Hoppa till huvudinnehåll
Socialförsäkring

Fler söker bostadsbidrag - svårt att betala hyran

Högre arbetslöshet till följd av coronapandemin har gjort att fler unga vuxna ansöker om bostadsbidrag för att ha råd att betala hyran. Det visar en rapport från Försäkringskassan om hur uttaget av olika socialförsäkringar sett ut under pandemin.
Lina Björk Publicerad 23 juni 2021, kl 14:21
Fredrik Sandberg / TT
Fler unga vuxna sökte bostadsbidrag under 2020 jämfört med tidigare år. Fredrik Sandberg / TT

Coronapandemin har berört hela befolkningen – men på olika sätt. Många har blivit av med sina jobb, varit sjuka eller fått ansöka om smittbärarpenning då barn och vuxna i hushållet fått symptom.

Försäkringskassan har i en ny rapport tittat på hur socialförsäkringen har fungerat under pandemin, vilka ersättningar som gjort att anställda kunnat vara hemma med sjuka barn eller själva kunnat undvika smittspridning.

Svårt för många att betala hyran

En annan del av socialförsäkringen är bostadsbidraget där ansökningarna har minskat flera år i rad, men där det skedde ett trendbrott under 2020.

Bostadsbidraget betalas ut till barnfamiljer och unga vuxna (upp till 29 år) som har det svårt med ekonomin i hushållet. Både den högre arbetslösheten och minskade inkomster har lett till att bostadsbidragen ökade till de unga vuxna under 2020. I den här gruppen är det också färre som är med i fackförbund och a-kassa, vilket lämnar dem åt statens trygghetsförsäkringar.

Läs mer: Pandemin slår hårt mot ungas jobb

Bland barnfamiljer med bostadsbidrag har Försäkringskassan noterat en minskning i antalet ansökningar sedan flera år tillbaka. Men förra året avstannade den trenden, även det till följd av att familjers ekonomi har påverkats av coronapandemin. 

Så har vi använt socialförsäkringarna under pandemin:

Få i riskgrupp ansökte om ersättning

Försäkringskassan uppskattade att cirka 200 000 personer i riskgrupp skulle ansöka om ersättning för att de inte kunde gå till jobbet, men ett år senare kan man konstatera att endast 2 200 personer ansökte och 500 beviljades pengar. Anledningen tror kassan är att arbetsgivare varit bra på att smittsäkra arbetsplatsen.

Fler stannade hemma från jobbet

Rådet att stanna hemma vid milda förkylningssymptom var det många som lyssnade på. Vabbandet ökade med 90 procent i mars förra året liksom antalet sjukfall som kom upp i nästan samma höga siffra. I december 2020 fick 9 000 personer smittbärarpenning jämfört med 15 personer året innan.

Läs mer: Rekordmånga ansökte om smittbärarpenning

Karensavdraget användes flitigt

För att minska smittspridningen införde regeringen nya regler för att få ersättning för karensdagen. Under perioden april till december använde en fjärdedel av befolkningen i arbetsför ålder den nya ersättningen.

Läs mer: Slopat karensavdrag förlängs

Mer jämlikt vabbande

Antalet dagar föräldrar har vabbat ökade explosionsartat förra året till följd av att skolor och förskolor hade strängare regler för när barnen fick komma tillbaka till verksamheten efter förkylningar. Även om kvinnor fortfarande tar ut majoriteten av vabdagar, så ökade mäns uttag rejält under pandemin.

Läs mer: Vab och vobb ökade förra året

Föräldrar utökade inte sommarsemestern

Många passar på att utöka sommarsemestern med att ta ut föräldrapenning några veckor. Men under pandemin minskade uttaget under sommarmånaderna. En möjlig orsak är att många tjänstemän jobbat hemma och kunnat få ihop livspusslet ändå.

Läs mer: Föräldraledighet och föräldrapenning – så funkar det

Socialförsäkring

Socialförsäkringen omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den administreras av Försäkringskassan som betalar ut ersättningar och bidrag till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning samt av Pensionsmyndigheten som administrerar de delar som betalas ut till pensionärer. 

