Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Spelföretaget Zoink fick kollektivavtal efter fem år

Kollektivavtal är sällsynt i dataspelsbranschen. Ett undantag är Zoink i Göteborg som lyckats få avtal – efter fem års kamp. Den nybildade klubben hoppas nu att fler ska följa efter.
Ola Rennstam Publicerad 20 oktober 2020, kl 08:47
Emelie Asplund
Ossian Borén, Alexandra Dahlberg och Johan Frölander i den nybildade Unionenklubben på spelbolaget Zoink. Emelie Asplund

90 procent av alla anställda i Sverige omfattas i dag av kollektivavtal, men i dataspelsbranschen ser situationen helt annorlunda ut. Trots att branschen omsätter enorma belopp och är en av Sveriges största exporter saknas facklig tradition. Bara en handfull av de drygt 400 företag som är verksamma på området har tecknat kollektivavtal.

– Det handlar om okunskap. Arbetsgivare i dataspelsbranschen saknar ofta erfarenhet om hur relationen mellan arbetsgivare och fackförbund fungerar. Det finns fördomar om att kollektivavtal är något gammal och mossigt, man vill skapa sina egna regler och vara lite som Google, säger Yvonne Lo-Alfredsson, ombudsman på Unionen.

Det låga intresset för fackliga frågor förklaras ofta med att arbetskraften består av många unga. Men så ser inte verkligen ut längre. I dag har många spelutvecklare över tio år i branschen och har bildat familj, vilket ökar kraven på trygghet och schysta villkor.

– Det finns en bild av att anställda inom kreativa yrken ska vara nöjda med att få jobba med sin passion – men saker som föräldralön och tydliga regler för övertid är så klart lika viktiga för oss som för anställda inom andra branscher, säger Alexandra Dahlberg, arbetsplatsombud på spelföretaget Zoink i Göteborg.

Redan för fem år sedan väckte Alexandra och hennes kollegor frågan om kollektivavtal, men företagsledningen har genom åren ansett att det var för dyrt och att ett avtal skulle minska flexibiliteten. Diskussionerna resulterade i stället i en handbok där arbetstider och en rad andra saker reglerades. Mycket av innehållet hämtades direkt ur Unionens kollektivavtal för IT-branschen.

Läs mer: Spelutvecklares villkor - fokus för ny forskning

– Vi kunde ha en viss förståelse för att företaget inte hade råd med kollektivavtal, det har inte alltid gått jättebra ekonomiskt. Det var ändå bra att en del viktiga frågor reglerades i handboken, även om ledningen kunde säga upp det när som helst, säger arbetsplatsombudet Johan Frölander.

Sedan diskussionerna inleddes för fem år sedan har företaget mer än dubblat sin personalstyrka. Till sist insåg ledningen att ett kollektivavtal både skulle underlätta verksamheten och göra dem mer attraktiva som arbetsgivare.

– Det blir väldigt mycket att hantera när företaget blivit så stort, nu får vi hjälp att styra upp saker. Eftersom vår handbok låg så nära kollektivavtalet kunde vi lika bra skaffa det, i stället för att ha egna specialregler. Det kommer att bli en högre kostnad för övertiden, men vi märker redan att det blivit lättare att rekrytera, säger Klaus Lyngeled, Zoinks vd och grundare.

Så från och med den 1 oktober – i samband med att Zoink tillsammans med spelföretagen Guru Games och Image & Form blev en del av Thunderful Development – började avtalet gälla.

– Det är jättefint att företaget nu när vi har en stabil ekonomi väljer att satsa på personalen, det är eftertraktat av många som söker jobb i vår bransch. Det kommer att innebära en stor trygghet och tydlighet för oss, säger Alexandra Dahlberg.

Mycket fanns redan reglerat i handboken, kommer ett kollektivavtal innebära någon skillnad för personalen?
– Absolut. Nu ser folk att vi kan få till förändringar och ta upp saker till diskussion, det har blivit allt viktigare ju mer vi vuxit, säger Johan Frölander.

