Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Spelföretaget Zoink fick kollektivavtal efter fem år

Kollektivavtal är sällsynt i dataspelsbranschen. Ett undantag är Zoink i Göteborg som lyckats få avtal – efter fem års kamp. Den nybildade klubben hoppas nu att fler ska följa efter.
Ola Rennstam Publicerad 20 oktober 2020, kl 08:47
Emelie Asplund
Ossian Borén, Alexandra Dahlberg och Johan Frölander i den nybildade Unionenklubben på spelbolaget Zoink. Emelie Asplund

90 procent av alla anställda i Sverige omfattas i dag av kollektivavtal, men i dataspelsbranschen ser situationen helt annorlunda ut. Trots att branschen omsätter enorma belopp och är en av Sveriges största exporter saknas facklig tradition. Bara en handfull av de drygt 400 företag som är verksamma på området har tecknat kollektivavtal.

– Det handlar om okunskap. Arbetsgivare i dataspelsbranschen saknar ofta erfarenhet om hur relationen mellan arbetsgivare och fackförbund fungerar. Det finns fördomar om att kollektivavtal är något gammal och mossigt, man vill skapa sina egna regler och vara lite som Google, säger Yvonne Lo-Alfredsson, ombudsman på Unionen.

Det låga intresset för fackliga frågor förklaras ofta med att arbetskraften består av många unga. Men så ser inte verkligen ut längre. I dag har många spelutvecklare över tio år i branschen och har bildat familj, vilket ökar kraven på trygghet och schysta villkor.

– Det finns en bild av att anställda inom kreativa yrken ska vara nöjda med att få jobba med sin passion – men saker som föräldralön och tydliga regler för övertid är så klart lika viktiga för oss som för anställda inom andra branscher, säger Alexandra Dahlberg, arbetsplatsombud på spelföretaget Zoink i Göteborg.

Redan för fem år sedan väckte Alexandra och hennes kollegor frågan om kollektivavtal, men företagsledningen har genom åren ansett att det var för dyrt och att ett avtal skulle minska flexibiliteten. Diskussionerna resulterade i stället i en handbok där arbetstider och en rad andra saker reglerades. Mycket av innehållet hämtades direkt ur Unionens kollektivavtal för IT-branschen.

Läs mer: Spelutvecklares villkor - fokus för ny forskning

– Vi kunde ha en viss förståelse för att företaget inte hade råd med kollektivavtal, det har inte alltid gått jättebra ekonomiskt. Det var ändå bra att en del viktiga frågor reglerades i handboken, även om ledningen kunde säga upp det när som helst, säger arbetsplatsombudet Johan Frölander.

Sedan diskussionerna inleddes för fem år sedan har företaget mer än dubblat sin personalstyrka. Till sist insåg ledningen att ett kollektivavtal både skulle underlätta verksamheten och göra dem mer attraktiva som arbetsgivare.

– Det blir väldigt mycket att hantera när företaget blivit så stort, nu får vi hjälp att styra upp saker. Eftersom vår handbok låg så nära kollektivavtalet kunde vi lika bra skaffa det, i stället för att ha egna specialregler. Det kommer att bli en högre kostnad för övertiden, men vi märker redan att det blivit lättare att rekrytera, säger Klaus Lyngeled, Zoinks vd och grundare.

Så från och med den 1 oktober – i samband med att Zoink tillsammans med spelföretagen Guru Games och Image & Form blev en del av Thunderful Development – började avtalet gälla.

– Det är jättefint att företaget nu när vi har en stabil ekonomi väljer att satsa på personalen, det är eftertraktat av många som söker jobb i vår bransch. Det kommer att innebära en stor trygghet och tydlighet för oss, säger Alexandra Dahlberg.

Mycket fanns redan reglerat i handboken, kommer ett kollektivavtal innebära någon skillnad för personalen?
– Absolut. Nu ser folk att vi kan få till förändringar och ta upp saker till diskussion, det har blivit allt viktigare ju mer vi vuxit, säger Johan Frölander.

Alexandra Dahlberg håller med:

– Ett kollektivavtal täcker så många frågor, det har till exempel funnits en del oklarheter kring arbetstider och arbetsresor. Nu är det tydligt vad som gäller, alla känner till sina rättigheter och skyldigheter.

Fackfientlig bransch

En undersökning som Unionen har gjort visar att 20 procent i spelbranschen har upplevt fientlighet från ledningen mot att vara medlem i ett fackförbund. Yvonne Lo-Alfredsson är imponerad över arbetsplatsombuden på Zoink.

