Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

VD som brinner sökes till tankesmedja

TCO:s nya tankesmedja kommer att lanseras under året. Hur den kommer att se ut är ännu inte helt klart, men det finns ett uppdrag, en styrelse och – inom kort – en VD.
Gabriella Westberg Publicerad
Siluetter på ansikten som tänker på TCO.
TCO:s nya tankesmedja har ännu inget namn och ingen grafisk profil. Det blir några av uppgifterna den nya VD:n får ge sig i kast med när hen tillträder sin tjänst. Bild: Montage

Hallå där, styrelseordförande Sören Holm, vem är det ni söker?

– Den absolut viktigaste egenskapen hos den vi söker är att ha en stark egen drivkraft. Ska det här bli något krävs någon som brinner och driver, för att ge kraft och fart.

– Sedan kommer vi förhoppningsvis att jobba brett med forskningsanknytning och i ett senare skede hitta förutsättningar till extern finansiering. Så det vore bra om det blir någon som har erfarenhet eller koppling till akademin. Vi ser gärna en gedigen akademisk utbildning.

– Och så ska man ju vara chef för personalen, så ett visst mått av ledarskap behövs.

Hur går ni till väga i rekryteringen?

– Vi har tagit hjälp av ett rekryteringsbolag. Därutöver har vi uppmanat ägarkretsen* att bidra med så många namn och tips de kan komma på, för att få ett brett urval. Rekryteringsbolaget kommer att hålla några intervjuer också i nästa vecka, men vi räknar med att ha ett par välkvalificerade kandidater mot slutet av nästa vecka.

Hur ser den nya VD:ns uppdrag ut?

– Ägarna har varit tydliga med att fastställa uppdraget. Det finns dokumenterat i ett avtal, där ägarna också förbinder sig om finansering. Det är ramen. Sedan är mycket öppet för VD och styrelsen, tanken är att det ska finnas en ganska stor frihet i att forma verksamheten.

Hur skiljer sig tankesmedjans uppdrag från TCO:s?

– En skillnad är att tankesmedjan kommer att ha ett långsiktigt perspektiv, vi har talat om en tioårshorisont, medan TCO behöver vara mer leveransinriktat. Tankesmedjan ska också ha en större frihet att kunna gå ut och hävda saker.

Hur då?

– Som exempel har det länge förts en diskussion om europeisk finansskatt. Om Finansförbundet, som är en del av TCO, skulle hysa en väldigt stark åsikt kring det, kan inte TCO gå emot och driva en annan linje. Men det kan tankesmedjan. Den ska ha en friare ställning gentemot medlemsförbunden (ägarna).

Med en tioårshorisont, vilka är de största frågorna för smedjan att kasta sig över?

– Partsmodellen, fackligt arbete och parternas inflytande och morgondagens arbetsliv är de tre givna uppgifterna.

– Sedan finns mycket som hör ihop med det; vad händer med tjänstemannamodellen i ett digitaliserat samhälle, och i ett än mer internationaliserat samhälle? De två trenderna lever vi redan i, men då gäller det att lyfta blicken och se: vad innebär detta i nästa steg?

– Våra unga läser inte tidningar. Vad innebär det för framtida samhällsliv, arbetsliv och vad innebär det för påverkansmodellerna? Påverkanskartan ritas om. De politiska partiernas roll förändras, arbetsmarknadens parters roll förändras. Tankesmedjor och lobbyorganisationer växer. Även det blir en viktig uppgift, att göra ett slags metaanalys av påverkans-arenorna. Hur kan vi påverka och agera där?

– Sedan har vi nya anställningformer. Andelen frilansar och olika former av F-skattare blir allt vanligare. Även bland Unionens medlemmar. Vad innebär det för partsmodellen?

Kommer tankesmedjan att jobba internationellt?

– Det kan bli så att vi ser ett behov av det. Genom analyser kan man se att just den eller den frågan inte går att påverka i ett nationellt perspektiv, då kan man gå internationellt. Men det är inget självändamål att jobba mot till exempel EU.

Vad har ni för tidsplan?

– Vi hopas få klart beslut om VD under hösten, så att hen kan tillträda före årsskiftet. Sedan ska processen dras igång. Fler ska rekryteras, jag tror att det kommer att röra sig om en personalstyrka på fem till sex personer. Parallellt med det ska ytterligare ett par styrelseledamöter rekryteras. I dagsläget har vi representanter från ägarförbunden, men vi vill komplettera med externa kompetenser också. Någonstans under våren tror jag att smedjan kan vara i skarpt läge.

Vad innebär ordförandeposten för dig?

– Det är ett arvoderat uppdrag för min del, motsvarande kanske en knapp dag i veckan i snitt. Och det är en dörolig satsning!

*Ägarkretsen bakom TCO:s tankesmedja är samtliga TCO-förbund. 

Tankesmedjans styrelse:

Nuvarande styrelse för TCO:s tankesmedja:

  • Sören Holm (tidigare kanslichef, Lärarförbundet) ordförande
  • Anna Jormin (verksamhetsstrateg Unionen)
  • Britta Lejon (ordförande ST)
  • Elisabeth Wahl (Journalistförbundet, servicebolaget)
  • Torbjörn Bredin (kanslichef TCO)
  • Jan Gerlofstig (senior advisor Finansförbundet)

Finansiering: Ägarkretsen har förbundit sig att finansiera verksamheten med 12 miljoner kronor årligen i sju år - "men tanken är långsiktigare än så", säger Sören Holm. Därutöver kan det tillkomma extern finansiering vid olika projekt. 

