Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Gör fel – och öka lönsamheten

Ofta krävs flera misslyckanden innan det blir rätt. Ändå skuldbeläggs de som gör fel på många arbetsplatser. Motsatsen är den så kallade no blame-kulturen, där misstag lyfts fram för att inte upprepas.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 20 maj 2019, kl 13:59
Applådera misstag – dem kan vi lära av. Och utan misslyckanden ingen utveckling. Illustration: Fredrik Tjernström

De senaste åren har intresset för no blame-kulturen ökat både i Sverige och internationellt. I företagskulturer som kännetecknas av no blame – ingen skuld på svenska – uppmuntras både medarbetare och chefer att vara öppna med vad som har gått snett.

– Delar vi med oss av våra misstag behöver inte andra göra om samma fel och verksamheten förbättras, säger ledarskapsutvecklaren Eduard von Busch.

Forskning visar också att i mer tillåtande kulturer känner människor större förtroende för varandra, blir mer kreativa och presterar bättre.

No blame-kulturen kommer från högriskorganisationer, där ett misstag kan leda till att människor dör eller skadas allvarligt. Flyget, kärnkraftsindustrin och sjukvården är exempel på sådana branscher. En anledning till att intresset nu även ökar inom andra sektorer kan vara att den tekniska utvecklingen gör att behovet av kreativa medarbetare ökar.

Att våga pröva och misslyckas skapar en grund för innovation

– För att anpassa oss till de snabba förändringarna behöver vi bli duktigare på att experimentera och lära av våra misslyckanden. Men människor undviker helst att berätta om sina tillkortakommanden eftersom det finns en risk att de utmålas som syndabockar, säger Jonas Dahl, organisationskonsult och doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm.

Trots att fler inser vikten av att lära av misstag svartmålas fortfarande nästan alltid en individ när något går fel på arbetsplatsen. Det kan slå hårt mot hela verksamheten.

– Resultatet blir att fel och misslyckanden döljs eller att vi skyller på varandra. Organisationen fortsätter att göra samma fel och får inte tillgång till värdefull information så att rutiner och kundbemötande kan förbättras, säger Jonas Dahl.

Eduard von Busch ser samma mönster.

– Det läggs mer kraft på att bevisa att du själv var oskyldig än på att bidra till verksamhetens resultat, säger han.

Ett sätt att praktiskt införa en kultur som lär av misstag är att regelbundet samlas och berätta om sådant som inte har fungerat. Då är det viktigt att det finns ett stöd från både chefen och kollegorna.

Minst lika angeläget är att du som chef vågar vara sårbar.

– Det visar att chefen är mänsklig och gör det lättare för medarbetare att också dela med sig av sina misslyckanden, säger Eduard von Busch.

Hur det fungerar i praktiken kan variera mycket från fall till fall.

– Vissa chefer har förmågan att se misslyckanden som en möjlighet att utvecklas och lära sig något. De använder sina erfarenheter av misslyckanden konstruktivt och fortsätter att anta större utmaningar. Andra chefer ser ett misslyckande som att de har nått sin begränsning och tar sig an mindre utmaningar i fortsättningen, säger Jonas Dahl, som har intervjuat chefer om hur de hanterar egna misslyckanden i karriären.

No blame-kulturen leder till att misslyckanden kommer upp till ytan och att hela organisationen kan lära av dem. Men kulturen är inte riskfri. Det kan till exempel bli så accepterat med misstag att organisationer glömmer att rätta till det som har blivit fel.

– En gång kan alla göra fel, två gånger är ett mönster. Då är det viktigt att ta reda på om det är kompetensen som brister eller om förutsättningarna har förändrats, säger Eduard von Busch.

Den digitala byrån Daresay utvecklar digitala lösningar som till exempel appar till olika verksamheter. För fem år sedan började byrån bygga en kultur som kännetecknas av nyfikenhet, mod och omtanke – en kultur där misslyckanden inte ses som något negativt.

– Att våga pröva, misslyckas och lära av sina misstag är grunden för innovation. Och innovationskraft krävs för att vi ska kunna hjälpa våra kunder att skapa digitala tjänster i framkant, säger Anna Lindstrand, personalansvarig för 20 medarbetare i företagets designteam.

Resultatet har blivit ökad innovationskraft, femdubblad omsättning och att företaget vuxit från 30 till 90 anställda fördelat på 22 olika nationaliteter.