Varje år betalas ungefär 200 miljarder kronor ut i ersättningar genom bland annat vab, a-kassa, föräldraledighet och sjukpenning. 

Socialförsäkring

Vabruari är en myt - nu härjar smittorna i mars

Glöm vabruari – nu är mars den månad när flest är hemma med sjuka barn. Ända sedan pandemin har uttaget av vab-dagar varit lägre i februari än i mars. Anledningen är oklar.
David Österberg Publicerad 11 mars 2024, kl 06:00
Till vänster en flicka med termometer i munnen, till höger en snorig pojke som vårdas av sin pappa.
Vabruari är en myt. Nu är det mars som är den värsta månaden för smittor och VAB, enligt Bliwa. Foto: Colourbox/Christine Olsson/TT.

Februari brukar kallas vabruari. Anledningen är att det är den månad då uttaget av antalet vab-dagar traditionellt varit som störst. Men de senaste fyra åren har vabruari inte levt upp till sitt namn. År 2020, 2021 och 2023 var uttaget störst i mars. År 2022 var januari den värsta vab-månaden, med mars på en andraplats. Det visar en sammanställning som försäkringsbolaget Bliwa gjort.

Hur det blir i år återstår att se. Februari har i alla fall varit ovanligt lugn, enligt företagshälsan Falck som för statistik över 151 000 anställda på 440 företag. 

– Det börjar bli dags att döpa om det klassiska vabruari. Efter pandemin ser vi nya trender i sjukskrivningsmönster, där februari inte längre är den månad på året där sjukdom och vab härjar som mest, säger Maria Steneskog Nyman, chef för Falcks sjukanmälanstjänst, i ett pressmeddelande.

Handtvätt bra mot vinterkräksjuka

Vad förskjutningen av vabbandet beror på är oklart, men kan hänga ihop med andra beteendemönster efter pandemin. Vanligtvis brukar exempelvis vinterkräksjukan vara som värst i februari. Men i år har ökningen inte varit lika snabb och kraftfull som tidigare år, även om ett par av pandemiåren var ännu lugnare.

– Att vi ligger fortsatt lägre än år innan covid kan handla om ett lite annat beteendemönster som exempelvis handtvätt och att stanna hemma när man inte mår bra, säger Maria Steneskog Nyman.

8 miljoner vab-dagar per år

  • Förra året betalade Försäkringskassan ut åtta miljoner vab-dagar. Det är 600 000 dagar färre än året innan.
  • Kvinnor vabbar mer än män. År 2023 tog män ut 38,6 procent av alla utbetalade vab-dagar.
  • Det vabbas mest med tvååringar. I snitt togs det ut 10 dagar med vab per tvååring förra året. Antalet vab-dagar minskar med barnets ökande ålder. 
Socialförsäkring

Drabbande vabbande - så slipper du hål i plånboken

Att vårda barn gräver hål i plånboken och sänker pensionen. Och inte alltid på ett rättvist sätt. Men det går att vabba mer jämlikt.
Publicerad 17 januari 2024, kl 13:04
till vänster en febertermometer till höger vab-app
Att vara hemma med febriga barn påverkar både lön och pension. Foto: TT/Christine Ohlsson/Claudio Bresciani

Det här innebär vab

Förkortningen står för ”vård av barn” – det vill säga att du avstår från att jobba eller går miste om a-kassa för att ta hand om ett barn när det är sjukt eller behöver gå till läkare.

Försäkringskassan betalar tillfällig föräldrapenning när du vabbar. Ersättning ges i 120 dagar per år, tills barnet fyllt 12.

Arbetsgivaren har ingen rätt att kräva läkarintyg och betalar heller ingen lön för dessa dagar.
 

Farfar får vabba

Andra vuxna får också vabba för ditt barn.

Det behöver inte ens vara en släkting. Ersättning betalas ut enligt den personens SGI, sjukpenninggrundande inkomst.
 

Koll på dagarna

På Försäkringskassans webbplats finns Föräldrakalendern, som gör att man kan få koll på hur mycket du eller den andra föräldern har vabbat.
 

