Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Miljoner i klubbkassorna

Hur mycket klirr det finns i kassan skiljer sig mellan klubbarna - från några tio tusen till ett par miljoner. Skiljer sig gör också inställningen till att kräva skadestånd för brott mot mbl och övertidslagen - eller att sträva efter samförstånd.
Publicerad
TT
Klubbarna behöver en stadig kassa för att stå fria att agera för medlemmarna, mot arbetsgivaren om det behövs. Men hur mycket pengar finns det i klubbkassorna och hur används pengarna? TT

Kollega har pratat med elva av de största Unionenklubbarna, på ABB, Astra Zeneca, Ericsson, Praktikertjänst, Telenor, TeliaSonera, Scania, Saab, Volvo AB, Volvo PV och Vattenfall.

Det visade sig att en stor del av klubbarnas kassor kommer från arbetsgivaren i form av skadestånd för brott mot mbl eller övertidslagen. Därutöver tar de flesta ut en medlemsavgift vilket kompletteras med ett årligt bidrag från Unionen.

Men flera av klubbarna vi talat med är uttalat försiktiga med att kräva skadestånd, eftersom det kan försämra relationen till arbetsgivaren.

Det är viktigt att klubbarna driver ärenden om arbetsgivaren bryter mot mbl eller något avtal, menar Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.

Å andra sidan finns också arbetsgivare som helt enkelt vägrar att betala ut skadestånd för arbetsrättsbrott.

- Även om vi driver fall så har företaget som policy att inte betala och vägrar, inte ens när det blir central förhandling så utdöms skadestånd, säger Stefan Borg, ordförande för Unionenklubben på Ericsson.

Teknikarbetsgivarna instruerar sina medlemmar att inte betala ut skadestånd, enligt Stefan Borg. Det bekräftas av Anders Weihe, som är chefsjurist och förhandlingschef på Teknikarbetsgivarna:

- Vi tycker inte parterna ska diskutera pengar utan inrikta sig på sakfrågan då vi tycker att det är viktigare att komma fram till modeller som kan användas i framtiden. (…) Man ska inte kunna köpa sig fri så att det blir som en årlig budgetpost.

Martin Linder, Unionens andra vice ordförande, var själv ordförande i Unionenklubben på Volvo i Göteborg tills för några år sedan. Han tycker att frågan om huruvida skadestånd är rätt väg att gå eller inte är en komplex men intressant fråga.

- Målet är ju inte att få ut pengar från företaget till den fackliga verksamheten, utan antingen att företräda medlemmar på något sätt, se till att kollektivavtalet efterlevs eller att få inflytande i mbl-förhandlingar. Jag tror att ett medel för att få inflytande är goda relationer, men det är klart att det finns situationer där man måste markera mot arbetsgivaren, säger han här.

Efter att anställda på ABB kommit upp i över 11 000 övertidstimmar mer än vad avtalet tillåter mellan 2007-2010, har nu Unionen tillsammans med Sveriges Ingenjörer och Ledarna dragit ABB till Arbetstidsnämnden, ett partsammansatt organ som bland annat hanterar brott mot övertidsavtalet. De tre förbunden kräver 4,9 miljoner kronor i skadestånd för åren 2007-2010.
 

Kollega frågade elva av de största Unionenklubbarna:
1. Har ni tillgångar i klubben och i så fall hur mycket?
2. Hur använder ni pengarna?
3. Varifrån kommer pengarna?
4. Vilka är de vanligaste mbl-frågorna som företaget underlåter att förhandla om, och som ger skadestånd?
 

SAAB AB:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Cirka 200 000 kronor budgeterat för i år.

Hur använder ni pengarna?
- Medlemsaktiviteter, informationsträffar, styrelsens arbete, rekryteringskampanjer, lunchseminarier, studiebesök.

Varifrån kommer pengarna?
-Medlemsavgift 10 kr per medlem och ca 60 kr per medlem per månad från Unionen ger cirka 12 000 kr.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Har aldrig krävt skadestånd för mbl-brott, men övervägt det 2-3 ggr per år. Föredrar samförstånd. Det handlar om övertid och brott mot arbetstidslagen och mbl.
 

PRAKTIKERTJÄNST:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Runt 60 000 kronor.

Hur använder ni pengarna?
- Årsmöte med heldygnsprogram i Stockholm för riksklubben. Biobiljetter, olika sammankomster.

Varifrån kommer pengarna?
- Medlemsavgift på 46 kronor per år (1300 medlemmar). Ett skadestånd på 30 000 kronor från arbetsgivaren, sedan 2000.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Skadeståndet betalades ut efter mbl-brott vid chefstillsättning.
 

ABB, Västerås:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- En förfärlig massa pengar, några hundra tusen kronor.

Hur använder ni pengarna?
- Förtroendevaldas utbildning, och kurser och seminarier för samtliga medlemmar.

