Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Här får anställda gratis terapi

Bauhaus erbjuder gratis psykologsamtal till alla medarbetare genom en digital psykologtjänst.
– Det som uppskattas mest är att du inte behöver kontakta chefen, säger Unionens förtroendevalda Emma Jonsson.
Elisabeth Brising Publicerad
Skylt med Bauhaus logga (till vänster), kvinna i terapisamtal på datorn (till höger).
Bauhaus erbjuder gratis psykologsamtal till alla anställda. Foto: Christine Olsson/TT, Shutterstock

Emma Jonsson jobbar som arbetsledare på reklamationsavdelningen för Bauhaus webbshop. På hennes kontor i Sickla i Stockholm sitter affischer uppe om att alla anställda kan vända sig till Mindler som erbjuder psykologer online.

På affischen finns en QR-kod som gör det enkelt att logga in och boka videosamtal med en legitimerad psykolog. Tjänsten erbjuder också digitala självhjälpsprogram med KBT-behandling mot exempelvis ångest, fobi eller depression.

Det är självklart att om de anställda mår bra ökar det närvaron på plats och förebygger sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa, säger Emma Jonsson, styrelseledamot i Unionenklubben på Bauhaus i Sickla.

Hon vet inte hur mycket Mindler utnyttjats än, men hon har fått många positiva reaktioner från kollegor.

Emma Jonsson
Emma Jonsson.

Det som uppskattas mest är att det är superlätt att ta del av tjänsten och att du inte behöver kontakta chefen först eller berätta för någon.

Samtidigt hoppas Emma Jonsson att det kommer en tid när psykisk hälsa blir lika oladdat att prata om på jobbet som fysisk hälsa.

Ju mer man pratar om det desto bättre. Psykisk ohälsa är ett problem i samhället och det är bra om man kan få hjälp på jobbet.

Vi lever i ett stressigt samhälle, säger hon, och på en arbetsmarknad där det kan vara svårt att hitta balans. Bauhaus har en relativt ung personalstyrka. Många är i tjugoårsåldern och har flyttat till Stockholm för att jobba.

I den åldern händer det mycket i livet och du kan hamna i situationer där du behöver stöd på vägen, säger Emma Jonsson, själv 35 år.

Chefer har ett stort ansvar för den psykosociala arbetsmiljön. Men det kan vara svårt för chefer att upptäcka att anställda mår dåligt och för medarbetare att våga anförtro sina privata problem för chefen.

Även om det finns företagshälsovård genom Previa ville Bauhaus ha något enklare utöver det som minskade steget för de anställda att söka psykiskt stöd.

Nu behöver chefen inte gå in i någons privatliv, utan man kan rekommendera tjänsten som ett första steg.
 

10 tips för bättre psykisk hälsa

1. Acceptera att livet går upp och ner.
2. Prata med någon om hur du mår och känner.
3. Umgås mer med personer som får dig att må bra.
4. Utveckla din självkänsla – prova något nytt. Klara en ny utmaning.
5. Sök de sammanhang där du känner dig värdefull och uppskattad.
6. Rör på dig regelbundet.
7. Skapa bra rutiner för sömn och återhämtning.
8. Ge av din tid till andra – engagera dig ideellt.
9. Ställ lagom höga krav på dig - ”good enough!”. Var snäll mot dig själv.
10. Hitta hållbara skärmvanor för jobb/studier och fritid.

Läs mer på 
Dinpsykiskahalsa.se (Folkhälsomyndigheten) 

Psykisk ohälsa

  • 41 procent av befolkningen i åldrarna 16–84 år uppger att de har lättare besvär av ängslan, oro eller ångest, enligt Folkhälsomyndigheten.
  • Psykiatriska diagnoser är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige och arbetsplatsen är viktig för att förebygga psykisk ohälsa, enligt FHM. 
  • Kvinnor söker oftare vård för psykiska besvär än män. Men män vårdas oftare för alkohol- och drogberoende.
  • Det finns samband mellan psykisk ohälsa och låg inkomst och arbetslöshet.
  • Skyddsfaktorer är till exempel god/trygg ekonomi, fungerande sociala relationer och hälsosamma levnadsvanor.  
  • 86 procent av den vuxna befolkningen skattar sitt psykiska välbefinnande som gott. Generellt sett skattar äldre generationer och män sitt mående som bättre än yngre vuxna och kvinnor.

