Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Miljoner i klubbkassorna

Hur mycket klirr det finns i kassan skiljer sig mellan klubbarna - från några tio tusen till ett par miljoner. Skiljer sig gör också inställningen till att kräva skadestånd för brott mot mbl och övertidslagen - eller att sträva efter samförstånd.
Publicerad
TT
Klubbarna behöver en stadig kassa för att stå fria att agera för medlemmarna, mot arbetsgivaren om det behövs. Men hur mycket pengar finns det i klubbkassorna och hur används pengarna? TT

Kollega har pratat med elva av de största Unionenklubbarna, på ABB, Astra Zeneca, Ericsson, Praktikertjänst, Telenor, TeliaSonera, Scania, Saab, Volvo AB, Volvo PV och Vattenfall.

Det visade sig att en stor del av klubbarnas kassor kommer från arbetsgivaren i form av skadestånd för brott mot mbl eller övertidslagen. Därutöver tar de flesta ut en medlemsavgift vilket kompletteras med ett årligt bidrag från Unionen.

Men flera av klubbarna vi talat med är uttalat försiktiga med att kräva skadestånd, eftersom det kan försämra relationen till arbetsgivaren.

Det är viktigt att klubbarna driver ärenden om arbetsgivaren bryter mot mbl eller något avtal, menar Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.

Å andra sidan finns också arbetsgivare som helt enkelt vägrar att betala ut skadestånd för arbetsrättsbrott.

- Även om vi driver fall så har företaget som policy att inte betala och vägrar, inte ens när det blir central förhandling så utdöms skadestånd, säger Stefan Borg, ordförande för Unionenklubben på Ericsson.

Teknikarbetsgivarna instruerar sina medlemmar att inte betala ut skadestånd, enligt Stefan Borg. Det bekräftas av Anders Weihe, som är chefsjurist och förhandlingschef på Teknikarbetsgivarna:

- Vi tycker inte parterna ska diskutera pengar utan inrikta sig på sakfrågan då vi tycker att det är viktigare att komma fram till modeller som kan användas i framtiden. (…) Man ska inte kunna köpa sig fri så att det blir som en årlig budgetpost.

Martin Linder, Unionens andra vice ordförande, var själv ordförande i Unionenklubben på Volvo i Göteborg tills för några år sedan. Han tycker att frågan om huruvida skadestånd är rätt väg att gå eller inte är en komplex men intressant fråga.

- Målet är ju inte att få ut pengar från företaget till den fackliga verksamheten, utan antingen att företräda medlemmar på något sätt, se till att kollektivavtalet efterlevs eller att få inflytande i mbl-förhandlingar. Jag tror att ett medel för att få inflytande är goda relationer, men det är klart att det finns situationer där man måste markera mot arbetsgivaren, säger han här.

Efter att anställda på ABB kommit upp i över 11 000 övertidstimmar mer än vad avtalet tillåter mellan 2007-2010, har nu Unionen tillsammans med Sveriges Ingenjörer och Ledarna dragit ABB till Arbetstidsnämnden, ett partsammansatt organ som bland annat hanterar brott mot övertidsavtalet. De tre förbunden kräver 4,9 miljoner kronor i skadestånd för åren 2007-2010.
 

Kollega frågade elva av de största Unionenklubbarna:
1. Har ni tillgångar i klubben och i så fall hur mycket?
2. Hur använder ni pengarna?
3. Varifrån kommer pengarna?
4. Vilka är de vanligaste mbl-frågorna som företaget underlåter att förhandla om, och som ger skadestånd?
 

SAAB AB:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Cirka 200 000 kronor budgeterat för i år.

Hur använder ni pengarna?
- Medlemsaktiviteter, informationsträffar, styrelsens arbete, rekryteringskampanjer, lunchseminarier, studiebesök.

Varifrån kommer pengarna?
-Medlemsavgift 10 kr per medlem och ca 60 kr per medlem per månad från Unionen ger cirka 12 000 kr.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Har aldrig krävt skadestånd för mbl-brott, men övervägt det 2-3 ggr per år. Föredrar samförstånd. Det handlar om övertid och brott mot arbetstidslagen och mbl.
 

PRAKTIKERTJÄNST:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Runt 60 000 kronor.

Hur använder ni pengarna?
- Årsmöte med heldygnsprogram i Stockholm för riksklubben. Biobiljetter, olika sammankomster.

