Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Nu kan DU påverka Unionen

Vill du att Unionen ska lägga ner Kollega? Eller att en tandvårdsförsäkring ska ingå i medlemskapet? Skicka en motion till förbundet så kanske din önskan går i uppfyllelse.
Johanna Rovira Publicerad
Björn Larsson Rosvall/TT
Stefan Löfven besökte Unionens kongress i Göteborg 2015. Björn Larsson Rosvall/TT

I oktober är det kongress i Malmö, vilket innebär att Unionen ska bestämma inriktning – vad Unionen ska tycka, tänka och åstadkomma på en övergripande nivå framöver. Du som medlem kan bidra till inriktningen genom att skicka in en motion till kongressen före 31 januari.

– Att skriva motioner är ett sätt för medlemmarna att påverka, en viktig del i att Unionen är en medlemsstyrd organisation. Det finns en flora av olika motionsinstanser och det är bra om motionerna till just kongressen handlar om övergripande ämnen, förslag som pekar ut riktningen, säger Cecilia Gåije, vikarierande demokratisekreterare och ansvarig för motionsuppföljning på Unionen.

Motioner som handlar om avtalsfrågor ska adresseras till förbundsrådet som inte hanterar andra motioner i år, eftersom det är kongressår. Till förbundsstyrelsen kan man skicka motioner när som helst under året.

– Råkar man skicka till fel instans gör det inget – vi hjälper till att flytta motionen rätt, men aldrig utan att först ha fått okej av motionsskrivaren, säger Cecilia Gåije.

Läs också: Är du kongresskompetent?

Motionerna till kongressen hamnar först hos regionstyrelsen i den region där motionsskrivaren jobbar. Regionrådet, som sammanträder under våren, kan välja att ställa sig bakom motionen, vilket ger den större chans att gå igenom i kongressen. Den andra maj skickas samtliga kongressmotioner till förbundsstyrelsen, FS, som låter Unionens olika experter tänka till kring dem och komma med förslag på hur FS ska ställa sig till motionen.

Sedan blir det FS förslag som kongressen i slutändan tar ställning till – FS kan välja mellan att yrka bifall, beakta, besvara eller avslå (se faktaruta) motionen. Att motioner avslås är ganska ovanligt. Alla motioner når dock sitt slutmål kongressen, inga motioner försvinner på vägen utan motionsskrivarens medgivande. Och det är kongressen som i slutändan bestämmer om motionens öde. En motion som FS ansett besvarad kan alltså bifallas av kongressen och vice versa.

– Man ska inte vara rädd för att skriva en motion – det finns inga motioner som är ”fel”, däremot kan vissa motioner vara svårare att förstå än andra. Ju tydligare man är med vad man vill uppnå, desto bättre är det. Det kan också vara svårt för kongressen att ta ställning om motionen är alltför detaljerad, säger Cecilia Gåije, som gissar att det brukar komma in ett hundratal kongressmotioner i runda slängar.

Unionens kongresswebb, där du kan skicka in din motion, hittar du här.

Motionen kan:

  • Bifallas. Betyder att kongressen köper det rakt av
  • Beaktas. Betyder att kongressen gillar idén eller intentionen med motionen, men att det kanske finns bättre sätt att uppnå resultat än det som föreslås.
  • Besvaras. Motionen handlar om något som Unionen inte kan påverka.
  • Avslås. Nej, det här förslaget kan vi inte ställa oss bakom.

DATUM:

31 januari. Deadline för motioner till kongressen

17 april. Deadline för avtalsmotion till förbundsrådet

2 maj. Förbundsstyrelsen får kongressmotioner från regionstyrelserna.