Inspiration: Vid Unionens förra kongress, 2011, inkom ett par motioner om en tankesmedja. Där drogs paralleller till Svenskt Näringsliv och hur de jobbar med sina olika påverkansorgan. Det förslaget växte till en TCO-förbundens gemensamma tankesmedja. Läs mer om det här: Unionen storfinansiär av TCO:s nya tankesmedja. 

Internationellt: University of Pennsylvania listar över 6 500 tankesmedjor i världen. Brookings Institute (USA) och Chatham House (Storbritannien) rankas som de två viktigaste med svenska SIPRI på sjätte plats.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Fackliga Caroline Nordström: Mer snabbfotat med riksklubb

När statliga Almi omorganiserades startade Unionens medlemmar en gemensam riksklubb – för att kunna jobba effektivare med det fackliga. ”Jag gillar att förhandla”, säger Caroline Nordström, klubbordförande på Almi i Linköping.
Elisabeth Brising Publicerad 5 februari 2026, kl 09:15
Caroline Nordström sitter i en fönsterkarm
Caroline Nordström är ordförande i Unionens fackklubb på Almi i Linköping. Hon tycker att det fackliga arbetet blivit mycket mer effektivt sedan de startade riksklubb. Foto John Sandlund

Caroline Nordström är affärsutvecklare på Almi i Östergötland. På kontoret i Linköping hade de haft en stark fackklubb sedan början av 1990-talet. Men 2025 hände något.

– Vi gick från att vara 20 anställda i vårt gamla bolag till 100. Då tänkte vi att det kanske var dags att bilda en ny riksklubb. Även om vi jobbar i olika län kan vi förhandla om organisatoriska frågor ihop, säger Caroline Nordström, initiativtagare och ordförande i Unionens nya riksklubb på Almi.

Jag skriker nog lite högre än de andra

Hon har jobbat här i tre år, men det fackliga engagemanget har funnits längre. Tio år inom Unionen och i ett annat fack innan dess.

Caroline Nordström. Foto: John Sandlund

– Jag har en fot inom arbetsrätt och halkade tidigt in på fackliga frågor. Jag är orädd, vågar säga vad jag tycker och tänker och tar inget som personlig kritik. Jag skriker nog lite högre än de andra och gillar att förhandla. Oavsett om det går som man tänkt eller inte ger det alltid en nya erfarenheter, säger hon.

Olika kontor - samma fackliga gemenskap

Tanken med en riksklubb är att få till ett smidigare sätt att kommunicera, fatta beslut och ha en dialog med arbetsgivaren för anställda på samma företag, men på orter i olika län.

– Det är en ren effektivisering för snabbare kommunikationsvägar, säger Caroline Nordström.

Det var efter ett klubbstyrelsebeslut som hon tog kontakt med de andra kontorens fackklubbar och arbetstagarrepresentanter förra året.

– Vi frågade om de var intresserade. Vi i Linköping såg en vinning, men man måste ju ha en ödmjukhet för att alla kanske inte vill. Men alla var väldigt eniga om att det här var ett bra alternativ.

Östra Mellansverige samlade ihop sig 

På ett medlemsmöte i somras beslöt de att bilda riksklubben Östra Mellansverige. Caroline Nordström tog kontakt med Unionens regionkontor och fick hjälp med det praktiska. Vissa kontor hade inte haft fackklubb innan, bara arbetsmiljöombud, och nu skulle de bli del av något nytt.

– Utmaningen när man går från en inarbetad klubb där alla känner alla och man blir större är: Hur ska vi kommunicera och göra alla medlemmar delaktiga? Så att inte information bara hamnar hos oss i styrelsen och stannar där, säger Caroline Nordström.

Har ni redan kunnat sett några positiva effekter än av riksklubben?

– Ja, det blir lättare att jobba fackligt när man inte behöver vänta in alla lokala beslut. Förhandlingarna blir väldigt positiva när man kan sitta med en representant för varje kontor. Och om det är lokala frågor kan man förhandla det där och vid behov bolla med styrelsen.

Hur är dialogen med Almis chefer?

– Det är ganska lätt att driva fackligt arbete här, det är en stående punkt på personalmöten och vi har avstämning med vår vd varje månad. Jag kan ringa och bolla en fråga. ”Högt i tak” må vara en klyscha, men det är väldigt lättarbetat och då blir det roligt och mycket gjort.

Vilka frågor har ni förhandlat?

– Omorganisationen. Anställda och chefer som får nya roller, ett nytt organisationsträd och grupper som förändras.

Vilken hjälp har du fått av Unionens regionkontor?

– Ovärderligt stöd. Vi har arbetat tätt med dem. De har även varit med fysiskt i rummet vid de stora förhandlingarna. Ombudsmän har gått igenom vår förhandlingsframställan innan och suttit med och kollat att vi inte har glömt något juridiskt.

ALMI OCH UNIONENS RIKSKLUBB

➧ Almi är ett statligt och regionalt ägt bolag som stöttar små och medelstora företag och innovatörer.

➧ Har 42 kontor över hela Sverige, med 500 anställda.

➧ Förra året omorganiserades Almis bolagsstruktur från 16 till 8 enheter. Då valde några Unionenklubbar att bilda riksklubb – en lokal fackklubb för flera arbetsplatser i olika landskap (alltså inte en helt rikstäckande klubb).