En viktig del i kulturen är att under måndagsmötena dela med sig av vad som gått bra och mindre bra under veckan som gått.

– Det kan handla om en workshop, en designprint eller en personlig upplevelse där något inte gått som det var tänkt, säger Anna Lindstrand.

Hon tror också att det är viktig att hon som chef delar med sig av sina egna misslyckanden och sådant som hon tycker är skrämmande.

– Den stora vinsten är att även andra vågar vara öppna med sina styrkor och svagheter och att vi kan lära av varandra. Jag har till exempel berättat om min scenskräck. En stor del av vårt jobb är att prata inför folk. Men många tycker att det är otäckt och nu har vi en dialog kring det.

5 misslyckanden som blev världssuccéer

  • John S Pemberton ville utveckla ett botemedel mot svår huvudvärk. Ett apotek insåg att medicinen skulle smaka bättre om kolsyra blandades i vätskan och drycken Coca-Cola var född.
  • Läkemedelsbolaget Pfizer försökte hitta en behandling mot högt blodtryck. De kliniska försöken misslyckades, men medicinen kunde snart lanseras som potensmedlet Viagra.
  • Kinesiska forskare ville på 800-talet hitta ett elixir som gav evigt liv. Men blandningen exploderade och krutet var uppfunnet.
  • Alexander Fleming upptäckte penicillinet när han odlade bakterier för att undersöka olika typer av influensa.
  • Tyska studier av matsmältning ledde så småningom till upptäckten av insulinet.
Kompetensutveckling

Plugga med lön - Michael gick från jobb till skola

Michael Andersson hade inte suttit i skolbänken på över 30 år. Med hjälp av omställningsstudiestödet pluggar han affärsutveckling och är mer studiemotiverad än någonsin.
David Österberg Publicerad 12 februari 2024, kl 06:00
Tidigare Teamchefen Michael Andersson utanför en skola.
Michael Andersson, 56, pluggar affärsutveckling med omställningsstudiestödet: "Fantastiskt att få energikicken och stärka min kompetens". Foto: Helene Linsjö.

Senaste gången Michael Andersson gick på universitetet var han 24 år. Nu är han 56 och har villa, sambo och vuxna barn. I våras var han tjänstledig, först på deltid, sedan på heltid, för att plugga strategi, marknadsföring och affärsutveckling.

– Det var inte så svårt att gå från jobb till studier. Under pandemin jobbade jag mycket på distans, så det var lätt att fortsätta sitta hemma och jobba koncentrerat. Och jag är intresserad av ämnena, så jag var väldigt motiverad och fick energi av studierna.

Från tjänstledig till studier

Michael är team lead inom energikoncernen Uniper. Jobbet – som han beskriver som omväxlande och utmanande – innebär bland annat att förbereda bolagets styrelse inför beslutsärenden. Till sin hjälp har han en handfull kollegor med bred kunskap inom olika områden. Målsättningen med studierna är att ta sig vidare till en ny roll i arbetslivet – antingen hos sin nuvarande arbetsgivare eller hos en ny.

– Jag har haft min nuvarande roll i drygt fyra år, så det skulle vara jättespännande att få jobba i en annan i några år. Kanske kan jag kombinera min nuvarande roll med en halvtidstjänst inom affärsutveckling, säger han.

Stöd för kompetensutveckling

Regelbunden kompetensutveckling är ett av de säkraste sätten att behålla eller stärka sin position på arbetsmarknaden. Det verkar särskilt gälla chefer. I en undersökning från omställningsorganisationen TRR svarade hälften av cheferna att de behöver utveckla sin kompetens för att svara mot framtidens behov. Bland övriga tjänstemän svarade en fjärdedel att de behöver kompetensutveckling.

– Vår undersökning visar att chefer i privat sektor ser att en framtidssäkrad kompetens är helt avgörande för en lyckad verksamhet. Vi genomgår just nu en period med en enorm teknikutveckling och digitalisering inom många branscher, det innebär att rätt förutsättningar för kompetensutveckling kommer bli allt viktigare framöver, säger Johan Lagerhäll, vd för TRR.

Plugga ett år med 80 procent av lönen

Michael Andersson. Foto: Helene Linsjö.