Alexandra Dahlberg håller med:

– Ett kollektivavtal täcker så många frågor, det har till exempel funnits en del oklarheter kring arbetstider och arbetsresor. Nu är det tydligt vad som gäller, alla känner till sina rättigheter och skyldigheter.

Fackfientlig bransch

En undersökning som Unionen har gjort visar att 20 procent i spelbranschen har upplevt fientlighet från ledningen mot att vara medlem i ett fackförbund. Yvonne Lo-Alfredsson är imponerad över arbetsplatsombuden på Zoink.

– De har varit modiga. Periodvis har de varit ifrågasatta och då är de lätt att backa eller avsäga sig sitt uppdrag, särskilt när det saknas kollektivavtal. Det är först nu som de kommer få riktigt inflytande. Ska man lyckas i de här frågorna behövs mycket tålamod och tid, säger hon.

Unionen anser att en ökad kunskap om den svenska modellen kan förändra arbetsgivarnas fientliga syn på förtroendevalda och facket. Och fler kollektivavtal i branschen kan ge ringar på vattnet.

– Ingen på svensk arbetsmarknad ska känna sig motarbetad på grund av sitt fackliga engagemang. Om fler arbetsgivare förstår hur mycket ett kollektivavtal kan underlätta för verksamheten skulle fler hoppa på. Det är jättestora kunskapsluckor att fylla för oss som förbund, säger Yvonne Lo-Alfredsson.

Vanligt med övertid

Övertid i dataspelsbranschen kallas ofta för ”crunch”. Enligt en undersökning som Unionen gjort har 77 procent crunch på sin arbetsplats. 50 procent angav att övertidsmängden ligger på ”ohälsosamma” nivåer.

Även på Zoink är arbetstid en het fråga. Den nybildade Unionenklubben kommer att fokusera på arbetsmiljöfrågor som att motarbeta utmattningsproblematik.

– Många här har dataspel som sitt största fritidsintresse och för dem är detta mer än ett jobb. Man är personligt engagerad i projekten och jobbar i en bransch med tuffa deadlines, det finns stora risker om man inte får möjlighet till återhämtning, säger Alexandra Dahlberg, som är nyvald ordförande i klubben.

Nyligen skaffade även det Stockholmsbaserade dataspelsföretaget Paradox kollektivavtal och klubben på Zoink hoppas att det är början på en ny trend i branschen.

– Förhoppningsvis kan vi inspirera andra som vill ha avtal att följa vårt exempel, säger Johan Frölander.

Svenska spelbranschen

Mellan åren 2013 och 2018 växte omsättningen i branschen från 6,5 miljarder kronor till 19,2 miljarder kronor. Antalet anställda ökade samtidigt från 2 500 till 8 000. Knappt en tredjedel av de anställda är kvinnor.

ZOINK
Dataspelsföretag baserat i Göteborg. Grundades 2001 av Klaus Lyngeled. Den 1 oktober i år blev Zoink, Guru Games och Image & Form en del av Thunderful Development. Sammanlagt har bolaget 120 anställda. Den 19 oktober bildades den första Unionenklubben på arbetsplatsen.

Unionen & Zoink

Fackligt

Nedstämd stämning på Spotify - facket får inte påverka

Sedan nedskärningarna i december har Unionens lokala fackklubb på Spotify haft bråda dagar. Förhandlingarna är avslutade och de flesta varslade har valt avgångsvederlag. Ett fåtal har omplacerats. Men i den fortsatta omorganisationen är inte facket inbjudna.
Elisabeth Brising Publicerad 24 januari 2024, kl 13:11
Fasadbild, Spotifys kontor i Stockholm.
Sedan nedskärningarna på Spotify i december är förhandlingarna avslutade och de flesta har valt avgångsvederlag. Stämningen är låg och i den fortsatta omorganisationen är inte facket inbjudna. Foto: Janerik Henriksson/TT.

De anställda på Spotify fick i december ett meddelande från vd:n om att företaget ska skära ned 17 procent av personalstyrkan. Det ska vara omkring 240 svenska medarbetare som fått sluta enligt en uppgift från Sveriges Ingenjörer. Musikföretaget har inte berättat utåt hur många medarbetare som drabbats.

