Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Här får anställda gratis terapi

Bauhaus erbjuder gratis psykologsamtal till alla medarbetare genom en digital psykologtjänst.
– Det som uppskattas mest är att du inte behöver kontakta chefen, säger Unionens förtroendevalda Emma Jonsson.
Elisabeth Brising Publicerad
Skylt med Bauhaus logga (till vänster), kvinna i terapisamtal på datorn (till höger).
Bauhaus erbjuder gratis psykologsamtal till alla anställda. Foto: Christine Olsson/TT, Shutterstock

Emma Jonsson jobbar som arbetsledare på reklamationsavdelningen för Bauhaus webbshop. På hennes kontor i Sickla i Stockholm sitter affischer uppe om att alla anställda kan vända sig till Mindler som erbjuder psykologer online.

På affischen finns en QR-kod som gör det enkelt att logga in och boka videosamtal med en legitimerad psykolog. Tjänsten erbjuder också digitala självhjälpsprogram med KBT-behandling mot exempelvis ångest, fobi eller depression.

Det är självklart att om de anställda mår bra ökar det närvaron på plats och förebygger sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa, säger Emma Jonsson, styrelseledamot i Unionenklubben på Bauhaus i Sickla.

Hon vet inte hur mycket Mindler utnyttjats än, men hon har fått många positiva reaktioner från kollegor.

Emma Jonsson
Emma Jonsson.

Det som uppskattas mest är att det är superlätt att ta del av tjänsten och att du inte behöver kontakta chefen först eller berätta för någon.

Samtidigt hoppas Emma Jonsson att det kommer en tid när psykisk hälsa blir lika oladdat att prata om på jobbet som fysisk hälsa.

Ju mer man pratar om det desto bättre. Psykisk ohälsa är ett problem i samhället och det är bra om man kan få hjälp på jobbet.

Vi lever i ett stressigt samhälle, säger hon, och på en arbetsmarknad där det kan vara svårt att hitta balans. Bauhaus har en relativt ung personalstyrka. Många är i tjugoårsåldern och har flyttat till Stockholm för att jobba.

I den åldern händer det mycket i livet och du kan hamna i situationer där du behöver stöd på vägen, säger Emma Jonsson, själv 35 år.

Chefer har ett stort ansvar för den psykosociala arbetsmiljön. Men det kan vara svårt för chefer att upptäcka att anställda mår dåligt och för medarbetare att våga anförtro sina privata problem för chefen.

Även om det finns företagshälsovård genom Previa ville Bauhaus ha något enklare utöver det som minskade steget för de anställda att söka psykiskt stöd.

Nu behöver chefen inte gå in i någons privatliv, utan man kan rekommendera tjänsten som ett första steg.
 

10 tips för bättre psykisk hälsa

1. Acceptera att livet går upp och ner.
2. Prata med någon om hur du mår och känner.
3. Umgås mer med personer som får dig att må bra.
4. Utveckla din självkänsla – prova något nytt. Klara en ny utmaning.
5. Sök de sammanhang där du känner dig värdefull och uppskattad.
6. Rör på dig regelbundet.
7. Skapa bra rutiner för sömn och återhämtning.
8. Ge av din tid till andra – engagera dig ideellt.
9. Ställ lagom höga krav på dig - ”good enough!”. Var snäll mot dig själv.
10. Hitta hållbara skärmvanor för jobb/studier och fritid.

Läs mer på 
Dinpsykiskahalsa.se (Folkhälsomyndigheten) 

Psykisk ohälsa

  • 41 procent av befolkningen i åldrarna 16–84 år uppger att de har lättare besvär av ängslan, oro eller ångest, enligt Folkhälsomyndigheten.
  • Psykiatriska diagnoser är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige och arbetsplatsen är viktig för att förebygga psykisk ohälsa, enligt FHM. 
  • Kvinnor söker oftare vård för psykiska besvär än män. Men män vårdas oftare för alkohol- och drogberoende.
  • Det finns samband mellan psykisk ohälsa och låg inkomst och arbetslöshet.
  • Skyddsfaktorer är till exempel god/trygg ekonomi, fungerande sociala relationer och hälsosamma levnadsvanor.  
  • 86 procent av den vuxna befolkningen skattar sitt psykiska välbefinnande som gott. Generellt sett skattar äldre generationer och män sitt mående som bättre än yngre vuxna och kvinnor.

    Källa: Folkhälsomyndigheten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket