Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Alvedon ska säljas på apotek

Från och med 1 november stoppas försäljningen av alvedon och panodil i andra butiker än apotek, det meddelade Läkemedelsverket i dag. Äntligen, säger Carina Jansson, seniorkonsult på Unionen Farmaci och Hälsa.
Gabriella Westberg Publicerad
Nora Lorek/TT
Från och med 1 november 2015 kommer tabletter med verkningsämnet paracetamol inte längre att säljas i vanliga butiker. Nora Lorek/TT

- Jag blev jätteglad i morse när jag såg det! Nu har vi kommit en bit på väg.

Unionen Farmaci och Hälsa, fd Farmaciförbundet, har i flera år uppvaktat Socialstyrelsen och Läkemedelsverket för att få bort paracetamolbaserade läkemedel från vanliga butikshyllor.

Nu visar en studie som Läkemedelsverket gjort att antalet förgiftningsfall fördubblats mellan 2000 och 2013, med ett tydligt trendbrott efter 2009 då paracetamol började säljas även utanför apotek. Särskilt gäller det unga kvinnor som tar tabletterna i i självskadande syfte.

Från och med 1 november i år kommer paracetamol i tablettform att återigen bara kunna köpas från apotek, meddelade Läkemedelsverket i dag.

- Det finns goda skäl att begränsa tillgängligheten av paracetamoltabletter för att skydda folkhälsan, säger Rolf Gedeborg, utredare vid Läkemedelsverket, i en presskommentar

På tiden, tycker Carina Jansson, men hon hade gärna sett att det även gällde andra läkemedel.

- Det krävs kompetens för att sälja läkemedel, en kund måste kunna få kompetent rådgivning, säger hon.

Det blir fortfarande tillåtet för vanliga butiker att saluföra tabletter med acetylsalicylsyra, som Treo, liksom paracetamol i flytande form, som stolpiller eller i brustabletter.

- Flytande paracetamol är ju för barn, det krävs ganska mycket för att överdosera. Jag antar att Läkemedelsverket resonerat likadant med brustabletterna. Men lite besviken är jag, egentligen hade jag velat att de drog tillbaka alla läkemedel från försäljning i vanliga butiker.

Är det inte en fråga om tillgänglighet också? Även om ett av syftena med avregleringen var att tillgängligheten skulle bli bättre finns fortfarande orter där det inte finns något apotek i dag.

Är det inte bra att de som bor där också har möjlighet att köpa smärtstillande läkemedel?

- Vi har fått fler apotek med längre öppettider, generellt. Men visst är det så att det ändå saknas apotek på vissa orter. Fast där har Apoteket AB möjlighet att utse apoteksombud.

Apoteksombuden är också vanliga butiker?

- Ja, men kommer det en fråga från en kund där finns en direkt kontakt med Apoteket AB. Det går inte att få lika mycket information den vägen som på direkt på ett apotek, men det är en början.

Läkemedel i butik

  • Det finns ca 900 receptfria läkemedel godkända i Sverige, varav ca 600 får säljas utanför öppenvårdsapotek. 
  • Paracetamol kan i hög dos ge svåra leverskador och dödsfall.
  • Antalet samtal till Giftinformationscentralen (GIC) från hälso- och sjukvård och allmänhet avseende paracetamolförgiftning steg från 2 500 st under år 2006 till knappt 4 200 under år 2013.
  • Antalet samtal till GIC från hälso- och sjukvård, som direkt kan kopplas till enskilda patienter som vårdats på sjukhus på grund av paracetamolförgiftning, ökade från 529 under år 2006, till 1 161 under år 2013. Samma tendens sågs fortsatt under 2014.
  • Läkemedelverkets studie har förgiftningsfall identifierats med hjälp av blodprovsresultat (ca 68 000 enskilda provsvar) med förhöjda nivåer av paracetamol från 20 landsting, data från Socialstyrelsens patientregister, läkemedelsregistret och dödsorsaksregistret. 2013 registrerades 1 558 fall, vilket motsvarar en ökning på ca 40 % sedan 2009.

Läkemedelsverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Här tänker jag inte på jobbet: ”Ombord stannar tiden”

Han växte upp långt från hav. Ändå har Urban Fägnell ända sedan barnsben känt en dragning till segling. I dag bor han en stor del av året på sin båt.
Joachim Stokstad Publicerad 3 juli 2026, kl 05:59
Som kapten har Urban Fägnell nytta av seglingen, både i mötet med nya människor och i chefsrollen på jobbet. Foto: David Fägnell/Urban Fägnell

Hur kommer det sig att du blev en inbiten seglare?

– Jag är uppvuxen i Gällivare, 25 mil från havet, men har alltid känt en dragning till hav och segling. År 2000 fick jag jobb i Luleå, och företaget hade en andelsbåt man kunde låna. Det gav mersmak, men det var lite jobbigt att dela, så jag köpte en egen. Där bor jag nu en stor del av året.

Varför bor du på båten?

– För att det får mig att må bra. Jag jobbar hårt och det tar sig olika uttryck, men redan efter någon dag på båten är man som en ny människa igen och redo att ta sig an nya utmaningar på land. Och jag inser varför – livet ombord, där stannar tiden!

– Det är så mysigt att sova och bo på båt. Och vi har en helt fantastisk skärgård här uppe.

Och bekvämligheten?

