Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Spelföretaget Zoink fick kollektivavtal efter fem år

Kollektivavtal är sällsynt i dataspelsbranschen. Ett undantag är Zoink i Göteborg som lyckats få avtal – efter fem års kamp. Den nybildade klubben hoppas nu att fler ska följa efter.
Ola Rennstam Publicerad 20 oktober 2020, kl 08:47
Emelie Asplund
Ossian Borén, Alexandra Dahlberg och Johan Frölander i den nybildade Unionenklubben på spelbolaget Zoink. Emelie Asplund

90 procent av alla anställda i Sverige omfattas i dag av kollektivavtal, men i dataspelsbranschen ser situationen helt annorlunda ut. Trots att branschen omsätter enorma belopp och är en av Sveriges största exporter saknas facklig tradition. Bara en handfull av de drygt 400 företag som är verksamma på området har tecknat kollektivavtal.

– Det handlar om okunskap. Arbetsgivare i dataspelsbranschen saknar ofta erfarenhet om hur relationen mellan arbetsgivare och fackförbund fungerar. Det finns fördomar om att kollektivavtal är något gammal och mossigt, man vill skapa sina egna regler och vara lite som Google, säger Yvonne Lo-Alfredsson, ombudsman på Unionen.

Det låga intresset för fackliga frågor förklaras ofta med att arbetskraften består av många unga. Men så ser inte verkligen ut längre. I dag har många spelutvecklare över tio år i branschen och har bildat familj, vilket ökar kraven på trygghet och schysta villkor.

– Det finns en bild av att anställda inom kreativa yrken ska vara nöjda med att få jobba med sin passion – men saker som föräldralön och tydliga regler för övertid är så klart lika viktiga för oss som för anställda inom andra branscher, säger Alexandra Dahlberg, arbetsplatsombud på spelföretaget Zoink i Göteborg.

Redan för fem år sedan väckte Alexandra och hennes kollegor frågan om kollektivavtal, men företagsledningen har genom åren ansett att det var för dyrt och att ett avtal skulle minska flexibiliteten. Diskussionerna resulterade i stället i en handbok där arbetstider och en rad andra saker reglerades. Mycket av innehållet hämtades direkt ur Unionens kollektivavtal för IT-branschen.

Läs mer: Spelutvecklares villkor - fokus för ny forskning

– Vi kunde ha en viss förståelse för att företaget inte hade råd med kollektivavtal, det har inte alltid gått jättebra ekonomiskt. Det var ändå bra att en del viktiga frågor reglerades i handboken, även om ledningen kunde säga upp det när som helst, säger arbetsplatsombudet Johan Frölander.

Sedan diskussionerna inleddes för fem år sedan har företaget mer än dubblat sin personalstyrka. Till sist insåg ledningen att ett kollektivavtal både skulle underlätta verksamheten och göra dem mer attraktiva som arbetsgivare.

– Det blir väldigt mycket att hantera när företaget blivit så stort, nu får vi hjälp att styra upp saker. Eftersom vår handbok låg så nära kollektivavtalet kunde vi lika bra skaffa det, i stället för att ha egna specialregler. Det kommer att bli en högre kostnad för övertiden, men vi märker redan att det blivit lättare att rekrytera, säger Klaus Lyngeled, Zoinks vd och grundare.

Så från och med den 1 oktober – i samband med att Zoink tillsammans med spelföretagen Guru Games och Image & Form blev en del av Thunderful Development – började avtalet gälla.

– Det är jättefint att företaget nu när vi har en stabil ekonomi väljer att satsa på personalen, det är eftertraktat av många som söker jobb i vår bransch. Det kommer att innebära en stor trygghet och tydlighet för oss, säger Alexandra Dahlberg.

Mycket fanns redan reglerat i handboken, kommer ett kollektivavtal innebära någon skillnad för personalen?
– Absolut. Nu ser folk att vi kan få till förändringar och ta upp saker till diskussion, det har blivit allt viktigare ju mer vi vuxit, säger Johan Frölander.