– De har varit modiga. Periodvis har de varit ifrågasatta och då är de lätt att backa eller avsäga sig sitt uppdrag, särskilt när det saknas kollektivavtal. Det är först nu som de kommer få riktigt inflytande. Ska man lyckas i de här frågorna behövs mycket tålamod och tid, säger hon.

Unionen anser att en ökad kunskap om den svenska modellen kan förändra arbetsgivarnas fientliga syn på förtroendevalda och facket. Och fler kollektivavtal i branschen kan ge ringar på vattnet.

– Ingen på svensk arbetsmarknad ska känna sig motarbetad på grund av sitt fackliga engagemang. Om fler arbetsgivare förstår hur mycket ett kollektivavtal kan underlätta för verksamheten skulle fler hoppa på. Det är jättestora kunskapsluckor att fylla för oss som förbund, säger Yvonne Lo-Alfredsson.

Vanligt med övertid

Övertid i dataspelsbranschen kallas ofta för ”crunch”. Enligt en undersökning som Unionen gjort har 77 procent crunch på sin arbetsplats. 50 procent angav att övertidsmängden ligger på ”ohälsosamma” nivåer.

Även på Zoink är arbetstid en het fråga. Den nybildade Unionenklubben kommer att fokusera på arbetsmiljöfrågor som att motarbeta utmattningsproblematik.

– Många här har dataspel som sitt största fritidsintresse och för dem är detta mer än ett jobb. Man är personligt engagerad i projekten och jobbar i en bransch med tuffa deadlines, det finns stora risker om man inte får möjlighet till återhämtning, säger Alexandra Dahlberg, som är nyvald ordförande i klubben.

Nyligen skaffade även det Stockholmsbaserade dataspelsföretaget Paradox kollektivavtal och klubben på Zoink hoppas att det är början på en ny trend i branschen.

– Förhoppningsvis kan vi inspirera andra som vill ha avtal att följa vårt exempel, säger Johan Frölander.

Svenska spelbranschen

Mellan åren 2013 och 2018 växte omsättningen i branschen från 6,5 miljarder kronor till 19,2 miljarder kronor. Antalet anställda ökade samtidigt från 2 500 till 8 000. Knappt en tredjedel av de anställda är kvinnor.

ZOINK
Dataspelsföretag baserat i Göteborg. Grundades 2001 av Klaus Lyngeled. Den 1 oktober i år blev Zoink, Guru Games och Image & Form en del av Thunderful Development. Sammanlagt har bolaget 120 anställda. Den 19 oktober bildades den första Unionenklubben på arbetsplatsen.

Unionen & Zoink

Fackligt

Slaget mot biståndet: "Många röster tystnar nu"

Regeringens kursändring i biståndspolitiken slår brutalt mot mindre hjälporganisationer, som tvingas säga upp personal och lägga ner internationella projekt.
Lina Björk, Ola Rennstam Publicerad 13 september 2023, kl 06:00
till vänster Maria Nyberg, till höger barn som går med käpp
Maria Nyberg på Union to Union ser en oroande trend kring synen på biståndspolitik i Europa. En mindre organisation som är beroende av statens anslag är MyRight, som arbetar globalt för personer med funktionsnedsättning. Foto: Maja Brand/Union to Union/MyRight

Uppsägningar, besvikelse och oro. Regeringens nya biståndspolitik har slagit hårt mot landets mindre biståndsorganisationer. Många av dem är helt beroende av anslagen från staten och har fått varsla personal och lägga ner projekt, visar Kollegas granskning.

Ett exempel är MyRight, som arbetar globalt för personer med funktionsnedsättning. Tidigare har organisationen fått en miljon om året i stöd till sitt informationsarbete. I år blev det noll.

Mia Munkhammar
Mia Munkhammar MyRight

– Det är brutalt och jättesorgligt, säger Mia Munkhammar, kommunikationsansvarig och engagerad i Unionenklubben på MyRight.

– I förlängningen är det personer med funktionsnedsättning som lever i fattigdom som drabbas. När vår verksamhet inom infokom (se faktaruta) försvinner finns inte längre någon röst för den här gruppen eller någon som ligger på i frågan.

Bakgrunden är att regeringen, som en del av Tidö-avtalet, beslutade att öka stödet till Ukraina och samtidigt minska anslagen till FN, forskning och det så kallade infokom-bidraget.

Bantat anslag

Under 2022 delade Sida ut 101 miljoner kronor i infokom-anslag, i år har det bantats till 20 miljoner, pengar som i huvudsak ska användas till att avsluta pågående projekt.

