Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Atte blir tankesmedjans chef

På måndagsmorgonen presenterade TCO:s ordförande Eva Nordmark den nyrekryterade vd:n för TCO:s tankesmedja. Unionenmedlemmen Ann-Therese Enarsson har i dag en chefstjänst på Systembolaget och tillträder sin nya tjänst som tankesmedjans vd efter årsskiftet.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
Ann-Therese Enarsson blir vd för TCO:s tankesmedja. Efter nyår tillträder hon tjänsten. Kollega

Det var vid Unionens förra kongress, 2011, som en motion föreslog att låta utreda om förbundet kunde starta en tankesmedja. I våras blev det klart att den istället skulle drivas i TCO:s regi.  Om en vecka inleds Unionens tredje kongress och idag bjöds pressen att träffa smedjans nya vd.

- Det här är en unik tankesmedja. Ingen annan svensk tankesmedja har sin utgångspunkt i välutbildade människors yrkesliv och liv, ingen annan är bildad av partipolitiskt fristående fackföreningar. Vi är väldigt stolta över den här satsningen, säger Eva Nordmark, TCO:s ordförande.

Stolt är hon också över den nyrekryterade vd:n.  Ann-Therese Enarsson, eller Atte som hon kallas, har en bakgrund av opinionsarbete och lobbying från Systembolaget, IQ och A Non Smoking Generation.  Där har hon bland annat varit med om att driva igenom rökfria serveringar och att förändra attityder kring alkolås ”från något skambelagt till en hygienfaktor”.

- Jag har jobbat med unga och ungas förutsättningar och villkor med hälsa som en röd tråd. Mitt uppdrag har alltid varit att förflytta normer och attityder över tid. Mitt signum är att skapa oväntade allianser och samarbeten. Det ser jag att jag ska få göra här också, säger Ann-Therese Enarsson.

Ann-Therese Enarsson beskriver sig själv som en djupt samhällsengagerad och orädd opinionsbildare som vill utmana rådande normer och tankesätt.

- Jag är väldigt glad över det tydliga mandat man gett smedjan. Den frihetsgrad och det oberoende som man värnar är en absolut förutsättning, tror jag. Och ger man mig det mandatet och säger att jag ska bryta nya insikter och utmana – då går jag igång!

Ann-Therese Enarsson har i sin karriär varit medlem i tre olika fackförbund, ST, Jusek och nu Unionen, men har aldrig själv varit fackligt engagerad. Hon ser som en viktig del av sitt uppdrag att skänka insikter till medlemmarna, men också att våga utmana både medlemmar och organisationer.

- Att väcka fackligt engagemang bland medlemmarna är en av de stora frågorna. I uppgiften jag fått ingår att ta fram insikter för 10-15 år framöver och identifiera vad den yngre generationen och nästa generation på arbetsmarknaden kommer att tycka är viktigt för att organisera sig fackligt. Det är något man jobbar med redan i dag, men där ska vi i tankesmedjan kunna provocera och utmana och se ännu längre runt nästa hörn, så att förbunden kan förbereda sig och inte står förvånade inför de samhällsförändringar som kommer. Jag ska tidigt hjälpa till att identifiera de här värderingarna, normerna och attityderna som facket måste spegla för att vara relevanta.

Kan du ge något exempel?
- Det är jätteviktigt med arbetsvillkor och löner, men de frågorna har kanske blivit väl tajt associerade med facket. Där ser vi ett utvecklingsområde. Vi ser att mycket börjar handla om hälsa och förutsättningar i dag, det kan handla om mer inflytande eller om en kaffemaskin på jobbet. Frågan om hur man behåller styrkan och engagemanget, hur vi ser till att alltid vara relevanta mot vår nya målgrupp. Det blir en prioritering för tankesmedjan.

Ann-Therese Enarsson tillträder den nya tjänsten efter årsskiftet. Fram till dess ska hon läsa på om fackliga frågor, säger hon.

- Jag är fortfarande rätt omtumlad faktiskt. Jag fick veta att jag hade fått jobbet för en dryg vecka sedan, och sedan den dagen har det varit ganska blurrigt. Det är ett stort förtroende jag fått.

Ville bli lärare

Ann-Therese Enarsson är 40 år, hon föddes och växte upp i Köping.

Hon gick ett dansinriktat gymnasium, och  hoppades då bli yrkesdansare. När hon efter det började studera vid Uppsala universitet var det för att bli lärare i filosofi och litteraturvetenskap. Men ”du vet hur det är”, säger hon. Istället tog hon "en mängd a-kurser" och en jur kand med inriktning affärsjuridik.  

- Det är väl ganska tidstypiskt att man byter roller och flyter lite emellan.

Hon har varit generalsekreterare för A Non Smoking Generation, där hon bland annat utsågs till Årets lobbyist, och vd för IQ, som är ett fristående dotterbolag till Systembolaget. Fram till årsskiftet, då hon tillträder tjänsten som vd för TCO:s tankesmedja, jobbar hon som chef på avdelningen för samhällskontakter och forskning på Systembolaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.