Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Framtidens arbetsplats

Hur kommer din arbetsplats att se ut i framtiden? Redan i dag pågår en uppluckring av den fasta arbetsplatsen med införandet av aktivitetsbaserade kontor, flexibel arbetstid och stora möjligheter att jobba hemifrån.
Johanna Rovira, Anita Täpp Publicerad
www.hamsterwheeldesk.com
Sittandet är det nya röka, säger forskarna. Kanske är ekorrrhjulet framtidens melodi? (Se video via länken i rutan till höger.) www.hamsterwheeldesk.com

Den senaste trenden i kontorslösningar stavas aktivitetsbaserat. Det innebär bland annat att antalet arbetsplatser ofta är färre än antalet anställda, då man förutsätts jobba hemifrån någon eller några dagar i veckan, och att de som är på plats inte sitter vid samma skrivbord dag efter dag, men i stället väljer sitt- eller ståplats utifrån dagens uppdrag. De aktivitetsbaserade kontoren sägs öka samarbetet och kreativiteten.

Men framtidsforskaren Magnus Lindkvist är ganska säker på att de aktivitetsbaserade kontoren och andra öppna landskaps tid snart är förbi och de egna rummen kommer tillbaka. Han tror att framtidens melodi är att fokusera.

- Det här med en aktivitetsbaserad arbetsplats har blivit som ett litet lämmeltåg där ingen riktigt vet varför man gör det, man bara gör så.

- Man har gjort många tester med olika modeller för hur man ska jobba. För tio år sedan var det kreativitet som stod i fokus, man kanske skulle sitta på kuddar i ett rum och komma på idéer. Sedan blev det aktivitetsbaserade arbetsplatser och nu ska alla göra det.

Var ifrån man utför sitt jobb är inget forskaren Roland Paulsen funderar så mycket på. Tvärtom tycker han att vi hänger kvar i en förlegad syn på tid och arbete i grund och botten för att det är enkelt att mäta.

- Det är enklare att anställa en person för en viss tid och plats än att sätta sig in i vad arbetet egentligen går ut på. Tid och plats är simpla och primitiva styrmedel som lever kvar trots att det inte finns någon rationell grund för det. I en utopisk värld ska man kunna arbeta varifrån man vill, säger han.

Varifrån vi än väljer att utföra vårt jobb har vi nått en punkt som Magnus Lindkvist kallar peak distrahering, i vilket ett aktivitetsbaserat lärande, öppna landskap, sociala medier och all teknologi i vår omgivning ingår. Och det kommer att bli en stor utmaning för framtiden, tror han.

- Vi är så distraherade i dag av alla plingande e-mejl, ringande mobiler och möten på språng förbi någons skrivbord. Allt sådant är på max nu och då är det svårt att fokusera.

Han har besökt företag i Sverige och utomlands där man börjat utforma kontoren för att optimera de anställdas möjlighet att fokusera, vilket han ser som den avgörande skillnaden mellan vilka som lyckas och vilka som inte gör det.

Bodil Mellblom, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv, tror att vi kommer att se alla möjliga olika typer av arbetsmiljöer och arbetssätt framöver – huvudsaken är att de är anpassade för verksamheten, menar hon.

- I dag blir det lätt att man följer olika trender, men det behövs mycket bättre medvetenhet och konsekvensanalys för att se vad som passar vilken organisation.

Jobba i ekorrhjulet?

Kommer vi att sitta ned vid våra skrivbord i framtiden, eller kommer vi att jobba på löpande bandet, stillsamt promenerande i ett ekorrhjul med datorn på handleden och skärmen i glasögonen?

Se video på ekorrhjulet här.

Så långt kanske det inte behöver gå, men det finns några olika scenarier som arbetsmarknaden redan i dag bör ta höjd för.

"I dag är vårt stillasittande samma folkhälsoproblem som rökningen var förut. Därför kommer arbetsgivarna framöver att se till att vi jobbar mer stående och flytta kaffemaskinen längre bort så att vi rör oss mer", säger framtidsforskaren Magnus Lindkvist.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.