Alexandra Dahlberg håller med:

– Ett kollektivavtal täcker så många frågor, det har till exempel funnits en del oklarheter kring arbetstider och arbetsresor. Nu är det tydligt vad som gäller, alla känner till sina rättigheter och skyldigheter.

Fackfientlig bransch

En undersökning som Unionen har gjort visar att 20 procent i spelbranschen har upplevt fientlighet från ledningen mot att vara medlem i ett fackförbund. Yvonne Lo-Alfredsson är imponerad över arbetsplatsombuden på Zoink.

– De har varit modiga. Periodvis har de varit ifrågasatta och då är de lätt att backa eller avsäga sig sitt uppdrag, särskilt när det saknas kollektivavtal. Det är först nu som de kommer få riktigt inflytande. Ska man lyckas i de här frågorna behövs mycket tålamod och tid, säger hon.

Unionen anser att en ökad kunskap om den svenska modellen kan förändra arbetsgivarnas fientliga syn på förtroendevalda och facket. Och fler kollektivavtal i branschen kan ge ringar på vattnet.

– Ingen på svensk arbetsmarknad ska känna sig motarbetad på grund av sitt fackliga engagemang. Om fler arbetsgivare förstår hur mycket ett kollektivavtal kan underlätta för verksamheten skulle fler hoppa på. Det är jättestora kunskapsluckor att fylla för oss som förbund, säger Yvonne Lo-Alfredsson.

Vanligt med övertid

Övertid i dataspelsbranschen kallas ofta för ”crunch”. Enligt en undersökning som Unionen gjort har 77 procent crunch på sin arbetsplats. 50 procent angav att övertidsmängden ligger på ”ohälsosamma” nivåer.

Även på Zoink är arbetstid en het fråga. Den nybildade Unionenklubben kommer att fokusera på arbetsmiljöfrågor som att motarbeta utmattningsproblematik.

– Många här har dataspel som sitt största fritidsintresse och för dem är detta mer än ett jobb. Man är personligt engagerad i projekten och jobbar i en bransch med tuffa deadlines, det finns stora risker om man inte får möjlighet till återhämtning, säger Alexandra Dahlberg, som är nyvald ordförande i klubben.

Nyligen skaffade även det Stockholmsbaserade dataspelsföretaget Paradox kollektivavtal och klubben på Zoink hoppas att det är början på en ny trend i branschen.

– Förhoppningsvis kan vi inspirera andra som vill ha avtal att följa vårt exempel, säger Johan Frölander.

Svenska spelbranschen

Mellan åren 2013 och 2018 växte omsättningen i branschen från 6,5 miljarder kronor till 19,2 miljarder kronor. Antalet anställda ökade samtidigt från 2 500 till 8 000. Knappt en tredjedel av de anställda är kvinnor.

ZOINK
Dataspelsföretag baserat i Göteborg. Grundades 2001 av Klaus Lyngeled. Den 1 oktober i år blev Zoink, Guru Games och Image & Form en del av Thunderful Development. Sammanlagt har bolaget 120 anställda. Den 19 oktober bildades den första Unionenklubben på arbetsplatsen.

Unionen & Zoink

Fackligt

Det svänger om Bajens kansli

Andreas Jonsson är inte bara evenemangsansvarig för Bajens elitdamfotbollslag. Han har också kickat i gång en ny fackklubb på Hammarby Fotbolls kansli – något som är ovanligt i branschen.
Elisabeth Brising Publicerad 15 mars 2024, kl 06:04
Hammarby Fotbolls Unionenklubb har startats av Andreas Jonsson, säkerhetsansvarig, Emma Fyhr Vikström, biljettkoordinator, Love Gustafsson, redaktör och Aylin Wallin projektledare. 
Foto: Anders G Warne.

Förra året bestämde Andreas Jonsson och några kollegor på Hammarby Fotbolls kansli att de ville starta en lokal Unionenklubb. Det är mycket ovanligt på elitfotbollens kanslier för tjänstemän. Bara IFK Göteborg har också en. 

Själv hade Andreas Jonsson aldrig haft ett fackligt uppdrag tidigare. Nu är han både styrelseordförande och arbetsmiljöombud. 

Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll.
Andreas Jonsson, Hammarby Fotboll. Foto: Anders G Warne

– Vi hade blivit så många att vi behövde börja föra kommunikationen med arbetsgivaren på ett mer strukturerat sätt. 

När han började jobba på kansliet  2016 var de 66 anställda men bara 25 på kansliet. Nu är de 144 heltidare och 50 på kontoret. 

"Unionen har varit fantastiska från start"

Han har två svar på varför just han blev den förtroendevalda. 

– Det roliga svaret är: jag tycker det är sjukt intressant, jag tycker om att ta reda på saker och lär mig väldigt mycket. Det tråkiga svaret är: jag satt på mötet och alla pekade på mig. 

Var det svårt att starta fackklubb? 

– Ja, alla dessa regler man aldrig hört talas om, som lagen om medbestämmande, mbl. Men Unionen har varit helt fantastiska från första kontakt. Efter två dagar hade vi fått hjälp av en representant som drev processen åt oss. Vi har haft en direktlina för våra frågor på Unionens regionkontor i Stockholm. 

Andreas Jonsson har även gått facklig grundkurs och lovordar den. Rollen som ordförande har hittills mest handlat om att sparka i gång klubben och kommunicera med medlemmar. Vilka frågor de ska driva beslutar de snart på ett medlemsmöte. 

Oreglerad arbetstid en utmaning

En utmaning i arbetet är att kansliet har oreglerad arbetstid i sitt avtal – en nödvändighet i ett jobb där bollen är rund. 

– Det svänger fort, matcher ska spelas och arbetet anpassas helt efter det. Vi kanske vinner en match i Europa och får ytterligare sex matcher på grund av det, säger Andreas Jonsson. 

De flestas jobb är flexibla i dag, påpekar han, men att jobba med elitfotboll är extremt snabbrörligt. Det kan bli för mycket av det goda. 

– Många av oss är idrottsintresserade, drivna och lägger hjärtat i jobbet. Men vi måste också prata om hur vi tar vara på medarbetarna. 

Vill öka kunskapen om dygnsvila och veckovila

Som arbetsmiljöombud försöker han sprida information och finns till hands för alla som behöver prata om jobbfrågor.

– Jag vill öka kunskapen och medvetenheten om hur vi arbetstagare ska förhålla oss till dygnsvila och veckovila, att man behöver stänga av och måna om sig själv, säger han. 

Som skyddsombud driver han även på skyddsronder i den fysiska miljön. Runt fotbollen är hot och våld mellan supportrar ett samhällsproblem. 

Finns det risk för trakasserier som anställd på en känd klubb? 

– Vi på kansliet är inte direkt utsatta, men frågan är en viktig del i vår verksamhet. Mycket görs strategiskt bakom kulisserna och proaktivt, i dialog med våra supportrar. 

Arbetsplats: Tele 2 arena

Relationen med arbetsgivaren beskrivs som positiv och de ska skriva ett samverkansavtal med fackklubben. 

– De är behjälpliga och har velat skapa en struktur, säger Andreas Jonsson. 

Förutom att arbetstiden är oreglerad jobbar de anställda ofta på olika platser. Distansarbete är tillåtet i samråd med närmaste chef, men kontoret ska vara huvudarbetsplats. 

Själv har Andreas Jonsson fem arbetsplatser skojar han: kansliet i Årsta, Årsta idrottsplats, hemmakontoret, Tele 2 arena och Hammarbys idrottsplats. 

– Jag har datorn på armen generellt.

HAMMARBY FOTBOLLS KANSLI 

➧ Hammarby är en idrottsförening i södra Stockholm som funnits sedan 1800-talet, kallas Bajen. 

➧ Kansliet har 144 anställda varav cirka 50 jobbar på kontoret med dam- och herrlagen, ungdomslag, kommunikation, försäljning och marknad, ekonomi och HR. 

➧ Den lokala fackklubben representerar tjänstemännen runt elitspelarna och ungdomsverksamheten. Proffsspelarna i Bajen har egna kollektivavtal med Unionen.