Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Kollega har pratat med elva av de största Unionenklubbarna, på ABB, Astra Zeneca, Ericsson, Praktikertjänst, Telenor, TeliaSonera, Scania, Saab, Volvo AB, Volvo PV och Vattenfall.
Det visade sig att en stor del av klubbarnas kassor kommer från arbetsgivaren i form av skadestånd för brott mot mbl eller övertidslagen. Därutöver tar de flesta ut en medlemsavgift vilket kompletteras med ett årligt bidrag från Unionen.
Men flera av klubbarna vi talat med är uttalat försiktiga med att kräva skadestånd, eftersom det kan försämra relationen till arbetsgivaren.
Det är viktigt att klubbarna driver ärenden om arbetsgivaren bryter mot mbl eller något avtal, menar Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
Å andra sidan finns också arbetsgivare som helt enkelt vägrar att betala ut skadestånd för arbetsrättsbrott.
- Även om vi driver fall så har företaget som policy att inte betala och vägrar, inte ens när det blir central förhandling så utdöms skadestånd, säger Stefan Borg, ordförande för Unionenklubben på Ericsson.
Teknikarbetsgivarna instruerar sina medlemmar att inte betala ut skadestånd, enligt Stefan Borg. Det bekräftas av Anders Weihe, som är chefsjurist och förhandlingschef på Teknikarbetsgivarna:
- Vi tycker inte parterna ska diskutera pengar utan inrikta sig på sakfrågan då vi tycker att det är viktigare att komma fram till modeller som kan användas i framtiden. (…) Man ska inte kunna köpa sig fri så att det blir som en årlig budgetpost.
Martin Linder, Unionens andra vice ordförande, var själv ordförande i Unionenklubben på Volvo i Göteborg tills för några år sedan. Han tycker att frågan om huruvida skadestånd är rätt väg att gå eller inte är en komplex men intressant fråga.
- Målet är ju inte att få ut pengar från företaget till den fackliga verksamheten, utan antingen att företräda medlemmar på något sätt, se till att kollektivavtalet efterlevs eller att få inflytande i mbl-förhandlingar. Jag tror att ett medel för att få inflytande är goda relationer, men det är klart att det finns situationer där man måste markera mot arbetsgivaren, säger han här.
Efter att anställda på ABB kommit upp i över 11 000 övertidstimmar mer än vad avtalet tillåter mellan 2007-2010, har nu Unionen tillsammans med Sveriges Ingenjörer och Ledarna dragit ABB till Arbetstidsnämnden, ett partsammansatt organ som bland annat hanterar brott mot övertidsavtalet. De tre förbunden kräver 4,9 miljoner kronor i skadestånd för åren 2007-2010.
Kollega frågade elva av de största Unionenklubbarna:
1. Har ni tillgångar i klubben och i så fall hur mycket?
2. Hur använder ni pengarna?
3. Varifrån kommer pengarna?
4. Vilka är de vanligaste mbl-frågorna som företaget underlåter att förhandla om, och som ger skadestånd?
SAAB AB:
Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Cirka 200 000 kronor budgeterat för i år.
Hur använder ni pengarna?
- Medlemsaktiviteter, informationsträffar, styrelsens arbete, rekryteringskampanjer, lunchseminarier, studiebesök.
Varifrån kommer pengarna?
-Medlemsavgift 10 kr per medlem och ca 60 kr per medlem per månad från Unionen ger cirka 12 000 kr.
När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Har aldrig krävt skadestånd för mbl-brott, men övervägt det 2-3 ggr per år. Föredrar samförstånd. Det handlar om övertid och brott mot arbetstidslagen och mbl.
PRAKTIKERTJÄNST:
Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Runt 60 000 kronor.
Hur använder ni pengarna?
- Årsmöte med heldygnsprogram i Stockholm för riksklubben. Biobiljetter, olika sammankomster.
Varifrån kommer pengarna?
- Medlemsavgift på 46 kronor per år (1300 medlemmar). Ett skadestånd på 30 000 kronor från arbetsgivaren, sedan 2000.
När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Skadeståndet betalades ut efter mbl-brott vid chefstillsättning.
ABB, Västerås:
Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- En förfärlig massa pengar, några hundra tusen kronor.
Hur använder ni pengarna?
- Förtroendevaldas utbildning, och kurser och seminarier för samtliga medlemmar.
Varifrån kommer pengarna?
- Medlemsavgift på 10 kronor per medlem och månad. Bidrag från Unionen. Inga skadestånd. ABB betalar inte ut ersättningar för avtalsbrott.
När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Vanligast är att man glömmer mbl vid chefstillsättningar eller omorganisationer. Vi har påpekat det och så har man hållit mbl-förhandling.