Anna Stenvinkel
Anna Stenvinkel

Kollega har varit i kontakt med ett 30-tal organisationer som alla oroas av regeringens nya inriktning på biståndspolitiken. Forum Civ är den organisation som fått störst infokom-stöd. 2022 tilldelades man sammanlagt 28 miljoner kronor, pengar som till största delen fördelades ut till 40 svenska civilsamhällesorganisationer. Den nya regeringens omprioritering av biståndspengarna har enligt Forum Civ lett till att ett 30-tal tjänster försvunnit inom de organisationer som man stöttar.

– Det har slagit väldigt hårt. Vi kan inte längre utföra den verksamhet vi tidigare hade. Det är frustrerande, för det rör sig om väldigt lite pengar i förhållande till den ”hävstångseffekt” som de skapar, säger Anna Stenvinkel, generalsekreterare på Forum Civ.

Vi riskerar att förlora värdefull kompetens som byggts upp under många år

Regeringens ställningstagande har påverkat medarbetarna negativt på många organisationer. Bland annat på Myright.

– Det är jättemycket oro och stress i personalgruppen. Lyckas vi inte hitta nya medel kommer personer behöva sägas upp och vi riskerar att förlora värdefull kompetens som byggts upp under många år. Vi är en liten organisation utan någon buffert, vi har inga stora insamlingskampanjer och medverkar inte i några galor. Men hoppet lever och vi har ett enormt engagemang, säger Mia Munkhammar.

Även bland Forum Civ:s personal är oron påtaglig:

– Det finns en enorm uppgivenhet kring att regeringen inte ser värdet av ens jobb, sammanfattar Anna Stenvinkel.

"Synen på bistånd kommer att förändras"

Bland de organisationer som drabbats hårdast av personalneddragningar efter att stödet har fasats ut är fackens gemensamma biståndsorganisation Union to Union. Här har fem tjänster försvunnit på grund av beslutet och de pengar som organisationen vidareförmedlade för att informera om globalt fackligt arbete har stoppats.

Maria Nyberg
Maria Nyberg

– Det är så många röster som tystnar samtidigt nu. Och färre pennor kommer att skriva om biståndspolitik och granska den. De som har kunskap att förklara vad bistånd handlar om får inte möjlighet att göra det längre. Tyvärr är det en trend vi ser i hela Europa, säger Maria Nyberg, Union to Unions generalsekreterare.

När infokombidraget kom till var det under parollen att stärka engagemanget för en hållbar global utveckling. Sverige ska ha ett starkt bistånd kopplat till solidaritetstanken, men också för att stärka utrikespolitiken genom att minska fattigdom, korruption och öka demokratin.

– Jag är rädd att människors syn på bistånd kommer att förändras. Att det handlar om något gulligt och fint som vi gör i stället för att handla om globala förändringar som gynnar oss alla, säger Maria Nyberg.

Biståndsminister Johan Forssell (M) har motiverat hårdbantningen av infokom-stödet med att Sverige ska satsa mer på Ukraina. Hans kommentar ”fler matpaket och färre konferenser” har väckt mycket ilska och frustration.

En av dem som tycker att regeringen har ”en mossig syn” på bistånd är Joakim Wohlfeil, Unionens klubbordförande på biståndsorganisationen Diakonia, som arbetar i ett 30-tal länder.

Gamla biståndsstrategier

Att informationsstödet fasas ut har betytt fler saker för organisationen. Dels praktiska besvär med att ställa om, dels en oro över att regeringen återgår till gamla biståndsstrategier.

Joakim Wohlfeil
Joakim Wohlfeil Foto: Anders Warne

– Matpaket använder man vid katastrofer, det lindrar en konsekvens. Information däremot leder till kunskap och kan förändra ett samhälle i grunden: minska korruption och öka demokrati – och i slutändan minska behovet av bistånd. Därför är det sorgligt att man tar bort möjligheten att utbilda för det viktiga förändringsarbetet, säger han.

Han får medhåll av Anna Stenvinkel.

– Det är extremt raljerande. Det är enklare att visa att man skickat x antal matpaket och tält till ett katastrofområde, men det tankesättet är som att sjukhus enbart skulle ha intensivvårdsbehandling och sluta göra alla andra insatser. Man måste jobba långsiktigt också. Det är oerhört kortsiktigt och visar på en oerhörd kunskapsbrist, säger hon.

Det är en total katastrof

Genom att förändra vissa tjänster har Myright hittills inte behövt säga upp någon personal. Men att omorganisera och jaga nya finansiärer har tagit tid från kärnverksamheten.

