstil med goda sömn- och matvanor om du måste hålla dig hemma. Se till att behålla den sociala kontakten via de kanaler som står till buds
  • Döva inte känslor med cigaretter, alkohol eller andra droger. Vänd dig i stället till hälso- och sjukvården eller rådgivning för hjälp och stöd.
  • Sök trovärdiga källor om risker och vidta sedan de försiktighetsåtgärder som behövs. Pålitliga källor är exempelvis WHO och Folkhälsomyndigheten.
  • Begränsa tiden du ägnar åt medier som får dig att känna obehagskänslor.
  • Använd tidigare erfarenheter och kunskaper som hjälpt dig att hantera känslor vid motgångar.

Källa: WHO

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1