TELIA SONERA:
Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Vi behöver en buffert så att vi inte är i arbetsgivarens händer. Men jag vill inte säga någon siffra.
Hur använder ni pengarna?
- Fackligt arbete, resor, medlemsaktiviteter, föreläsningar, give aways till nya medlemmar, stipendier.
Varifrån kommer pengarna?
- Klubbavgift 20 kr/medlem. Skadestånd från arbetsgivaren.
När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Tillsättning av chefer, mbl-brott.
ERICSSON:
Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Jag tycker frågan är irrelevant, men vi har en klubbavgift på fem kronor per medlem.
Hur använder ni pengarna?
- Föreläsningar och möten för medlemmarna, årsmöte och utbildning av styrelsen, kickoff. Vi har även en så kallad treklubbskonferens en gång om året där vi åker till Saab i Linköping eller till ABB i Västerås eller så kommer de hit.
Varifrån kommer pengarna?
- Det finns en del skadeståndspengar, men inte så mycket som det borde vara. Annars medlemsavgifter.
När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Flagranta fall som brott mot övertid och att man tar in konsulter utan att förhandla, där de säger att ”vi gjorde fel den här gången men vi ska bättra oss till nästa gång”. Annars vill företaget helst inte erkänna att de har gjort fel.
VOLVO AB:
Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Vi har tillgångar, bland annat aktier i AB Volvo.
Hur använder ni pengarna?
- Föreläsningar, konferenser, utbildning av förtroendevalda, andra medlemsaktiviteter.
Varifrån kommer pengarna?
- Förr var det en gåva i form av personbil som såldes, nu köper man aktier.
När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Inga skadestånd i närtid. Får utbildningsinsatser betalda av företaget.
TELENOR:
Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Cirka 1,5 miljoner kronor. För att förbättra och stärka framtiden.
Hur använder ni pengarna?
- Styrelsens utveckling, för att få välutbildade och starka ledamöter. Tidigare även utbildning av chefer. Nyligen inköp av hjärtstartare, eftersom arbetsgivaren dröjde med det.
Varifrån kommer pengarna?
- Inga medlemsavgifter. Mest skadestånd för övertidsöverträdelser.
När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Vi kräver skadestånd endast om vi anar medvetet brott mot mbl. Föredrar samförstånd.
ASTRA ZENECA:
Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Runt 100 000 kronor.
Hur använder ni pengarna?
- Medlemsaktiviteter, tidningsprenumeration, avtackning av chefer.
Varifrån kommer pengarna?
- Inga medlemsavgifter. Bidrag från Unionen och verksamhetsbidrag för fackliga aktiviteter från företaget på 10 000 kronor per år. Något enstaka skadestånd.
När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Att man missat något steg vid omorganisation eller vid tillsättning av chef. Hittills har det hänt en gång per år.
SCANIA:
Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Cirka en halv miljon kronor.
Hur använder ni pengarna?
- Konferenser, årsmöte med underhållning, som en ståuppare i fjol, Marika Carlsson. Där gick en del av klubbkassan.
Varifrån kommer pengarna?
- Vi satsar i värdepapper och låter pengarna förränta sig. Klubbavgift för medlemmar. Inget från skadestånd. Föredrar samförstånd.
När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Företaget missar övertidsdispensen varje år. Brukar hota med skadestånd och föreslår utbildning av cheferna istället.
VOLVO PV:
Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Cirka en halv miljon kronor.
Hur använder ni pengarna?
- Medlemsseminarier, aktiviteter, studiebesök, föreläsare. Vanlig organisationsverksamhet, möten, konferenser. Resor. Kompetensutveckling, försäkringar, möten.
Varifrån kommer pengarna?
- Medlemsavgifter 10 kr/mån, och 46 kr per medlem och år från förbundet. (Unionen)
När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Förhandlar det som borde mbl:ats. Övertid det vanligaste, chefstillsättningar, brott mot mbl. Det ger inte alltid skadestånd utan omsätts i annat, som en projektor, utbildning av HR-människor och förtroendevalda.
VATTENFALL:
Har ni tillgångar i klubben och, i så fall, hur mycket?
- Ja, cirka 1,5 miljoner kronor.
Hur använder ni pengarna?
- Beredskapskassa om vi skulle få en sämre arbetsgivare. Planerar en utbildning i arbetsrätt just nu.
Varifrån kommer pengarna?
- Klubbavgift på 20 kronor per medlem.
När det gäller mbl, vilka är de vanligaste frågorna som företaget underlåter att förhandla om och som ger skadestånd?
- Skadestånd undviker vi. Vanligaste mbl-förhandlingarna handlar om organisationen och invididärenden, tex arbetstider.
Kollega
Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.
– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.
Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor.
Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.
Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:
– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.
Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.
– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.
Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.
Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.
– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.
Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.
