Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Här får anställda gratis terapi

Bauhaus erbjuder gratis psykologsamtal till alla medarbetare genom en digital psykologtjänst.
– Det som uppskattas mest är att du inte behöver kontakta chefen, säger Unionens förtroendevalda Emma Jonsson.
Elisabeth Brising Publicerad 19 maj 2022, kl 07:00
Skylt med Bauhaus logga (till vänster), kvinna i terapisamtal på datorn (till höger).
Bauhaus erbjuder gratis psykologsamtal till alla anställda. Foto: Christine Olsson/TT, Shutterstock

Emma Jonsson jobbar som arbetsledare på reklamationsavdelningen för Bauhaus webbshop. På hennes kontor i Sickla i Stockholm sitter affischer uppe om att alla anställda kan vända sig till Mindler som erbjuder psykologer online.

På affischen finns en QR-kod som gör det enkelt att logga in och boka videosamtal med en legitimerad psykolog. Tjänsten erbjuder också digitala självhjälpsprogram med KBT-behandling mot exempelvis ångest, fobi eller depression.

Det är självklart att om de anställda mår bra ökar det närvaron på plats och förebygger sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa, säger Emma Jonsson, styrelseledamot i Unionenklubben på Bauhaus i Sickla.

Hon vet inte hur mycket Mindler utnyttjats än, men hon har fått många positiva reaktioner från kollegor.

Emma Jonsson
Emma Jonsson.

Det som uppskattas mest är att det är superlätt att ta del av tjänsten och att du inte behöver kontakta chefen först eller berätta för någon.

Samtidigt hoppas Emma Jonsson att det kommer en tid när psykisk hälsa blir lika oladdat att prata om på jobbet som fysisk hälsa.

Ju mer man pratar om det desto bättre. Psykisk ohälsa är ett problem i samhället och det är bra om man kan få hjälp på jobbet.

Vi lever i ett stressigt samhälle, säger hon, och på en arbetsmarknad där det kan vara svårt att hitta balans. Bauhaus har en relativt ung personalstyrka. Många är i tjugoårsåldern och har flyttat till Stockholm för att jobba.

I den åldern händer det mycket i livet och du kan hamna i situationer där du behöver stöd på vägen, säger Emma Jonsson, själv 35 år.

Chefer har ett stort ansvar för den psykosociala arbetsmiljön. Men det kan vara svårt för chefer att upptäcka att anställda mår dåligt och för medarbetare att våga anförtro sina privata problem för chefen.

Även om det finns företagshälsovård genom Previa ville Bauhaus ha något enklare utöver det som minskade steget för de anställda att söka psykiskt stöd.

Nu behöver chefen inte gå in i någons privatliv, utan man kan rekommendera tjänsten som ett första steg.
 

10 tips för bättre psykisk hälsa

1. Acceptera att livet går upp och ner.
2. Prata med någon om hur du mår och känner.
3. Umgås mer med personer som får dig att må bra.
4. Utveckla din självkänsla – prova något nytt. Klara en ny utmaning.
5. Sök de sammanhang där du känner dig värdefull och uppskattad.
6. Rör på dig regelbundet.
7. Skapa bra rutiner för sömn och återhämtning.
8. Ge av din tid till andra – engagera dig ideellt.
9. Ställ lagom höga krav på dig - ”good enough!”. Var snäll mot dig själv.
10. Hitta hållbara skärmvanor för jobb/studier och fritid.

Läs mer på 
Dinpsykiskahalsa.se (Folkhälsomyndigheten) 

Psykisk ohälsa

  • 41 procent av befolkningen i åldrarna 16–84 år uppger att de har lättare besvär av ängslan, oro eller ångest, enligt Folkhälsomyndigheten.
  • Psykiatriska diagnoser är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar i Sverige och arbetsplatsen är viktig för att förebygga psykisk ohälsa, enligt FHM. 
  • Kvinnor söker oftare vård för psykiska besvär än män. Men män vårdas oftare för alkohol- och drogberoende.
  • Det finns samband mellan psykisk ohälsa och låg inkomst och arbetslöshet.
  • Skyddsfaktorer är till exempel god/trygg ekonomi, fungerande sociala relationer och hälsosamma levnadsvanor.  
  • 86 procent av den vuxna befolkningen skattar sitt psykiska välbefinnande som gott. Generellt sett skattar äldre generationer och män sitt mående som bättre än yngre vuxna och kvinnor.

