Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fler känner sig diskriminerade på jobbet

Coronapandemin gjorde att Unionens jurister fick in ovanligt många ärenden under 2020. Medlemmar som känner sig diskriminerade av arbetsgivare stod för den tydligaste ökningen.
Lina Björk Publicerad
Under 2020 fick Unionens jurister in 39 miljoner kronor för förbundets medlemmar. Illustration: Bo Lundberg

Det var ett turbulent år på Sveriges arbetsmarknad förra året. När coronapandemin drog över landet skapades på kort tid nya regler för att rädda jobb och undvika konkurser. Unionen stämde 104 arbetsgivare för felaktiga uppsägningar, avsked, uteblivna löner och turordningsbrott.

Men trots ett speciellt år, satte coronaviruset endast ett litet avtryck i Arbetsdomstolen och tingsrätterna. Orsaken var troligen att avtal om korttidsarbete så snabbt var på plats.

– Det var lyckosamt att ett regelverk fanns och snabbt kunde anpassas till de nya förutsättningarna. Utan lagen om korttidsarbete hade vi förmodligen haft fler tvister, men också fler ärenden kopplade till arbetsbristuppsägningar, men det fick vi inte nu, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen.

– Däremot har vi haft hårt tryck på vår telefonjour, där många av frågorna har handlat om korttidsarbete och om förhandlingar om neddragningar på företag som har gått dåligt.

Utan lagen om korttidsarbete hade vi  haft fler tvister

Det allra vanligaste ärendet är fortfarande medlemmar som inte fått ut sin lön. Tvister som juristerna tycker har ökat jämfört med tidigare år är anställda som känner sig diskriminerade av sin arbetsgivare. Det var dock ingen speciell diskrimineringsgrund som stack ut, utan ärenden från alla de olika grunderna förekom.

Även ärenden om ersättning från arbetslöshetsförsäkringen har blivit fler.

Fyra medlemmar stämdes 2020

Utöver stämningar agerar Unionen också ombud om en medlem blir stämd av sin arbetsgivare. 2020 hamnade fyra medlemmar i domstolen, anklagade för bland annat röjande av företagshemligheter.

– En annan sak som sticker ut, liksom 2019, är antalet företagsrekonstruktioner. Om ett företag har skulder som inte kan betalas, men på sikt har möjlighet att lösa problemet kan man begära företagskonstruktion. Det finns fortfarande ett antal frågor där det inte är helt klart vad som gäller kring vilka fordringar som kan omfattas av skuldnedskrivningar, och i vilken ordning de anställda ska få betalt, säger Malin Wulkan.

Sedan Unionen bildades 2008 har antalet stämningar mot arbetsgivare ökat för varje år. Men de senaste åren har trenden vänt. Färre stämningar har lämnats in till både Arbetsdomstolen och tingsrätterna, trots att antalet ärenden som förbundet fått in har ökat. Men det betyder inte att antalet förhandlingar med arbetsgivare har minskat. De flesta ärenden blir lösta innan de hamnar i domstol.

Sammanlagt fick Unionens medlemmar 39 miljoner kronor i ersättning efter att ha fått hjälp av förbundets jurister förra året. I det räknas också försäkringsrättsärendena in, alltså exempelvis överklagade beslut om arbetsskador, livränta, och a-kassa.

Läs mer: Få arbetsgivare döms för diskriminering

 

Facket hjälper vid konkurser

  • Om du inte har fått ut lön kan du som anställd begära din arbetsgivare i konkurs. Unionen kan hjälpa till med ansökan och vara ombud vid konkursförhandlingen. Då finns möjlighet att få ersättning från den statliga lönegarantin.
  • Förra året hjälpte Unionen medlemmar att ansöka om konkurs av 72 arbetsgivare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.