Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Fransk lag mot jobbmejl inget för facket
Det är viktigt att värna de anställdas fritid, men i Sverige regleras tillgänglighetsfrågan bäst lokalt på arbetsplatsen, anser Unionens samhällspolitiske chef, Henrik Ehrenberg.
I Frankrike har anställda sedan årsskiftet stöd i lagen att slippa jobbmejl på fritiden, eftersom lagstiftarna anser att ständig tillgänglighet leder till stress och utbrändhet. Men en liknande lag är ingenting för tjänstemän i Sverige att hoppas på, menar Henrik Ehrenberg.
– Jag har förståelse för att frågan kommer upp i såväl Frankrike som andra länder, men i Sverige reglerar vi sådana frågor mellan fack och arbetsgivare, i första hand lokalt på arbetsplatsen.
Fast hittills har många arbetsplatser struntat i frågan. Unionens undersökning visar att bara en av tre tjänstemän har en policy om tillgänglighet på sina arbetsplatser och hälften har aldrig någonsin diskuterat frågan med sina arbetsgivare.
– Undersökningen visar att det finns ett fortsatt stort utrymme att ta tag i frågan, säger Henrik Ehrenberg.
– Man kan också ana i vår undersökning att det inte alltid är arbetsgivaren som hör av sig efter arbetstid. Det är minst lika vanligt att kollegor eller kunder hör av sig och det kommer man inte åt genom lagstiftning. Det är en kulturfråga och kultur skapar man inte genom pappersarbete och beslut utan genom kontinuerliga samtal.
Henrik Ehrenberg menar att många anställda dessutom gillar friheten och flexibiliteten i att förlägga sin arbetstid efter eget huvud och inte har något emot att kolla sin mejl efter 18 om de nu gått tidigare från jobbet för att till exempel hämta barn eller träna.
– Lagstiftning, som dessutom bara kan rikta sig mot arbetsgivaren, blir alldeles för fyrkantigt och tar bort den flexibilitet många faktiskt uppskattar, säger Henrik Ehrenberg.
– Men arbetsgivaren har ett stort ansvar för att värna anställdas fritid. Förväntar man sig flexibilitet är det inte för mycket begärt att arbetsgivaren också ser till att till exempel rigga system så att det är enkelt att fördröja mejlleveranser. Och att man tar tiden som krävs för att få till en fungerande kultur.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så funkar arbetstidsförkortning
Kortare arbetstid stod högt på Unionenmedlemmarnas önskelista inför årets avtalsrörelse. Hur arbetstiden krymps kan variera mellan företag och till och med inom samma företag. Kollega har kollat hur det funkar i praktiken.
Parterna har kommit överens om arbetstidsförkortning på flera områden där det hitintills har saknats. Där det redan förekommer plussas ytterligare ungefär en dag på den befintliga timbanken.
På många företag fungerar förkortningen som en arbetstidsbank eller ett arbetstidskonto, där det sätts in x antal timmar som tjänstemännen sedan kan plocka ut, till exempel för att gå tidigare från jobbet eller för extra semesterdagar. På vissa håll kan anställda välja fritt mellan tid, reda pengar och extra pensionsavsättningar.
Kontot för arbetstidsförkortningen är separerad från andra konton som exempelvis flextid.
Kollega har ringt runt olika klubbar på företag som har arbetstidsförkortning för att kolla hur det fungerar i praktiken.
Gunnar Palmberg, Unionenordförande på Skanska Stockholmsklubben:
– Vi har 40 timmars arbetstidsförkortning om året. Timmarna tjänas först in under ett intjänandeår, därefter kan man plocka ut ledig tid i dialog med arbetsgivaren, precis som med all annan ledighet. Har man timmar kvar vid semesterårets slut, vid månadskiftet mars-april, får man i stället pengar. De kvarvarande timmarna kan inte omvandlas till extra pension.
Martin Nyman, klubbordförande på Holmen Iggesund:
– Hos oss på Iggesund har vi 63 timmars arbetstidsförkortning om året och tillämpar ett lokalt avtal som vi kallar ATK treval. Vi kan välja mellan ledig tid, mer pension eller pengar, beroende på vilken fas i livet man befinner sig. Man kan också välja att splittra potten och ta exempelvis en tredjedel i tid, en tredjedel i pengar och en tredjedel i pension, eller hur man nu vill dela upp det.
Ann-Christin Andersson, avgående sammankallande för Unionenklubben på Samhall:
– På Samhall har vi 58 timmar och 20 minuters arbetstidsförkortning per år på en heltidstjänst. Vi har först ett intjänandeår då vi tjänar in tiden och den går varken att växla mot pengar eller extra pension. Först när man slutar får man ut eventuell resterande tid i pengar.
– Jag tar ofta ut enstaka timmar, men det går också att ta ledigt hela dagar. Säger man till i förväg brukar det aldrig vara något problem att få ledigt, men många hos oss har mycket att göra och har svårt att plocka ut tid så kontona bara växer och växer.
Christer Persson, klubbordförande på Akzo Nobel, Malmö:
– Vi har 84 timmar per år i arbetstidsförkortning, och får ta ut timmarna när vi vill om möjlighet finns, till exempel för att gå hem tidigare från jobbet. Är det några timmar kvar på kontot vid årets slut så får man ut ett engångsbelopp, kontot nollställs varje nytt år.
Roger Jansson, klubbordförande Sandvik Coromant, Gimo:
– Vi har för närvarande 32 timmar om året som vi tjänar in i förväg – det blir en dag per jobbat kvartal. Vi kan välja mellan att ta ut timmarna i ledig tid, pengar eller som extra pensionsavsättning. Själv har jag valt tid och jag har aldrig några timmar kvar när kontot nollställs. Men skulle det bli timmar över får man ut det i pengar.
Simon Salomonsson, ordförande i Vattenfall sektion12, försäljning och service, Umeå.
– Lejonparten av oss anställda på Vattenfall har 63 timmar arbetstidsförkortning, men det finns lokala avvikelser. Du får timmar så fort du börjar, men om du till exempel anställs ett halvår in på året så får du bara halva antalet timmar och så vidare.
– Timmarna kan inte växlas mot pengar eller pension, men använder man inte upp dem, omvandlas de automatiskt till pension vid årets slut. Är du över 65 år eller under 25 år så får du i stället ut resterande timmar i lön.
Övriga avtal som har kortare arbetstid:
Gröna arbetsgivare
I avtalet för virkesmätning finns arbetstidsförkortning på drygt 65,2 timmar per år.
Sveriges Textil- och modeföretag samt Teknikarbetsgivarna.
Varje vecka avsätts 82 minuter till en tidbank. Den som jobbar tvåskift får 202 minuter per vecka.
Industriarbetsgivarna: I avtalen för gruvor, svetsmekanisk industri, stål, metall och byggnadsämne finns arbetstidsförkortning på fyra dagar per år.
