Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

VD som brinner sökes till tankesmedja

TCO:s nya tankesmedja kommer att lanseras under året. Hur den kommer att se ut är ännu inte helt klart, men det finns ett uppdrag, en styrelse och – inom kort – en VD.
Gabriella Westberg Publicerad
Siluetter på ansikten som tänker på TCO.
TCO:s nya tankesmedja har ännu inget namn och ingen grafisk profil. Det blir några av uppgifterna den nya VD:n får ge sig i kast med när hen tillträder sin tjänst. Bild: Montage

Hallå där, styrelseordförande Sören Holm, vem är det ni söker?

– Den absolut viktigaste egenskapen hos den vi söker är att ha en stark egen drivkraft. Ska det här bli något krävs någon som brinner och driver, för att ge kraft och fart.

– Sedan kommer vi förhoppningsvis att jobba brett med forskningsanknytning och i ett senare skede hitta förutsättningar till extern finansiering. Så det vore bra om det blir någon som har erfarenhet eller koppling till akademin. Vi ser gärna en gedigen akademisk utbildning.

– Och så ska man ju vara chef för personalen, så ett visst mått av ledarskap behövs.

Hur går ni till väga i rekryteringen?

– Vi har tagit hjälp av ett rekryteringsbolag. Därutöver har vi uppmanat ägarkretsen* att bidra med så många namn och tips de kan komma på, för att få ett brett urval. Rekryteringsbolaget kommer att hålla några intervjuer också i nästa vecka, men vi räknar med att ha ett par välkvalificerade kandidater mot slutet av nästa vecka.

Hur ser den nya VD:ns uppdrag ut?

– Ägarna har varit tydliga med att fastställa uppdraget. Det finns dokumenterat i ett avtal, där ägarna också förbinder sig om finansering. Det är ramen. Sedan är mycket öppet för VD och styrelsen, tanken är att det ska finnas en ganska stor frihet i att forma verksamheten.

Hur skiljer sig tankesmedjans uppdrag från TCO:s?

– En skillnad är att tankesmedjan kommer att ha ett långsiktigt perspektiv, vi har talat om en tioårshorisont, medan TCO behöver vara mer leveransinriktat. Tankesmedjan ska också ha en större frihet att kunna gå ut och hävda saker.

Hur då?

– Som exempel har det länge förts en diskussion om europeisk finansskatt. Om Finansförbundet, som är en del av TCO, skulle hysa en väldigt stark åsikt kring det, kan inte TCO gå emot och driva en annan linje. Men det kan tankesmedjan. Den ska ha en friare ställning gentemot medlemsförbunden (ägarna).

Med en tioårshorisont, vilka är de största frågorna för smedjan att kasta sig över?

– Partsmodellen, fackligt arbete och parternas inflytande och morgondagens arbetsliv är de tre givna uppgifterna.

– Sedan finns mycket som hör ihop med det; vad händer med tjänstemannamodellen i ett digitaliserat samhälle, och i ett än mer internationaliserat samhälle? De två trenderna lever vi redan i, men då gäller det att lyfta blicken och se: vad innebär detta i nästa steg?

– Våra unga läser inte tidningar. Vad innebär det för framtida samhällsliv, arbetsliv och vad innebär det för påverkansmodellerna? Påverkanskartan ritas om. De politiska partiernas roll förändras, arbetsmarknadens parters roll förändras. Tankesmedjor och lobbyorganisationer växer. Även det blir en viktig uppgift, att göra ett slags metaanalys av påverkans-arenorna. Hur kan vi påverka och agera där?

– Sedan har vi nya anställningformer. Andelen frilansar och olika former av F-skattare blir allt vanligare. Även bland Unionens medlemmar. Vad innebär det för partsmodellen?

Kommer tankesmedjan att jobba internationellt?

– Det kan bli så att vi ser ett behov av det. Genom analyser kan man se att just den eller den frågan inte går att påverka i ett nationellt perspektiv, då kan man gå internationellt. Men det är inget självändamål att jobba mot till exempel EU.

Vad har ni för tidsplan?

– Vi hopas få klart beslut om VD under hösten, så att hen kan tillträda före årsskiftet. Sedan ska processen dras igång. Fler ska rekryteras, jag tror att det kommer att röra sig om en personalstyrka på fem till sex personer. Parallellt med det ska ytterligare ett par styrelseledamöter rekryteras. I dagsläget har vi representanter från ägarförbunden, men vi vill komplettera med externa kompetenser också. Någonstans under våren tror jag att smedjan kan vara i skarpt läge.

Vad innebär ordförandeposten för dig?

– Det är ett arvoderat uppdrag för min del, motsvarande kanske en knapp dag i veckan i snitt. Och det är en dörolig satsning!

*Ägarkretsen bakom TCO:s tankesmedja är samtliga TCO-förbund. 

Tankesmedjans styrelse:

Nuvarande styrelse för TCO:s tankesmedja:

  • Sören Holm (tidigare kanslichef, Lärarförbundet) ordförande
  • Anna Jormin (verksamhetsstrateg Unionen)
  • Britta Lejon (ordförande ST)
  • Elisabeth Wahl (Journalistförbundet, servicebolaget)
  • Torbjörn Bredin (kanslichef TCO)
  • Jan Gerlofstig (senior advisor Finansförbundet)

Finansiering: Ägarkretsen har förbundit sig att finansiera verksamheten med 12 miljoner kronor årligen i sju år - "men tanken är långsiktigare än så", säger Sören Holm. Därutöver kan det tillkomma extern finansiering vid olika projekt. 

Inspiration: Vid Unionens förra kongress, 2011, inkom ett par motioner om en tankesmedja. Där drogs paralleller till Svenskt Näringsliv och hur de jobbar med sina olika påverkansorgan. Det förslaget växte till en TCO-förbundens gemensamma tankesmedja. Läs mer om det här: Unionen storfinansiär av TCO:s nya tankesmedja. 

Internationellt: University of Pennsylvania listar över 6 500 tankesmedjor i världen. Brookings Institute (USA) och Chatham House (Storbritannien) rankas som de två viktigaste med svenska SIPRI på sjätte plats.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.