Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Unionen tände inte på motion om tänder

Unionenmedlemmen Sara Ortsäter fick några spännande idéer och skickade tre motioner till förbundet. Trots att inte förbundet nappade på alla hennes förslag är hon nöjd med utgången.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Unionens förbundsstyrelse kom fram till att försäkringspremien för tandvårdsförsäkring skulle bli för hög för flertalet medlemmar. Colourbox

Tänk dig att kunna ta en knäck på julbordet, utan att ha ångest för att en plomb ryker och hela januarilönen med den. Sara Ortsäter, ledamot i GE Healthcares Unionenklubb, fick en vision av att Unionen skulle kunna erbjuda sina medlemmar en tandvårdsförsäkring som kostar lika mycket för alla oavsett om man tillhör en riskgrupp eller inte. Hon har också föreslagit att Unionen erbjuder tandreglering och förskönande tandvård.

– Att ha dåliga tänder skapar otrygghet och begränsar folk även i arbetslivet – hur många gånger har man inte pratat med människor som nästan håller handen för munnen för att slippa visa sina dåliga tänder? säger Sara Ortsäter.

Hon skickade in sina tre motioner utan att egentligen fundera så mycket på vilken motionsinstans de skulle hamna i slutändan, och fick beskedet att de omdirigerades till förbundsstyrelsen.

Jag har alltid, både privat och i arbetslivet, tyckt att det är viktigt med förbättringsarbete. Förbättringsarbete kan naturligtvis se ut på många sätt, men även en liten förbättring kan göra stor skillnad, säger Sara Ortsäter.

– Ett sätt att göra sina idéer till förbättringar hörda är att skriva motioner. Det värsta som kan hända är ju att man får avslag.

Nu avslog förbundsstyrelsen (FS) bara två av motionernas att-satser – de som föreslog ett samarbete mellan förbundet och privata tandläkare. FS menar att Unionen inte kan begränsa förmåner till enskilda aktörer inom en bransch.

Förslagen om tandvårdsförsäkring, tandreglering och förskönande tandvård ansåg förbundsstyrelsen vara besvarad, vilket vanligtvis innebär att motionen handlar om något som inte Unionen kan påverka. Frågan om tandvårdsförsäkring har utretts tidigare, men man kom då fram till att försäkringspremien skulle bli för hög för flertalet medlemmar.

Sara Ortsäters tredje motion handlade om att förbundet ska erbjuda medlemmarna bättre utbildning för att dessa ska bli friskare och attraktivare på arbetsmarknaden. Hon föreslog också att Unionens kurser ska vara poänggrundande på högskolenivå.

– Att ge en bra grund och möjlighet till vidareutveckling är att samtidigt förebygga viss sjukdom. Det kan vara viktigt för det egna måendet, den personliga utvecklingen men också för att ge större möjlighet att göra karriär, få högre lön och därmed också högre pension, säger Sara Ortsäter.

Förbundsstyrelsen svarade att de delar Saras syn på kompetensutveckling och att det finns en koppling mellan utbildning och hälsa. Motionen ansågs beaktad, vilket betyder att FS gillar intentionen, men att det kanske finns bättre sätt att nå samma resultat.

– Jag tyckte att det gick snabbt och smidigt att få svar och det var rimliga svar, inga konstigheter, säger Sara Ortsäter.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.