– Man ska vara rädd om skattepengar och de ska förvaltas på rätt sätt, men vi som jobbar med det här vet att de går till rätt saker. Vi önskar att vi kunde fått till en bättre dialog med dem som fattar de här besluten. De har fattats på helt felaktiga grunder, säger Mia Munkhammar.

Hon menar att regeringens linje är kortsiktig och kontraproduktiv.

– Det är en total katastrof. Regeringen har sagt att de ska prioritera särskilt utsatta grupper i biståndet, som personer med funktionsnedsättning – det här går precis tvärtemot.

Konsekvenserna har blivit ännu större för FUF, Föreningen för utvecklingsfrågor, som i våras tvingades säga upp 75 procent av personalen – sex av nio tjänster.

Anna Sjöberg Tibblin
Anna Sjöberg Tibblin Foto: Anders Warne

– Vi hade inget annat val för att inte riskera gå i konkurs. Det är en följd av regeringens plötsliga neddragning av infokom, men också av andra anslag som var viktiga för oss. Vi blev dubbelt drabbade, säger kanslichef Anna Sjöberg Tibblin.

FUF har kunnat återanställa ett par personer igen och situationen ser inte lika kritisk ut som i början av året. Enligt Anna Sjöberg Tibblin är det fortfarande oklart om man kommer att klara 2024.

– Vill man ha ett levande civilsamhälle blir det svårt om man samtidigt skjuter det i foten. Vi har försökt förklara för regeringen hur det slår mot vår verksamhet, de har inte gjorts någon konsekvensanalys av det här beslutet, säger hon.

Mindre möjlighet att sprida kunskap

Organisationen Kvinna till Kvinna, som arbetar för kvinnors rättigheter i världen, har sett hur intresset för deras frågor ökat från år till år. Men i och med det minskade anslaget har de nu mindre möjlighet att sprida kunskap.

– Vårt uppdrag är att lyfta kvinnors röster. Men när man stryper anslagen så innebär det i slutändan att man tystar de mest utsatta kvinnornas röster. Det får konsekvenser både för demokratin och möjlighet att upplysa människor, säger Anna Åberg, som ansvar för organisationens svenska och globala kommunikation och insamling.

När Forum Civ och ett antal andra aktörer hade möte med Johan Forssell försökte man förklara vilka stora konsekvenser de indragna infokom-bidragen kommer att få. Men något gehör har man inte fått. Även om många organisationer löst situationen för 2023 är Anna Stenvinkel är oroad inför nästkommande år.

– Vi kavlar upp ärmarna och försöker hitta lösningar, men med den här regeringen är framtiden för de här frågorna dyster. Det pågår ett stort arbete med olika strategier som ska uppdateras så får se vad som händer, säger hon.

Varför är infokom en viktig pusselbit i biståndsarbetet?

– För det första för solidaritetskänslan och biståndsviljan hos befolkningen – det hjälper till att förstå världen och ökar viljan till att bidra till en bättre värld för alla. För det andra är det viktig för påverkansarbetet som bedrivs från Sverige, till exempel att som Östgruppen påvisa problematiken med Belarus-regimen och ha en granskande funktion av de pengar som svenska staten bidragit med i bistånd.

Kollega har utan framgång sökt biståndsminister Johan Forsell för en kommentar.

Infokom-strategi avvecklas

Regeringens anslag till information och kommunikation, infokom, minskade från 155 miljoner kronor år 2022 till 20 miljoner i år.

Konsekvensen blir att Sida fasar ut stödet som gått till svenska organisationer som sprider kunskap om svenskt utvecklingssamarbete, i syfte att främja en öppen debatt och stärka engagemanget för en rättvis och hållbar global utveckling.

Biståndspengar

Enprocentsmålet. Sverige har länge haft ett fastslaget mål om att minst en procent av bruttonationalinkomsten (BNI) ska gå till bistånd till andra länder. Efter valet 2022 slopade Tidö-partierna enprocentsmålet och införde i stället en treårig budgetram på 56 miljarder kronor per år för perioden 2023 till och med 2025. Det är samma nivå som under 2022. 47,2 miljarder kronor går till Sveriges internationella bistånd.

Ny inriktning. Regeringens nya riktning för biståndspolitiken innebär ett utökat stöd till Ukraina, men neddragningar i stödet till FN-organ och forskning. Regeringen vill också att biståndet generellt ska inriktas på att främja handel, entreprenörskap och näringsliv.

Källa: Regeringen, Sida.