6-11 oktober. Kongress i Malmö där 260 kongressombud deltar och röstar för eller emot olika motioner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Hon enar fack i 27 länder

Kan facket påverka beslut som fattas i helt andra länder? Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet att det går – och hur man gör.
Noa Söderberg Publicerad 31 januari 2025, kl 06:00
Kvinna sitter med hörlurar och en laptop
Karin Åberg, vice ordförande i klubben på Ericsson i Kista ser stora fördelar med ett gemensamt europeiskt företagsråd som kan ena fack i flera länder. Foto: Anders G. Warne

Europa är stort. Många företag rör sig fritt över landsgränserna. Ett av dem är Ericsson, som har kontor i alla 27 EU-länder. Samtidigt vill facket kunna påverka beslut som rör ditt jobb. Men hur gör man det när den som bestämmer i en viss fråga sitter på andra sidan kontinenten?

Karin Åberg, vice klubbordförande på Ericsson i Kista, vet hur: man bildar ett europeiskt företagsråd – på engelska ”European works council”, EWC.

Där möts fackliga från alla EU-länder som företaget finns i. Tanken är att förändringar som påverkar många anställda ska diskuteras gemensamt. När de fackliga har snackat ihop sig möter de arbetsgivaren i ett ännu större möte.

På en arbetsplats som Ericsson är det inga småsaker som avhandlas.

– Vi blev konsulterade när företaget skulle ta fram en ny uppförandekod. Det är ett dokument som alla anställda och alla underleverantörer skriver under. Vi föreslog att införa rätten att bli representerad av en facklig företrädare eller någon i ett arbetsråd (motsvarighet till fackklubb i vissa europeiska länder, reds. anm.). Företaget skrev in det, säger Karin Åberg.

Stora nedskärningspaket och förändringar av bolagets yrkesbeskrivningar är andra exempel på saker som har tagits upp i Ericssons EWC.

Facken har ingen förhandlingsrätt

Men vad gör man om man inte kommer överens? Facken har ingen direkt förhandlingsrätt på det sätt som finns i svenska medbestämmandelagen, mbl. I stället ska arbetstagarna ”konsulteras”.

Företagsråden har inte heller uppstått som en direkt följd av facklig kamp, utan på grund av EU-politikers idéer om att ländernas ekonomier ska knytas ihop. Därför får man ha en lite annorlunda strategi i EWC-diskussionerna, menar Karin Åberg.

– Man får påverka mer indirekt. Det handlar om att få företagsledningen att själv tänka: ”Jaha, man kanske skulle kunna göra på ett annat sätt”. Det är lite speciellt, inte som i en vanlig förhandling där man säger ”gör så.”

För att få tyngd bakom sina förslag måste därför arbetstagarna – som ofta härstammar från olika fackliga traditioner – komma överens. Snart kan de få lite hjälp på traven direkt från EU-maskineriets hjärta. EU-kommissionen har nämligen meddelat att de vill göra det svårare för företag att strunta i EWC-reglerna.

Snart blir det svårare för företag att strunta i reglerna

Alla företag som har minst 1 000 anställda, och över 150 anställda i minst två EU-länder, måste skapa ett EWC om de som jobbar där ber om det. Det är dock inte ovanligt att allting sedan fastnar i bråk om formalia och mötesstruktur. Målet med de nya reglerna är att det ska bli mer kännbara böter för bolag som sinkar processen.

Några sådana problem finns inte på Ericsson, enligt Karin Åberg. De har ett avtal om hur EWC-arbetet ska gå till som har gällt i sin nuvarande form sedan 2011. Trots det händer det att kugghjulen kärvar när hon och hennes kollegor ska konsulteras om nya och känsliga frågor.

– Jag tror att fler och fler, både på den fackliga sidan och på företagarsidan, inser att det här kan vara rätt bra. Men det är naturligtvis inte utan problem. Ibland muttrar vi rätt rejält över hur det fungerar, säger Karin Åberg.

Reglerna gäller i EU och EES

  • Reglerna om europeiska företagsråd gäller, förutom i EU:s 27 medlemsländer, också i de länder som är anslutna till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Hit hör Norge, Island och Liechtenstein. Ericsson har kontor i Norge.