Varifrån kommer pengarna?
- Medlemsavgift på 46 kronor per år (1300 medlemmar). Ett skadestånd på 30 000 kronor från arbetsgivaren, sedan 2000.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Skadeståndet betalades ut efter mbl-brott vid chefstillsättning.
 

ABB, Västerås:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- En förfärlig massa pengar, några hundra tusen kronor.

Hur använder ni pengarna?
- Förtroendevaldas utbildning, och kurser och seminarier för samtliga medlemmar.

Varifrån kommer pengarna?
- Medlemsavgift på 10 kronor per medlem och månad. Bidrag från Unionen. Inga skadestånd. ABB betalar inte ut ersättningar för avtalsbrott.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Vanligast är att man glömmer mbl vid chefstillsättningar eller omorganisationer. Vi har påpekat det och så har man hållit mbl-förhandling.
 

TELIA SONERA:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Vi behöver en buffert så att vi inte är i arbetsgivarens händer. Men jag vill inte säga någon siffra.

Hur använder ni pengarna?
- Fackligt arbete, resor, medlemsaktiviteter, föreläsningar, give aways till nya medlemmar, stipendier.

Varifrån kommer pengarna?
- Klubbavgift 20 kr/medlem. Skadestånd från arbetsgivaren.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Tillsättning av chefer, mbl-brott.


ERICSSON:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
 - Jag tycker frågan är irrelevant, men vi har en klubbavgift på fem kronor per medlem.

Hur använder ni pengarna?
- Föreläsningar och möten för medlemmarna, årsmöte och utbildning av styrelsen, kickoff. Vi har även en så kallad treklubbskonferens en gång om året där vi åker till Saab i Linköping eller till ABB i Västerås eller så kommer de hit.

Varifrån kommer pengarna?
- Det finns en del skadeståndspengar, men inte så mycket som det borde vara. Annars medlemsavgifter.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Flagranta fall som brott mot övertid och att man tar in konsulter utan att förhandla, där de säger att ”vi gjorde fel den här gången men vi ska bättra oss till nästa gång”. Annars vill företaget helst inte erkänna att de har gjort fel.
 

VOLVO AB:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Vi har tillgångar, bland annat aktier i AB Volvo.

Hur använder ni pengarna?
- Föreläsningar, konferenser, utbildning av förtroendevalda, andra medlemsaktiviteter.

Varifrån kommer pengarna?
- Förr var det en gåva i form av personbil som såldes, nu köper man aktier.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Inga skadestånd i närtid. Får utbildningsinsatser betalda av företaget.
 

TELENOR:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Cirka 1,5 miljoner kronor. För att förbättra och stärka framtiden.

Hur använder ni pengarna?
- Styrelsens utveckling, för att få välutbildade och starka ledamöter. Tidigare även utbildning av chefer. Nyligen inköp av hjärtstartare, eftersom arbetsgivaren dröjde med det.

Varifrån kommer pengarna?
- Inga medlemsavgifter. Mest skadestånd för övertidsöverträdelser.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Vi kräver skadestånd endast om vi anar medvetet brott mot mbl. Föredrar samförstånd.
 

ASTRA ZENECA:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Runt 100 000 kronor.

Hur använder ni pengarna?
- Medlemsaktiviteter, tidningsprenumeration, avtackning av chefer.

Varifrån kommer pengarna?
- Inga medlemsavgifter. Bidrag från Unionen och verksamhetsbidrag för fackliga aktiviteter från företaget på 10 000 kronor per år. Något enstaka skadestånd.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Att man missat något steg vid omorganisation eller vid tillsättning av chef. Hittills har det hänt en gång per år.
 

SCANIA:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Cirka en halv miljon kronor.

Hur använder ni pengarna?
- Konferenser, årsmöte med underhållning, som en ståuppare i fjol, Marika Carlsson. Där gick en del av klubbkassan.

Varifrån kommer pengarna?
- Vi satsar i värdepapper och låter pengarna förränta sig. Klubbavgift för medlemmar. Inget från skadestånd. Föredrar samförstånd.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Företaget missar övertidsdispensen varje år. Brukar hota med skadestånd och föreslår utbildning av cheferna istället.
 

VOLVO PV:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Cirka en halv miljon kronor.

Hur använder ni pengarna?
- Medlemsseminarier, aktiviteter, studiebesök, föreläsare. Vanlig organisationsverksamhet, möten, konferenser. Resor. Kompetensutveckling, försäkringar, möten.