– Det finns sovplats för sex personer, dusch, två toa, kök med kyl, stor salong, internetuppkoppling. Ungefär som en trerumslägenhet.

Men i regn och blåst – hur kul är det då att vara på båt?

– Då stänger man in sig och slår på värmen. Det är hög mysfaktor!

Så vad är grejen med själva seglingen?

– Frihetskänslan, tystnaden, det är bara du, havet och vinden, som måste samarbeta. Segling är ett sätt att utmana sig själv. Någon har sagt att alla borde göra en segling över Atlanten, för att man blir ödmjuk – det går inte att tävla mot havet.

Utvecklar det dig som chef?

– Definitivt. Jag gillar att ta med folk ut, gärna som inte känner varandra. Det kan bli lite som tv-programmet Renées Brygga, med spännande möten. Kaptensrollen är bra träning i ledarskap. Man bygger team, precis som på jobbet, och måste vara här och nu, lyhörd, trygg. Man trimmar och utvecklar andra sidor hos sig själv och sin besättning. Som skeppare har jag ju ansvar för att seglingen blir bra för alla ombord, att alla känner delaktighet och mår bra, även om det blåser hårt.

Är det mycket arbete med båten?

– Hur mycket som helst. Men det är precis som med ett fritidshus, du avgör själv hur mycket arbete du vill lägga ner. Det tråkiga skrovputsandet brukar jag leja bort till sonen och hans kompisar. Jag fokuserar på att förbättra saker ombord.

Vad är det längsta du har seglat?

– Min längsta tur är från Frankrike till Mallorca, vilket var fantastiskt, men två veckor som kapten i Karibien slog även det med hästlängder. Så otroligt vackert, så varma människor och att få simma bland havssköldpaddor … Nästa dröm är att segla över Atlanten, det har jag bestämt, men jag tänker att det inte nödvändigtvis måste bli med egen båt.

URBAN FÄGNELL

GÖR: Karriärrådgivare för personer som vill byta jobbinriktning. Har tagit Fartygsbefäl klass 8 och får därmed ha betalande passagerare.

BOR: Hus i Luleå och på sin båt.

SEGELBÅT: Jeanneau, en 40 fots (12 meter) fransk båt.

BÄSTA BÅTMINNE: Jag kunde skriva en bok om alla mina seglingsminnen, men att segla i Karibien var makalöst.

TIPS TILL SUGEN NYBÖRJARE: Kontakta det lokala segelsällskapet och förklara läget. Då lär du få följa med någon. Båtägare är ofta entusiaster som älskar att prata om sitt stora fritidsintresse.

Hälsa

En bräda för alla

Ungdomarna har blivit vuxna, men brädan har plockats fram igen. Skejtandet har fått ett uppsving och samlar nya och gamla generationer i glädjen att åka.
Lina Björk Publicerad 30 juni 2026, kl 06:01
Uddevalla Skateboardförening har funnits sedan maj 2020. David Lindeskär är en av grundarna. Foto: Calle Wärnelöv

De syntes på trottoarer och garageuppfarter, parkeringar och vid bensinstationer. Ungarna med brädan under armen och vinden i håret. Nu har skejtarna växt upp, blivit föräldrar – och uppfostrar en helt ny generation åkare.

En av dem som varit med och startat en skejtpark i Uddevalla är försäljningschefen David Lindeskär. Efter ett uppehåll på 20 år åkte brädan fram ur förrådet igen.

– Jag gick till en aktivitetspark och testade lite för fyra år sedan. En grabb i tioårsåldern kom fram och sa att jag var duktig. Det tyckte jag var fint att han berömde en vuxen, säger han.

Sedan dess har en förening växt fram i staden och en ny hall byggts. Här samlas unga och gamla, killar och tjejer, nybörjare och veteraner.

– Det finns faktiskt inte så många ställen i samhället där man möts och har kul över generationsgränserna. Och vill man åka utomhus finns inga träningstider, medlemsavgifter eller krav, man tar bara brädan och drar, säger David Lindeskär.

Vd:n Rasmus Lehnér från Göteborg ser alltid ramper och möjliga hopp i stadsmiljön. Hans öga har tränats sedan barnsben när det inte fanns så mycket annat än guppig asfalt att öva bräda på. Men det har han å andra sidan nytta av i sitt jobb inom innovation och design.

– Mitt jobb handlar mycket om att tänka nytt – och nya idéer föds aldrig ur ett vakuum. När jag åker bräda måste jag vara i ögonblicket, ta in det runtomkring mig och våga testa saker. Det kan jag sedan använda både i mitt jobb och mitt chefskap, säger han.

Även om det är bra träning är båda lite avigt inställda till att se skejtandet som en prestationssport. I stället ska det handla om glädje och lek. Men så har också skejtkulturen en lång historia av att vara motvalls till etablissemanget.

– Det är det intressanta, att skejtboardkulturen kan vara så motsägelsefull: det får vara en konstform, en bedömningssport, mode och en nagel i ögat på samhället på samma gång, säger Rasmus Lehnér.

För den som är intresserad av att börja trots brist på erfarenhet finns det goda möjligheter, anser David Lindeskär. Det enda som behövs är en bräda, hjälm och möjligtvis lite andra skydd.

– Det är mycket adrenalin, balans, fart, koordination och bålstyrka. En annan ingrediens är att man ramlar ibland, men det kan vara bra att ramla lite som vuxen och känna att man klarar av det, säger han. ●