Jonas Sundberg i Unionens lokala fack-klubb om nedskärningarna: 

– Det är såklart ett väldigt jobbigt besked precis vid slutet av året. Det är tråkigt att se så många kollegor som har lagt ned hårt arbete drabbas. Vi har sett att osäkerheten varit extra stor för kollegor i mer utsatta situationer, som de som har flyttat hit och ska förnya sitt uppehållstillstånd eller de som planerar att bli föräldrar, berättade han för Kollega före jul.  

Erbjudna omplacering 

Nu i januari har en stor majoritet av de som varslats accepterat avgångsvederlag, utom några få fackmedlemmar som ska erbjudas omplacering. Förhandlingarna med klubben kring nedskärningen är därmed avslutad enligt klubbordföranden: 

– De medlemmar som tackat nej till avgångsvederlaget har blivit erbjudna andra positioner. Tyvärr ledde det även till att Spotify valde att avsluta provanställningen för ytterligare en kollega, säger Jonas Sundberg.  

Hur är stämningen nu?

– Klart att det är lite nedstämd stämning. En del behöver fortfarande klaras ut, många delar av företaget ska organiseras om.  

Svårt att få information

Han upplever att det är svårt för Unionenklubben att få insyn i vad som sker när det gäller nedskärningarna som helhet. 

– Många har skött förhandlingen själva och vi i klubben har inte heller fått en lista av Spotify på alla berörda. 

Är ni i Unionen delaktiga i omorganisationen?

– Nej. 

Borde ni inte vara det utifrån lagen om medbestämmande, MBL?

– Vi vill gärna vara mer delaktiga, men i dagsläget ser Spotify omorganisationen från en internationell synvinkel och hävdar att de inte kan titta på organisationen i Sverige separat från resten av företaget.  

Kollega har sökt Spotify.

Facklig organisering på Spotify

¤ I januari 2023 meddelade Spotify att sex procent av personalen skulle sägas upp. Runt 100 personer fick lämna Spotify i Sverige. Då struntade företaget i att förhandla med Unionen. 

¤ I januari 2023 bildades också den första lokala Unionen-klubben på Spotify - Spotify Workers Unionen. 

¤ Under våren 2023 ville Unionen teckna kollektivavtal på företaget. Förhandlingar inleddes, men efter att Unionen stått utanför Spotifys kontor för att berätta om fördelarna med kollektivavtal svarade Spotify med att dela ut en flyer till sina anställda där de var emot ett fack-avtal. 
I juni drog sig företaget ur förhandlingarna.

¤ I december 2023 meddelade Spotify att personalen skärs ner med 17 procent, vilket ska motsvara 240 personer i Sverige enligt Sveriges ingenjörer. Den här gången fick Unionens klubb information om neddragningarna i förväg i enlighet med medbestämmandelagen, MBL. 

¤  Spotify har låtit anställda arbeta natt i strid med arbetstidslagen 2022. För det ska företaget betala en sanktionsavgift på 356 000 kronor enligt beslut av Arbetsmiljöverket. 

Företaget ansökte om dispens för nattarbete tidigt under 2023 men nekades av myndigheten. Spotify överklagade avslaget i förvaltningsdomstolen. 17 januari 2024 nekade även domstolen företagets överklagan om dispens. 

¤ Situationen på Spotify påminner om den fackliga konflikten på Klarna 2023. Oreglerat nattarbete förekom på Klarna tidigare. Klarna ålades en miljonavgift för detta av Arbetsmiljöverket, något som företaget överklagat till domstol. Målet är inte avgjort.

Arbetsmiljöverket gav i juni 2023 Klarna dispens att låta 800 anställda jobba natt från och med den 14 juni 2023 och ett år framåt enligt Finansliv.  Klarna tecknade i november 2023 kollektivavtal som reglerar arbetsvillkoren. 

¤ Spotify ligger även i domstolstvist med Integritetsskyddsmyndigheten, Imy. Det fallet handlar om en straffavgift på 58 miljoner kronor för hur företaget hanterat användarnas rätt att få tillgång till sina lagrade personuppgifter. Även i det fallet har företaget överklagat myndighetens beslut till förvaltningsrätten.