Så påverkas lön och pension

Ersättningen är knappt 80 procent av inkomsten. Har du 50 000 i månaden ryker 1 158 kronor av bruttolönen och 393 kronor i förlorad pension per dag. Med 25 000: 272 respektive 181 kronor. Över 33 000 kronor i lön påverkas inte ersättningen, så den med högst lön förlorar mest på att vara hemma. 60 procent av alla vabbdagar utbetalas till kvinnor.
 

Vabba rättvist

Om du är gift eller har en registrerad partner går det att kompensera den som tar ut mest vab. Den med högst inkomst kan föra över premiepensionsrätter till partnern. Den får då 94 procent av premiepensionsavsättningen. Ett annat sätt är att den som tjänar mest amorterar mer på eventuella bolån.

Text: Gertrud Dahlberg

Källa: Försäkringskassan, Länsförsäkringar

Socialförsäkring

Får min chef neka mig föräldraledighet?

Kan din chef eller arbetsgivare neka dig att vara föräldraledig? Svaret är i stort sett nej, men det finns vissa regler du bör förhålla dig.
Oscar Broström Publicerad 4 maj 2022, kl 06:56
Pappa bär barn på sina axlar utomhus.
Kan chefen neka föräldraledighet? I stort sett inte, men det finns saker att hålla koll på. Foto: Izabelle Nordfjell/TT

Rätten att vara ledig med ditt barn är lagstadgad. Alla har rätt att vara föräldralediga, oavsett anställningsform och hur länge du arbetat på din arbetsplats. Hur länge du kan vara föräldraledig och hur föräldrapenningen fungerar kan du läsa om nedan.

Som arbetstagare är du nästintill inte förpliktigad till någonting när det kommer till att vara föräldraledig. Lagen står för det mesta på din sida, gentemot arbetsgivaren, om det skulle uppstå frågetecken eller konflikt.

 Arbetsgivaren kan i princip inte neka föräldraledighet, säger Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen.

Det enda du som förälder – eller blivande förälder – behöver göra är egentligen att meddela din arbetsgivare i någorlunda god tid att du ämnar vara ledig.

Samråd med chefen

Enligt lagen ska din ansökan och din planering av föräldraledighet ske i samråd med din arbetsgivare. Det innebär i praktiken att ni ska ha en dialog om när den ska börja och ungefär när den lär sluta.

Arbetsgivaren har dock väldigt lite att säga till om. Enligt lagen får inte en flytt av föräldraledigheten innebära något besvär för dig som anställd.

– Om det inte blir någon olägenhet för arbetstagaren kan man flytta föräldraledigheten, men om du har ett barn att ta hand om innebär det ju ofta en olägenhet om föräldraledigheten skulle flyttas. Så det är ett väldigt litet utrymme för arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid.

Två månader innan

I föräldraledighetslagen står det att du ska ansöka om föräldraledighet senast två månader innan du tänker påbörja den, och om så inte kan ske ska du be om ledighet så snart som möjligt (enligt lagen). Det sistnämnda betyder i praktiken att arbetsgivaren inte kan neka dig föräldraledighet om du och din partner av något skäl som inte kunde förutses behöver byta vem som är hemma med barnet. Ett annat skäl till att man inte anmält föräldraledigheten innan kan vara att barnet föds för tidigt.

Mammaledighet

Mammaledighet är en särskild form av föräldraledighet, som gäller sju veckor innan och sju veckor efter förlossningen. I paragrafen om mammaledighet framgår att vid ledighet för att amma barnet behöver en arbetstagare inte i förväg anmäla föräldraledigheten.

Om ni är oense

Om din arbetsgivare nekar dig föräldraledighet står rätten, i de flesta fall, på din sida. De allra flesta vill såklart undvika konflikt, men om ni inte kan komma överens är ett första steg att kontakta ditt fackförbund för stöd och rådgivning. 

Din arbetsgivare kan bryta mot lagen om den försöker neka dig föräldraledighet, vilket kan innebära den blir skadeståndsskyldig. Som arbetstagare krävs det dock att du medvetet och med illvilja anmält föräldraledigheten för sent, för att störa arbetsgivarens verksamhet, för att du ska anses bryta mot anställningsavtalet och i förlängningen riskera din anställning.