Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Alvedon ska säljas på apotek

Från och med 1 november stoppas försäljningen av alvedon och panodil i andra butiker än apotek, det meddelade Läkemedelsverket i dag. Äntligen, säger Carina Jansson, seniorkonsult på Unionen Farmaci och Hälsa.
Gabriella Westberg Publicerad
Nora Lorek/TT
Från och med 1 november 2015 kommer tabletter med verkningsämnet paracetamol inte längre att säljas i vanliga butiker. Nora Lorek/TT

- Jag blev jätteglad i morse när jag såg det! Nu har vi kommit en bit på väg.

Unionen Farmaci och Hälsa, fd Farmaciförbundet, har i flera år uppvaktat Socialstyrelsen och Läkemedelsverket för att få bort paracetamolbaserade läkemedel från vanliga butikshyllor.

Nu visar en studie som Läkemedelsverket gjort att antalet förgiftningsfall fördubblats mellan 2000 och 2013, med ett tydligt trendbrott efter 2009 då paracetamol började säljas även utanför apotek. Särskilt gäller det unga kvinnor som tar tabletterna i i självskadande syfte.

Från och med 1 november i år kommer paracetamol i tablettform att återigen bara kunna köpas från apotek, meddelade Läkemedelsverket i dag.

- Det finns goda skäl att begränsa tillgängligheten av paracetamoltabletter för att skydda folkhälsan, säger Rolf Gedeborg, utredare vid Läkemedelsverket, i en presskommentar

På tiden, tycker Carina Jansson, men hon hade gärna sett att det även gällde andra läkemedel.

- Det krävs kompetens för att sälja läkemedel, en kund måste kunna få kompetent rådgivning, säger hon.

Det blir fortfarande tillåtet för vanliga butiker att saluföra tabletter med acetylsalicylsyra, som Treo, liksom paracetamol i flytande form, som stolpiller eller i brustabletter.

- Flytande paracetamol är ju för barn, det krävs ganska mycket för att överdosera. Jag antar att Läkemedelsverket resonerat likadant med brustabletterna. Men lite besviken är jag, egentligen hade jag velat att de drog tillbaka alla läkemedel från försäljning i vanliga butiker.

Är det inte en fråga om tillgänglighet också? Även om ett av syftena med avregleringen var att tillgängligheten skulle bli bättre finns fortfarande orter där det inte finns något apotek i dag.

Är det inte bra att de som bor där också har möjlighet att köpa smärtstillande läkemedel?

- Vi har fått fler apotek med längre öppettider, generellt. Men visst är det så att det ändå saknas apotek på vissa orter. Fast där har Apoteket AB möjlighet att utse apoteksombud.

Apoteksombuden är också vanliga butiker?

- Ja, men kommer det en fråga från en kund där finns en direkt kontakt med Apoteket AB. Det går inte att få lika mycket information den vägen som på direkt på ett apotek, men det är en början.

Läkemedel i butik

  • Det finns ca 900 receptfria läkemedel godkända i Sverige, varav ca 600 får säljas utanför öppenvårdsapotek. 
  • Paracetamol kan i hög dos ge svåra leverskador och dödsfall.
  • Antalet samtal till Giftinformationscentralen (GIC) från hälso- och sjukvård och allmänhet avseende paracetamolförgiftning steg från 2 500 st under år 2006 till knappt 4 200 under år 2013.
  • Antalet samtal till GIC från hälso- och sjukvård, som direkt kan kopplas till enskilda patienter som vårdats på sjukhus på grund av paracetamolförgiftning, ökade från 529 under år 2006, till 1 161 under år 2013. Samma tendens sågs fortsatt under 2014.
  • Läkemedelverkets studie har förgiftningsfall identifierats med hjälp av blodprovsresultat (ca 68 000 enskilda provsvar) med förhöjda nivåer av paracetamol från 20 landsting, data från Socialstyrelsens patientregister, läkemedelsregistret och dödsorsaksregistret. 2013 registrerades 1 558 fall, vilket motsvarar en ökning på ca 40 % sedan 2009.

Läkemedelsverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.