Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fler känner sig diskriminerade på jobbet

Coronapandemin gjorde att Unionens jurister fick in ovanligt många ärenden under 2020. Medlemmar som känner sig diskriminerade av arbetsgivare stod för den tydligaste ökningen.
Lina Björk Publicerad
Under 2020 fick Unionens jurister in 39 miljoner kronor för förbundets medlemmar. Illustration: Bo Lundberg

Det var ett turbulent år på Sveriges arbetsmarknad förra året. När coronapandemin drog över landet skapades på kort tid nya regler för att rädda jobb och undvika konkurser. Unionen stämde 104 arbetsgivare för felaktiga uppsägningar, avsked, uteblivna löner och turordningsbrott.

Men trots ett speciellt år, satte coronaviruset endast ett litet avtryck i Arbetsdomstolen och tingsrätterna. Orsaken var troligen att avtal om korttidsarbete så snabbt var på plats.

– Det var lyckosamt att ett regelverk fanns och snabbt kunde anpassas till de nya förutsättningarna. Utan lagen om korttidsarbete hade vi förmodligen haft fler tvister, men också fler ärenden kopplade till arbetsbristuppsägningar, men det fick vi inte nu, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen.

– Däremot har vi haft hårt tryck på vår telefonjour, där många av frågorna har handlat om korttidsarbete och om förhandlingar om neddragningar på företag som har gått dåligt.

Utan lagen om korttidsarbete hade vi  haft fler tvister

Det allra vanligaste ärendet är fortfarande medlemmar som inte fått ut sin lön. Tvister som juristerna tycker har ökat jämfört med tidigare år är anställda som känner sig diskriminerade av sin arbetsgivare. Det var dock ingen speciell diskrimineringsgrund som stack ut, utan ärenden från alla de olika grunderna förekom.

Även ärenden om ersättning från arbetslöshetsförsäkringen har blivit fler.

Fyra medlemmar stämdes 2020

Utöver stämningar agerar Unionen också ombud om en medlem blir stämd av sin arbetsgivare. 2020 hamnade fyra medlemmar i domstolen, anklagade för bland annat röjande av företagshemligheter.

– En annan sak som sticker ut, liksom 2019, är antalet företagsrekonstruktioner. Om ett företag har skulder som inte kan betalas, men på sikt har möjlighet att lösa problemet kan man begära företagskonstruktion. Det finns fortfarande ett antal frågor där det inte är helt klart vad som gäller kring vilka fordringar som kan omfattas av skuldnedskrivningar, och i vilken ordning de anställda ska få betalt, säger Malin Wulkan.

Sedan Unionen bildades 2008 har antalet stämningar mot arbetsgivare ökat för varje år. Men de senaste åren har trenden vänt. Färre stämningar har lämnats in till både Arbetsdomstolen och tingsrätterna, trots att antalet ärenden som förbundet fått in har ökat. Men det betyder inte att antalet förhandlingar med arbetsgivare har minskat. De flesta ärenden blir lösta innan de hamnar i domstol.

Sammanlagt fick Unionens medlemmar 39 miljoner kronor i ersättning efter att ha fått hjälp av förbundets jurister förra året. I det räknas också försäkringsrättsärendena in, alltså exempelvis överklagade beslut om arbetsskador, livränta, och a-kassa.

Läs mer: Få arbetsgivare döms för diskriminering

 

Facket hjälper vid konkurser

  • Om du inte har fått ut lön kan du som anställd begära din arbetsgivare i konkurs. Unionen kan hjälpa till med ansökan och vara ombud vid konkursförhandlingen. Då finns möjlighet att få ersättning från den statliga lönegarantin.
  • Förra året hjälpte Unionen medlemmar att ansöka om konkurs av 72 arbetsgivare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.