Varifrån kommer pengarna?
- Medlemsavgift på 10 kronor per medlem och månad. Bidrag från Unionen. Inga skadestånd. ABB betalar inte ut ersättningar för avtalsbrott.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Vanligast är att man glömmer mbl vid chefstillsättningar eller omorganisationer. Vi har påpekat det och så har man hållit mbl-förhandling.
 

TELIA SONERA:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Vi behöver en buffert så att vi inte är i arbetsgivarens händer. Men jag vill inte säga någon siffra.

Hur använder ni pengarna?
- Fackligt arbete, resor, medlemsaktiviteter, föreläsningar, give aways till nya medlemmar, stipendier.

Varifrån kommer pengarna?
- Klubbavgift 20 kr/medlem. Skadestånd från arbetsgivaren.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Tillsättning av chefer, mbl-brott.


ERICSSON:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
 - Jag tycker frågan är irrelevant, men vi har en klubbavgift på fem kronor per medlem.

Hur använder ni pengarna?
- Föreläsningar och möten för medlemmarna, årsmöte och utbildning av styrelsen, kickoff. Vi har även en så kallad treklubbskonferens en gång om året där vi åker till Saab i Linköping eller till ABB i Västerås eller så kommer de hit.

Varifrån kommer pengarna?
- Det finns en del skadeståndspengar, men inte så mycket som det borde vara. Annars medlemsavgifter.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Flagranta fall som brott mot övertid och att man tar in konsulter utan att förhandla, där de säger att ”vi gjorde fel den här gången men vi ska bättra oss till nästa gång”. Annars vill företaget helst inte erkänna att de har gjort fel.
 

VOLVO AB:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Vi har tillgångar, bland annat aktier i AB Volvo.

Hur använder ni pengarna?
- Föreläsningar, konferenser, utbildning av förtroendevalda, andra medlemsaktiviteter.

Varifrån kommer pengarna?
- Förr var det en gåva i form av personbil som såldes, nu köper man aktier.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Inga skadestånd i närtid. Får utbildningsinsatser betalda av företaget.
 

TELENOR:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Cirka 1,5 miljoner kronor. För att förbättra och stärka framtiden.

Hur använder ni pengarna?
- Styrelsens utveckling, för att få välutbildade och starka ledamöter. Tidigare även utbildning av chefer. Nyligen inköp av hjärtstartare, eftersom arbetsgivaren dröjde med det.

Varifrån kommer pengarna?
- Inga medlemsavgifter. Mest skadestånd för övertidsöverträdelser.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Vi kräver skadestånd endast om vi anar medvetet brott mot mbl. Föredrar samförstånd.
 

ASTRA ZENECA:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Runt 100 000 kronor.

Hur använder ni pengarna?
- Medlemsaktiviteter, tidningsprenumeration, avtackning av chefer.

Varifrån kommer pengarna?
- Inga medlemsavgifter. Bidrag från Unionen och verksamhetsbidrag för fackliga aktiviteter från företaget på 10 000 kronor per år. Något enstaka skadestånd.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Att man missat något steg vid omorganisation eller vid tillsättning av chef. Hittills har det hänt en gång per år.
 

SCANIA:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Cirka en halv miljon kronor.

Hur använder ni pengarna?
- Konferenser, årsmöte med underhållning, som en ståuppare i fjol, Marika Carlsson. Där gick en del av klubbkassan.

Varifrån kommer pengarna?
- Vi satsar i värdepapper och låter pengarna förränta sig. Klubbavgift för medlemmar. Inget från skadestånd. Föredrar samförstånd.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Företaget missar övertidsdispensen varje år. Brukar hota med skadestånd och föreslår utbildning av cheferna istället.
 

VOLVO PV:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Cirka en halv miljon kronor.

Hur använder ni pengarna?
- Medlemsseminarier, aktiviteter, studiebesök, föreläsare. Vanlig organisationsverksamhet, möten, konferenser. Resor. Kompetensutveckling, försäkringar, möten.

Varifrån kommer pengarna?
- Medlemsavgifter 10 kr/mån, och 46 kr per medlem och år från förbundet. (Unionen)

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Förhandlar det som borde mbl:ats. Övertid det vanligaste, chefstillsättningar, brott mot mbl. Det ger inte alltid skadestånd utan omsätts i annat, som en projektor, utbildning av HR-människor och förtroendevalda.
 

VATTENFALL:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Ja, cirka 1,5 miljoner kronor.

Hur använder ni pengarna?
- Beredskapskassa om vi skulle få en sämre arbetsgivare. Planerar en utbildning i arbetsrätt just nu.

Varifrån kommer pengarna?
- Klubbavgift på 20 kronor per medlem.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Skadestånd undviker vi. Vanligaste mbl-förhandlingarna handlar om organisationen och invididärenden, tex arbetstider.

Kollega

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.