I oktober förra året infördes omställningsstudiestödet. Det innebär, något förenklat, att den som har jobbat minst åtta år och är mellan 27 och 62 år kan plugga upp till ett år på heltid. Bidraget är 80 procent av din tidigare lön upp till 20 572 kronor. I en del kollektivavtal finns dessutom kompletterande bidrag. Det går också att låna pengar. Hur mycket beror bland annat på hur mycket du har tjänat (se faktaruta).

För Michael Andersson betydde det nya omställningsstudiestödet mycket.

– Det är en jätteförmån. Jag har säkert tappat 100 000 kronor i inkomst under studierna, men det är ju ingenting i jämförelse med om jag hade tappat hela min inkomst. Att få den energikicken som jag har fått och att få göra det mot ersättning är fantastiskt. Det stärker förutsättningarna för att jag ska ha intressanta utmaningar hela vägen till pension, säger han.

TRR:s råd till chefer som funderar på att plugga

Erica Sundberg är operativ chef på TRR. Hennes råd till den med studiesug är att dels fundera på vilka erfarenheter och förmågor du har, dels på vad du tidigare har drömt om.

– Börja genom att ställa dig frågan ”var har jag min starkaste motivation och drivkraft?” Fundera sedan på vad du är extra nyfiken på och intresserad av som också kan stärka din framtida ställning, i din nuvarande roll eller i en ny.

För den som vill vässa sitt ledarskap finns mycket att välja bland, enligt Erica Sundberg.

– Det finns ett stort utbud av både kortare och längre ledarskapskurser och program, många som är anpassade för att kombinera med arbete. Ta gärna vara på möjligheten att ta del av rådgivning och vägledning genom din omställningsorganisation för att kartlägga vad som skulle vässa just dig.

Vilka råd ger TRR till chefer som funderar på att plugga?

– Samma råd som till alla, oavsett befattning – ständigt lärande och utveckling blir allt viktigare för att vara relevant i arbetslivet. Vi brukar prata om att både lära för rollen och lära för livet.

– De chefer som vi stöttar som är mellan jobb och söker nytt arbete uppmuntrar vi också att kompetensutveckla sig. Vi vet att det stärker cv:t och med all sannolikhet ökar attraktiviteten hos dem som rekryterar.

Ger rätt till tjänstledighet

Studier med omställningsstudiestöd ger rätt till tjänstledighet. Men som chef kan det ibland kännas obekvämt att kräva ledighet.

– Jag möttes inte av några sura miner. Men situationen var lite speciell eftersom jag koordinerar och driver min grupp och därför är det svårt att ersätta min roll. Jag fick själv fixa min ersättare och läste på halvtid första delen av våren, säger Michael Andersson.

Omställningsstudiestödet handläggs av Centrala studiestödsnämnden, CSN. Där har köerna varit långa och många som har sökt stödet har inte fått besked förrän efter terminsstarten. I höstbudgeten fick myndigheten extra pengar för att korta handläggningstiden.

För Michael Andersson fortsätter studierna under hösten, men nu utan studiestöd och enbart på helgerna.

– Det ger ett viktigt signalvärde att vara tillbaka på jobbet om det kommer en öppning med inriktning på det jag har läst. Därför valde jag att söka kurser som inte inkräktar på jobbet men ändå stärker mina meriter.

Så söker du nya stödet

1. Kolla om du uppfyller villkoren. Du ska till exempel vara mellan 27 och 62 år, ha jobbat minst 8 av de senaste 14 åren och ha skött återbetalningen av tidigare studielån.

2. Kontakta din omställningsorganisation (organisationer som hjälper uppsagda tillbaka till sysselsättning). På så sätt kan du få ett yttrande till CSN om att utbildningen du vill gå stärker din ställning på arbetsmarknaden.

3. Skicka ansökan till CSN. Det finns två ansökningsomgångar per år. En öppnar den 1 april och den andra den 1 oktober. Du kan söka innan du vet om du blir antagen till en utbildning.

Så mycket pengar kan du få

  • Det maximala bidragsbeloppet är 20 572 kronor i månaden.
  • För anställda som omfattas av avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK är ersättningen högre.
  • Du kan, om du vill, komplettera med ett lån. Hur mycket du får låna beror på hur mycket du har tjänat:

Inkomst - maximalt lånebelopp

25 000 kr – 2 908 kr

30 000 kr – 4 484 kr

35 000 kr – 7 392 kr

40 000 kr – 10 300 kr

45 000 kr – 12 556 kr

50 000 kr – 12 556 kr