Varifrån kommer pengarna?
- Medlemsavgifter 10 kr/mån, och 46 kr per medlem och år från förbundet. (Unionen)

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Förhandlar det som borde mbl:ats. Övertid det vanligaste, chefstillsättningar, brott mot mbl. Det ger inte alltid skadestånd utan omsätts i annat, som en projektor, utbildning av HR-människor och förtroendevalda.
 

VATTENFALL:

Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Ja, cirka 1,5 miljoner kronor.

Hur använder ni pengarna?
- Beredskapskassa om vi skulle få en sämre arbetsgivare. Planerar en utbildning i arbetsrätt just nu.

Varifrån kommer pengarna?
- Klubbavgift på 20 kronor per medlem.

När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Skadestånd undviker vi. Vanligaste mbl-förhandlingarna handlar om organisationen och invididärenden, tex arbetstider.

Kollega

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Scaniafacket om utköpen: ”Positivt att vi slapp säga upp”

Scania CV i Södertälje har haft de största neddragningarna på många år. 350 har köpts ut och ytterligare 100 har omplacerats eller slutat självmant.
– Det positiva är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra, säger Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania.
Elisabeth Brising Publicerad 23 januari 2026, kl 11:24
Lastbil på bilväg och Unionens klubbordförande på Scania
Varslet på Scania i höstas har lett till att 350 anställda slutat och fått ett utköpspaket. Mari Carlquist, ordförande i Unionenklubben på Scania, tycker processen skötts på ett bra sätt. Foto: Gustav Lindh Scania/Peter Jonsson Unionen

Kollega har i en rad artiklar lyft fram problem med utköp som erbjuds anställda när företag sparar. Scania CV i Södertälje har nyligen gått igenom ett stort varsel som lett till att 350 personer tagit ett avgångspaket. 

Företaget flyttar sin hr-administration till Polen och har dragit ner på en annan verksamhet.  I samband med varslet i höstas erbjöd arbetsgivaren ett utköpspaket. 

Summorna har varierat beroende på anställningstid och ålder. De äldsta med längst tid i bolaget har fått upp till 22 månadslöner och stöd till omställning hos TRR via kollektivavtalet. 

Unionen på Scania har cirka 4 500 medlemmar. Mari Carlquist är ordförande i klubben och även regionordförande för Unionen i Östra Sörmland och Gotland. Hon tycker inte utköp är något nytt på svenska företag. 

Kritisk mot när man plockar ut människor 


Vad tänker du om metoden med utköp? 

mari_carlquist_ordforande_unionen_ostra_sormland_gotland_foto_peter_jonsson.jpg
Mari Carlquist. Foto: Peter Jonsson/Unionen

Det är en metod som alltid funnits på stora företag, det är inget nytt. Sedan beror det på hur man gör det. Det man kan vara kritisk mot är en annan form när man plockar ut människor som man vill ska sluta och erbjuder dem paket. Jag tycker vi har gjort det på ett bra sätt. Vi har sagt öppet att man kan ansöka om ett paket baserat på sin arbetstid. Sedan har arbetsgivaren jobbat enligt las och omplacerat. Det positiva här är att vi inte behövde säga upp utifrån en las-lista. Ska man välja på att säga upp på grund av arbetsbrist är det här att föredra.

Det har varit frivilligt att ta avgångspaket– men också en viss stress att söka inom en vecka. Annars fick man ett lite sämre erbjudande senare. Vad tänker du om arbetsgivarens agerande där?

Först gick man ut med ett paket i samband med varslet och man sa: Det här kan du söka nu, men det kommer ett paket senare också som är lägre. Där var vi överens med arbetsgivaren och transparenta tycker jag. Senare kanske man vet mer om ens egen tjänst är hotad. Men den ersättning man får söka då kommer också vara lägre. 

De flesta som sökt har fått utköpspaket. Vad beror det på om man får ja eller nej när man ansöker? 

Det beror på ens kompetens, om det är brist på den på företaget eller inte. 

Det här är den största neddragningen på tjänstemannasidan på Scania på många år. Vad beror det på?

Det beror inte på att orderingången är låg, utan företaget behövde dels dra ner på hr-funktionen, dels göra en större effektivisering. Vanligtvis hamnar vi inte i övertalighet. Det här är för att Scania ska fortsätta vara lönsamt i framtiden.