Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Atte blir tankesmedjans chef

På måndagsmorgonen presenterade TCO:s ordförande Eva Nordmark den nyrekryterade vd:n för TCO:s tankesmedja. Unionenmedlemmen Ann-Therese Enarsson har i dag en chefstjänst på Systembolaget och tillträder sin nya tjänst som tankesmedjans vd efter årsskiftet.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
Ann-Therese Enarsson blir vd för TCO:s tankesmedja. Efter nyår tillträder hon tjänsten. Kollega

Det var vid Unionens förra kongress, 2011, som en motion föreslog att låta utreda om förbundet kunde starta en tankesmedja. I våras blev det klart att den istället skulle drivas i TCO:s regi.  Om en vecka inleds Unionens tredje kongress och idag bjöds pressen att träffa smedjans nya vd.

- Det här är en unik tankesmedja. Ingen annan svensk tankesmedja har sin utgångspunkt i välutbildade människors yrkesliv och liv, ingen annan är bildad av partipolitiskt fristående fackföreningar. Vi är väldigt stolta över den här satsningen, säger Eva Nordmark, TCO:s ordförande.

Stolt är hon också över den nyrekryterade vd:n.  Ann-Therese Enarsson, eller Atte som hon kallas, har en bakgrund av opinionsarbete och lobbying från Systembolaget, IQ och A Non Smoking Generation.  Där har hon bland annat varit med om att driva igenom rökfria serveringar och att förändra attityder kring alkolås ”från något skambelagt till en hygienfaktor”.

- Jag har jobbat med unga och ungas förutsättningar och villkor med hälsa som en röd tråd. Mitt uppdrag har alltid varit att förflytta normer och attityder över tid. Mitt signum är att skapa oväntade allianser och samarbeten. Det ser jag att jag ska få göra här också, säger Ann-Therese Enarsson.

Ann-Therese Enarsson beskriver sig själv som en djupt samhällsengagerad och orädd opinionsbildare som vill utmana rådande normer och tankesätt.

- Jag är väldigt glad över det tydliga mandat man gett smedjan. Den frihetsgrad och det oberoende som man värnar är en absolut förutsättning, tror jag. Och ger man mig det mandatet och säger att jag ska bryta nya insikter och utmana – då går jag igång!

Ann-Therese Enarsson har i sin karriär varit medlem i tre olika fackförbund, ST, Jusek och nu Unionen, men har aldrig själv varit fackligt engagerad. Hon ser som en viktig del av sitt uppdrag att skänka insikter till medlemmarna, men också att våga utmana både medlemmar och organisationer.

- Att väcka fackligt engagemang bland medlemmarna är en av de stora frågorna. I uppgiften jag fått ingår att ta fram insikter för 10-15 år framöver och identifiera vad den yngre generationen och nästa generation på arbetsmarknaden kommer att tycka är viktigt för att organisera sig fackligt. Det är något man jobbar med redan i dag, men där ska vi i tankesmedjan kunna provocera och utmana och se ännu längre runt nästa hörn, så att förbunden kan förbereda sig och inte står förvånade inför de samhällsförändringar som kommer. Jag ska tidigt hjälpa till att identifiera de här värderingarna, normerna och attityderna som facket måste spegla för att vara relevanta.

Kan du ge något exempel?
- Det är jätteviktigt med arbetsvillkor och löner, men de frågorna har kanske blivit väl tajt associerade med facket. Där ser vi ett utvecklingsområde. Vi ser att mycket börjar handla om hälsa och förutsättningar i dag, det kan handla om mer inflytande eller om en kaffemaskin på jobbet. Frågan om hur man behåller styrkan och engagemanget, hur vi ser till att alltid vara relevanta mot vår nya målgrupp. Det blir en prioritering för tankesmedjan.

Ann-Therese Enarsson tillträder den nya tjänsten efter årsskiftet. Fram till dess ska hon läsa på om fackliga frågor, säger hon.

- Jag är fortfarande rätt omtumlad faktiskt. Jag fick veta att jag hade fått jobbet för en dryg vecka sedan, och sedan den dagen har det varit ganska blurrigt. Det är ett stort förtroende jag fått.

Ville bli lärare

Ann-Therese Enarsson är 40 år, hon föddes och växte upp i Köping.

Hon gick ett dansinriktat gymnasium, och  hoppades då bli yrkesdansare. När hon efter det började studera vid Uppsala universitet var det för att bli lärare i filosofi och litteraturvetenskap. Men ”du vet hur det är”, säger hon. Istället tog hon "en mängd a-kurser" och en jur kand med inriktning affärsjuridik.  

- Det är väl ganska tidstypiskt att man byter roller och flyter lite emellan.

Hon har varit generalsekreterare för A Non Smoking Generation, där hon bland annat utsågs till Årets lobbyist, och vd för IQ, som är ett fristående dotterbolag till Systembolaget. Fram till årsskiftet, då hon tillträder tjänsten som vd för TCO:s tankesmedja, jobbar hon som chef på avdelningen för samhällskontakter och forskning på Systembolaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.