Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

7 tips för att undvika stressmage

Både hur du sitter när du jobbar och vad du stoppar i dig påverkar dina tarmar och mage. Här är tipsen för att undvika en stressad skrivbordsmage.
Lina Björk Publicerad
Man tar sig för magen.
Att röra på sig och undvika lök, vitlök och bönor hindrar gaser från att bildas i magen. Foto: Colourbox

En macka framför datorn till lunch och lite smågodis till mellanmål. Fortsätt med det under en längre tid och sitt stilla under långa perioder så kommer en trög mage som ett brev på posten.

Men det finns sätt att vara snäll mot sina tarmar och få igång matsmältningen.

Här är dietisten Sofia Antonssons bästa tips för att undvika stressmage:

1. Undvik att sitta i ”ostkroksställning” framför datorn. Det mest skonsamma mot tarmarna är att stå upp och jobba men om du måste sitta, stoppa en kudde bakom ryggen så att du får svank. Då rätar magpaketet ut sig.

2. Tänk på vad du äter. Gaser i magen kan bli både smärtsamt och jobbigt, men påverkas inte så mycket av hur du sitter utan mer vad du stoppar i dig. Lök, vitlök, bönor, vete, råg, avokado och svamp kan vara riktiga matbovar.

3. Välj snälla fibrer så som havre framför vete. Grönsaker, frukt, baljväxter och nötter kommer att göra dig både piggare och stärka immunförsvaret. Tugga maten ordentligt och ät långsamt så att magen hinner med.

4. Ät inte samtidigt som du jobbar. Det ökar risken för att du inte känner efter om du är riktigt mätt utan slevar i dig tills du får paltkoma.

5. Rör på dig. Vi vet inte hur länge pandemin kommer att fortsätta. Hitta en daglig rutin där du får in pauser för frukt och rörelse. Ta en kort promenad efter lunchen för att få igång matsmältningen.

6. Prioritera ditt mående. Hjärna och tarm hänger ihop. Om du någonsin har varit väldigt nervös, orolig eller rädd vet du hur det kan påverka din mage. Mår knoppen bra gör magen det också och vice versa.

7. Ta hjälp. Om du har mycket problem med magen, försök inte att parera det och gå runt och ha ont. Det finns mycket hjälp att få både vad gäller kost och rörelse.

Läs mer: Framtidens kollega varnar för stillasittande

Läs mer: Ökade skador och besvär av hemarbete

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.