    Källa: Folkhälsomyndigheten
Hälsa

Han kör drönar-racing i 200 knyck

Tomi Heder gick in i väggen och behövde en hobby för att totalt kunna koppla bort jobbet. Svaret blev drönar-racing.
Joachim Stokstad Publicerad 25 november 2022, kl 09:50
Tomi Heder styr en drönarfarkost.
Tomi Heder har tävlat med drönare i tre år. De självbyggda farkosterna - man behöver flera, för de kraschar och går sönder ibland - väger cirka 400 gram. Foto: Christopher Hunt

Hur fastnade du för just drönar-racing?
– För tre år sedan jobbade jag för mycket och drabbades av utmattningssyndrom. Läkaren sa att jag borde hitta en hobby för att kunna koppla bort jobbet. Totalt. Så såg jag en Youtube-film om sporten och besökte en drönarklubb – och blev helt fast. Det är ju inte bara flygandet, du bygger och programmerar själv din drönare. I dag är detta det bästa jag vet. Och har jag inga symptom kvar av utbrändheten.

Du kör så kallad ”FPV-drönare” – vad betyder det?

– First Person View. I drönaren sitter en kamera och med hjälp av digitala FPV-glasögon känns det som att du sitter i drönarens cockpit. Det går att köra även utan sådana glasögon, men det är bara äldre rävar som började innan FPV kom som klarar det.

Vad är kicken med sporten?
– Man är FULLSTÄNDIGT fokuserad – 0 till 200 kilometer i timmen på några få sekunder och extrem kort svängradie är ingen lek. Det är ingen tillfällighet att vi sitter bakom ett skyddsnät när vi kör. De drönare man inte bygger själv är väldigt automatiserade, tävlingsdrönare manövrerar du helt manuellt. Om du ska bli skicklig måste du ha bra muskelminne, reflexerna måste sitta i ryggmärgen. Det krävs minst 40 timmars övning för att bli åtminstone hyfsad som pilot. Du kraschar ofta och det hör till. Vi brukar säga att den som INTE kraschar flyger för försiktigt. Vi stänger helt enkelt av drönaren där vi vill att den ska landa.

Hur tävlar man?
– Den vanligaste tävlingsformen är med uppbyggda banor med byglar som ska passeras och flaggor som ska rundas, så många varv som möjligt på förutbestämd tid, typ 1,5 minuter. Via glasögonen spelas flygningen in, så det går inte att fuska.

Är det en dyr sport?
– Det beror på vad du jämför med. Materialet till en tävlingsdrönare på kanske 400 gram går på runt 2 000 kronor, men det blir ju rätt många reparationer …

Är det ont om kvinnor i klubbarna?
– Ja, tyvärr. Det är visserligen fortfarande en ”liten” sport, men jag tror inte ens att det finns någon tjej i landets klubbar. Min sambo delar inte min fascination – ämnet är faktiskt förbjudet hemma.

Hur ofta tränar du?
– Säg tre till fem timmar i veckan. Året runt. På vinter kör vi inomhus.

Vilka egenskaper bör man att ha för att bli bra på drönar-racing?

– Det sägs att man bör vara ung, för då har man snabbare reflexer – men det tänker jag motbevisa, haha. Men visst är det ett faktum att världsmästarpiloterna är väldigt unga. Tålamod är en god egenskap och att vara road av att meka. Du bör också gärna vara prestigelös – i den här sporten hjälper man varandra. Det är också så kul att umgås med allt från 15- till 65-åringar med samma brinnande intresse.

TOMI HEDER
GÖR: Områdeschef på Stockholmshem. Medlem i drönarklubbarna SRFK, Stockholms Radioflygarklubb och MFK Stratos i Nynäshamn.
ÅLDER: 46 år.
BOR: Haninge.
STÖRSTA DRÖNARUPPELVELSE: Första gången jag kollade på drönar-racing. Jag föll direkt, det var kärlek vid första ögonkastet.
TIPS TILL DEN SOM ÄR NYFIKEN PÅ SPORTEN: Kolla in Facebook-sidorna FPV Sverige och Swedish Drone Cup och gå på en träning eller tävling.