90 procent av alla anställda i Sverige omfattas i dag av kollektivavtal, men i dataspelsbranschen ser situationen helt annorlunda ut. Trots att branschen omsätter enorma belopp och är en av Sveriges största exporter saknas facklig tradition. Bara en handfull av de drygt 400 företag som är verksamma på området har tecknat kollektivavtal.

– Det handlar om okunskap. Arbetsgivare i dataspelsbranschen saknar ofta erfarenhet om hur relationen mellan arbetsgivare och fackförbund fungerar. Det finns fördomar om att kollektivavtal är något gammal och mossigt, man vill skapa sina egna regler och vara lite som Google, säger Yvonne Lo-Alfredsson, ombudsman på Unionen.

Det låga intresset för fackliga frågor förklaras ofta med att arbetskraften består av många unga. Men så ser inte verkligen ut längre. I dag har många spelutvecklare över tio år i branschen och har bildat familj, vilket ökar kraven på trygghet och schysta villkor.

– Det finns en bild av att anställda inom kreativa yrken ska vara nöjda med att få jobba med sin passion – men saker som föräldralön och tydliga regler för övertid är så klart lika viktiga för oss som för anställda inom andra branscher, säger Alexandra Dahlberg, arbetsplatsombud på spelföretaget Zoink i Göteborg.

Redan för fem år sedan väckte Alexandra och hennes kollegor frågan om kollektivavtal, men företagsledningen har genom åren ansett att det var för dyrt och att ett avtal skulle minska flexibiliteten. Diskussionerna resulterade i stället i en handbok där arbetstider och en rad andra saker reglerades. Mycket av innehållet hämtades direkt ur Unionens kollektivavtal för IT-branschen.

Läs mer: Spelutvecklares villkor - fokus för ny forskning

– Vi kunde ha en viss förståelse för att företaget inte hade råd med kollektivavtal, det har inte alltid gått jättebra ekonomiskt. Det var ändå bra att en del viktiga frågor reglerades i handboken, även om ledningen kunde säga upp det när som helst, säger arbetsplatsombudet Johan Frölander.

Sedan diskussionerna inleddes för fem år sedan har företaget mer än dubblat sin personalstyrka. Till sist insåg ledningen att ett kollektivavtal både skulle underlätta verksamheten och göra dem mer attraktiva som arbetsgivare.

– Det blir väldigt mycket att hantera när företaget blivit så stort, nu får vi hjälp att styra upp saker. Eftersom vår handbok låg så nära kollektivavtalet kunde vi lika bra skaffa det, i stället för att ha egna specialregler. Det kommer att bli en högre kostnad för övertiden, men vi märker redan att det blivit lättare att rekrytera, säger Klaus Lyngeled, Zoinks vd och grundare.

Så från och med den 1 oktober – i samband med att Zoink tillsammans med spelföretagen Guru Games och Image & Form blev en del av Thunderful Development – började avtalet gälla.

– Det är jättefint att företaget nu när vi har en stabil ekonomi väljer att satsa på personalen, det är eftertraktat av många som söker jobb i vår bransch. Det kommer att innebära en stor trygghet och tydlighet för oss, säger Alexandra Dahlberg.

Mycket fanns redan reglerat i handboken, kommer ett kollektivavtal innebära någon skillnad för personalen?
– Absolut. Nu ser folk att vi kan få till förändringar och ta upp saker till diskussion, det har blivit allt viktigare ju mer vi vuxit, säger Johan Frölander.

Alexandra Dahlberg håller med:

– Ett kollektivavtal täcker så många frågor, det har till exempel funnits en del oklarheter kring arbetstider och arbetsresor. Nu är det tydligt vad som gäller, alla känner till sina rättigheter och skyldigheter.

Fackfientlig bransch

En undersökning som Unionen har gjort visar att 20 procent i spelbranschen har upplevt fientlighet från ledningen mot att vara medlem i ett fackförbund. Yvonne Lo-Alfredsson är imponerad över arbetsplatsombuden på Zoink.

– De har varit modiga. Periodvis har de varit ifrågasatta och då är de lätt att backa eller avsäga sig sitt uppdrag, särskilt när det saknas kollektivavtal. Det är först nu som de kommer få riktigt inflytande. Ska man lyckas i de här frågorna behövs mycket tålamod och tid, säger hon.

Unionen anser att en ökad kunskap om den svenska modellen kan förändra arbetsgivarnas fientliga syn på förtroendevalda och facket. Och fler kollektivavtal i branschen kan ge ringar på vattnet.

– Ingen på svensk arbetsmarknad ska känna sig motarbetad på grund av sitt fackliga engagemang. Om fler arbetsgivare förstår hur mycket ett kollektivavtal kan underlätta för verksamheten skulle fler hoppa på. Det är jättestora kunskapsluckor att fylla för oss som förbund, säger Yvonne Lo-Alfredsson.

Vanligt med övertid

Övertid i dataspelsbranschen kallas ofta för ”crunch”. Enligt en undersökning som Unionen gjort har 77 procent crunch på sin arbetsplats. 50 procent angav att övertidsmängden ligger på ”ohälsosamma” nivåer.

Även på Zoink är arbetstid en het fråga. Den nybildade Unionenklubben kommer att fokusera på arbetsmiljöfrågor som att motarbeta utmattningsproblematik.

– Många här har dataspel som sitt största fritidsintresse och för dem är detta mer än ett jobb. Man är personligt engagerad i projekten och jobbar i en bransch med tuffa deadlines, det finns stora risker om man inte får möjlighet till återhämtning, säger Alexandra Dahlberg, som är nyvald ordförande i klubben.

Nyligen skaffade även det Stockholmsbaserade dataspelsföretaget Paradox kollektivavtal och klubben på Zoink hoppas att det är början på en ny trend i branschen.

– Förhoppningsvis kan vi inspirera andra som vill ha avtal att följa vårt exempel, säger Johan Frölander.