    Källa: Folkhälsomyndigheten

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Lista: 5 tips som hjälper dig överleva vabruari

Ungarna är sjuka stup i kvarten och du vabbar hela tiden. Vintern är tuff för många småbarnsföräldrar men det blir lättare, vi lovar. Under tiden får ni några tips på hur man kan minska vab-frustrationen.
Petra Rendik Publicerad 19 februari 2026, kl 06:04
Förälder mäter feber på sjukt barn hemma under vabruari.
Vabruari är högsäsong för infektioner bland småbarn – tvååringar toppar statistiken över flest vab-dagar enligt Försäkringskassan. Foto: Anders Wiklund/TT

Februari och mars är månaderna då flest är hemma med sjuka barn. Infektionerna kan dugga tätt, särskilt om barnen är små och går i förskolan. Allra vanligaste är det att vabba 2-åringar enligt statistik från Försäkringskassan. 

Förra året togs det ut ungefär 9 dagar med vab per tvååring. Antalet dagar per år minskade vartefter barnet blev äldre. Kanske kan det vara en liten tröst när det känns som du vabbar för hundraelfte gången.

5 tips för att klara vab-träsket

Planera vab i förväg – så undviker ni konflikter hemma

Det är lätt att ryka ihop på morgonkvisten när barnet vaknar sjukt. Båda känner att de verkligen behöver vara på jobbet, så vem ska vara hemma? Bestäm er för ett system innan kräksjukan slår till och fördela ansvaret så rättvist det går. 

Kanske ska ni köra varannan dag utan undantag, dela veckan rakt av eller vabba halva dagen var? Föräldraförsäkringen är väldigt flexibel i det avseendet. Om ni är två föräldrar kan ett tips vara att på söndagen gå igenom kommande vecka och ha en plan för hur ni gör om barnen blir sjuka.

Vem får vabba? Regler för släktingar, vänner och ersättning

Det är inte bara är mammor och pappor som kan vabba. En släkting eller vän kan också få ersättning om de avstår ifrån att jobba eller söka arbete när de är hemma med ditt barn. Men första gången någon annan än föräldrar vabbar måste personen anmäla det genom att ringa Försäkringskassan.

Vobba med sjukt barn – vad gäller och vilka rättigheter har du?

Att vobba, jobba hemma med sjukt barn, är en fantastisk möjlighet för många. Ekonomin blir mindre lidande och stressen att halka efter på jobbet minskar. Fast vobb kan också skapa stress för det är ju inte alltid lätt att vårda en liten sjukling och svara på jobbmejlen samtidigt. 

Ett tips kan vara att vobba halva dagen och vabba resten. Om barnet är tillräckligt stort kan ni komma överens om att du tar dina möten på förmiddagen och tittar på film med barnet på eftermiddagen.

Kom ihåg att vobba inte är en rättighet eller skyldighet. En chef kan alltså inte kräva att du vobbar och du måste få dennes medgivande om du vill göra det.

Dina rättigheter vid vab – vad får chefen säga?

Du har rätt enligt lag att vara hemma med sjuka barn. Din chef kan alltså inte neka dig det oavsett hur mycket ni har att göra. Det är chefens ansvar att din och dina kollegors jobbhög inte växer för att du är hemma. 

Du får inte bli missgynnad på jobbet på något sätt för att du är hemma och vårdar barn. Om chefen (eller en kollega för den delen) muttrar ”ska du vabba igen?” svarar du lugnt ”ja det ska jag". Blir det här muttret ett återkommande problem kan du kontakta facket eller DO, diskrimineringsombudsmannen.

Glöm inte att mysa

Sänk kraven på vardagen och stäng av jobbmobilen om du vabbar. Passa på att vila lite när du kan, vi vet det går inte alltid. Men vab är en riktigt schysst förmån så varför inte låta en liten feberhet hand krypa in i din samtidigt som ni kurar ihop er i soffan. Påminn dig själv om att det här inte varar för evigt.

När vabbas det som mest?

Vab varierar mycket under året. Vanligtvis har det vabbats mest under februari till mars. Under coronapandemin ökade vabbandet kraftigt och förändrade mönstret för när det vabbades som mest.

I april 2020, under pandemins början, betalades det ut fler dagar med vab än någonsin tidigare. Under både november och december 2021 betalades det ut över 1 miljon vab‑dagar varje månad. Efter coronapandemin återgick mönstret till det vanliga med toppar i februari och mars.

Källa: Försäkringskassan.